Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Pappersfeber

Operatören Rickard Hörberg tror på papperets framtid. Foto: David Lundmark

Swedpaper rider på klimatvågen

Fabriksbyggnad

Fabriken i fabriken. Swedpaper ligger inhyst på Billerud Korsnäs gamla fabriksområde, strax utanför Gävle. Foto: David Lundmark

Fler ratar plast Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Swedpaper AB

Ägare: Privatägt (Mikael Colebring, Lars-Åke Brännström, Peter Ekman, Lars-E Boreström).

Bildat: 2013.

Finns: På Billerud Korsnäs fabriksområde i Karskär.

Maskinpark: Korsnäs gamla PM2:a från 1953. Hyr lokalerna av Billerud Korsnäs.

Anställda: 70 personer – av dem är 52 pappersarbetare.

Tillverkar: Säck- och kraftpapper.

Kapacitet: 70 000 årston.

Källa: Swedpaper

När aktiebolaget Swedpaper bildades för sex år sedan var oron stor bland de anställda. Här skulle ett gäng riskkapitalister ta över en av Billerud Korsnäs gamla pappersmaskiner, PM2 – med personal och allt – och köra sitt eget race inne på området. Ja, gasa i gång en egen liten fabrik i fabriken, för att sedan kränga vitt kraft- och säckpapper till när och fjärran.

Facket undrade, alla undrade. Hur skulle det här gå?

Alldeles utmärkt, skulle det visa sig. Anställningstrygghet, villkor, arbetsmiljö, löner – alla sådana frågetecken löstes snart upp och sträcktes mer eller mindre ut till glada utropstecken. Övergången gick kort sagt finfint.

Efter några år sköt företagets orderingång dessutom i höjden, och i dag är efterfrågan så stor att man är tvungna att tacka nej till fler beställningar. Orderböckerna räcker helt enkelt inte till. Faktum är att man skulle kunna sälja så mycket som 40–50 procent mer om man bara hade tillräckligt med massa och kapacitet, så stor är efterfrågan.

Och den efterfrågan beror inte bara på högkonjunkturen i största allmänhet. Den beror också på att kunderna – företag av olika slag – föredrar papper framför plast i sina produkter i allt större omfattning. Det vill säga mer miljövänligt material, sådant som vi, slutkonsumenter, efterfrågar. Detta är man i vart fall helt övertygad om på Swedpaper – från manskapet på ”golvet” till högsta ledning.

Pappershögar

Redo för export. Swedpaper producerar cirka 70 000 ton papper per år. Foto: David Lundmark

En som är dubbelt nöjd över utvecklingen är 36-åriga Gävlebon och operatören Rickard Hörberg, som står koncentrerad och böjd över ett manöverbord intill PM2, jättemaskinen som väser och dundrar och som levererat papper alltsedan 1950-talets början.

– Jo, jag trivs bra och känner mig väldigt trygg här.

Rickard Hörberg. Foto: David Lundmark

Han fingrar på ett par knappar, vrider på några vred och fortsätter:

– Mycket plast försvinner ju nu, och ur miljösynvinkel är ju papperet betydligt mycket bättre än plasten. Så jag känner mig definitivt säker här.

– Dessutom tycker jag att det är väldigt viktigt att man värnar om miljön. Själv försöker till jag till exempel sopsortera så gott jag kan där hemma. Och eftersom jag fiskar mycket på fritiden, så är det extra viktigt för mig att haven är rena.

Trots alla miljölarm fortsätter mängden plastförpackningar att öka. Med drygt 2 procent varje år, rapporterar Sveriges Radio. Bara i fjol kom det ut 215 000 ton plastförpackningar – och det bara på den svenska marknaden.

Förklaringen är enkel; plast är billigt och väldigt användbart. Att det sedan kan ta flera hundra år för en bit plast att helt försvinna i naturen, att plasten kan läcka ut giftiga ämnen som påverkar både människor och andra organismer – det är sådant som såväl tillverkare som kunder länge blundat för.

Samtidigt finns det emellertid en vilja och ambition att begränsa plasten, och flera åtgärder har också vidtagits för att minska avfallet. För en kort tid sedan beslutade EU-parlamentet att förbjuda engångsartiklar i plast inom unionen från och med år 2021.

Men inte bara politikerna har vaknat till, det har även näringslivet. I bransch efter bransch, i land efter land. Nyligen meddelade till exempel detaljhandelsföretaget Clas Ohlson att alla dess engångsartiklar för mat ska vara gjorda av biobaserat material nästa år. Likaså att all dess förpackningsmaterial ska vara återvinningsbart.

Franska livsmedelsjätten Carrefour har lovat att plasten ska ersättas av biologiskt nedbrytbart papper. Frankrike, som är en av Swedpapers huvudmarknader, har mer eller mindre förklarat krig mot plast, förbud mot exempelvis plastkassar.

– Alla såna där nyheter – och nya innovationer – är ju som guld för oss, säger operatören Göran Larsson medan han visar oss runt i verksamheten.

Sara Björklund och Göran Larsson

Sara Björklund och Göran Larsson har arbetat i många år tillsammans. Foto: David Lundmark

Göran Larsson är fackligt engagerad och har arbetat på PM2 ända sedan 1980, samma år som Thomas Wassberg skidade hem sitt guld i Lake Placid. Han kan sin maskin, det märks, kallar den för ”Gamla Bettan” när han är på det humöret.

Men han kallar den också för ”han”, och han vet förstås vad detta gamla vidunder från Finland gör och är kapabel till. Likaså vet han vad omvärlden skriker efter just nu:

– Papper, och alla vill bara ha mer och mer av papper. Både här i Europa och i övriga världen. Titta bara på Frankrike och de länder där plasten håller på att fasas ut nu, där är ju efterfrågan på livsmedelsförpackningar och liknande enorm.

– Men vi är alltså tvungna att säga nej nu. ”Han” klarar inte mer. Vi klarar inte mer. Tyvärr.

Inifrån Swedpapers fabrik.

Den höga efterfrågan gör att Swedpaper går för full kapacitet. Foto: David Lundmark

Att bygga ut verksamheten med ännu en maskin finns det i och för sig utrymme för i de befintliga lokalerna. Det kan en besökare se med egna ögon, och det kan även Swedpapers styrelseordförande och delägare, Lars-Åke Brännström, bekräfta att det gör.

Men tillgången på massa är som sagt begränsad. Många aktörer vill ju ta del av skogens resurser, samtidigt som hänsyn till en rad miljöintressen och miljölagar måste tas. Konkurrensen är med andra ord knivskarp, och i det läget har Swedpaper endast tillstånd att köpa in massa upp till en viss kvot – så kallad miljökoncession – för att sedan kunna producera och leverera sina 70 000 ton papper per år.

Men Lars-Åke Brännström låter nöjd ändå. Mycket nöjd. Hjulen snurrar ju. Papper ut, pengar in. Något som blev extra påtagligt runt årsskiftet 2016–2017, berättar han.

– Då började vi känna att nu, nu händer det något. Från ett år till ett annat ökade plötsligt efterfrågan på vårt papper med 25 procent. Och en sådan rejäl höjning kan inte bara vara konjunkturrelaterad, tänkte vi. Den måste också bero på något annat.

En minskad efterfrågan på plast?

– Ja. Det var säkert flera faktorer som sammanföll då, men det där var definitivt en sak som måste ha påverkat det hela.

– Och sedan dess har efterfrågan ökat ännu mer för varje år.

Massa redo att bli papper.

Massa redo att bli papper. Men det allra mesta är förstås vatten. Foto: David Lundmark

Några nyanställningar är inte aktuella, men liksom branschen i övrigt genomgår Swedpaper ett generationsskifte just nu. Äldre arbetare som måste ersättas med yngre, och enligt Lars-Åke Brännström gör företaget vad man kan för att locka hit dem.

Och i likhet med sina anställda är han övertygad om att företaget har framtiden framför sig.

– Visst vore det kul att ha en maskin till i verksamheten, för om man tittar på framtidsfaktorer så talar ju allting för vår verksamhet. Förpackningar av olika slag, bärkassar …

Sara Björklund visar hur det går till. Men just nu saknar hon – massa. Foto: David Lundmark

– Jag menar, det finns ju så oerhört mycket som går från plast till papper numera. Men tyvärr har vi inte kapacitet att göra allt vi vill göra.

Inne i maskinförarrummet sitter Sara Björklund på en stol och övervakar att produktionen tuffar på som den ska. Att rätt mängd massa kommer in, att rätt mängd kemikalier blir tillsatta, att hela processen flyter på.

Hon pekar på några dataskärmar och förklarar, och tycks ha full koll på läget. I 27 år har hon ju arbetat med ”Gamla Bettan”, sedan hon var i sena tonåren.

– Det är mycket ansvar, och jag trivs jättebra, säger hon. Arbetet är kul, kollegorna bra. Dessutom får man vara ledig mycket, och jag gillar att resa.

– När Swedpaper skulle ta över var man förstås lite orolig i början, men nu känns det jäkligt tryggt och bra allting.

För stunden har hon dock ett litet problem, fortsätter hon:

– Just nu har vi faktiskt lite strul på massafronten. Jag får inte så mycket massa som jag vill ha. Men det kanske blir bättre senare i dag.

Har du någon gång fått för mycket massa?

– Haha! Ja, det händer det också. Ibland blir det stopp, och då kan massan samlas i utskottskaren så mycket att det nästan rinner över!

Läs mer: Reportage


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.