Industriarbetarnas tidning

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skugg­samhället

3 oktober, 2019

Skrivet av

Tidskriftspriset Elinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Här är nomineringen

”Hon tar med sig läsaren rakt in i en underbevakad skuggvärld. Ger röst åt människor som finns mitt bland oss och som utnyttjas grovt på en bitvis helt laglös arbetsmarknad. Hennes envisa värv avslöjar hur ett brutalt klassamhälle växer fram där kedjor av underleverantörer möjliggör ett modernt slaveri. Elinor Torp är nominerad till Årets Journalist.”

Övriga nominerade är Julia Lundin och Yasmine Winberg, Resumé, Emanuel Sidea, Fokus, samt Per Snaprud, Forskning & Framsteg.

Vad betyder nomineringen för dig?

– Jag tycker det är arbetet som är det viktigaste, att skriva om ämnen som är underrapporterade i allmän press och att få upp dem på agendan – och få till en samhällsförändring på sikt. Då kan nomineringar och priser vara betydelsefulla, för då börjar andra journalister skriva om frågorna, det leder till medvetenhet och aktion.

Tror du att din journalistik kan leda till verklig förändring?

– Jag tror det, men det är väldigt långsiktigt. När jag började skriva för länge sedan om Gustaf och Johan och det som hände på Nordkalk i Luleå, ledde det till att tidningar som Dagens Nyheter, Aftonbladet och andra större redaktioner började skriva om arbetsmiljöfrågor och dödsolyckor. Nu är det en debatt om det. Jag tror faktiskt att det ledde till en förändring att jag skrev den boken och höll fast vid ämnet så pass mycket som jag gjorde, och visade människorna.

De ingår inte i den officiella siffran över vilka som mister livet på jobbet. De har inte räknats och därmed osynliggörs de. […] Jag tycker inte det ska vara på det sättet.

Vad kännetecknar dig som journalist?

– Det står i motiveringen att jag är envis, och det får jag väl skriva under på. Envis och uthållig. Jag har testat alla möjliga genrer inom journalistiken och kommit fram till att det som passar mig bäst är Dagens Arbetes sätt att bedriva journalistik. Vi har en chef, Gunilla Ericson, som under många år har gett oss möjlighet att ha en framförhållning som gör att man kan jobba långsiktigt och sätta en egen agenda, inte bara följa med drevet.

– Själva skrivandet, ord och text är viktiga. Jag är noga med tonen, också för att det är viktigt för dem man skriver om att det är rätt ton. På Dagens Arbete finns eftertanke i det vi gör.

Hur kommer det sig att du riktat in dig på arbetsmiljö och dem som far illa på jobbet?

– Jag tycker det är viktigt att ge röst åt de människor jag skriver om. De hörs sällan i media i dag, framförallt inte i Stockholmsmedier. Jag kommer själv från ett mindre samhälle och vet att det kan vara andra frågor som är viktiga där än vad som är viktigt i innerstan i Stockholm. Det finns frågor som får en undanskymd plats och tillåts bli ett jättestort problem för att media och andra makthavare inte belyser dem.

– Vad gäller Skuggsamhället har jag sett, under den tid jag granskat andra frågor om arbetsmiljö som rör svenska medborgare, att den utländska arbetskraften har rapporterats som ”utanför arbetskraften” i Arbetsmiljöverkets statistik. De ingår inte i den officiella siffran över vilka som mister livet på jobbet. De har inte räknats och därmed osynliggörs de. Det har under alla år irriterat mig. Jag tycker inte det ska vara på det sättet.

Granskningen av Skuggsamhället

Här kan du läsa alla artiklar om Skuggsamhället. Och fler kommer redan i nästa nummer av DA!

Nu har du skrivit en bok även om dem. Hur skiljer sig det skrivandet från det du gör i Dagens Arbete?

– När man skriver en bok sitter man ner för sig själv och begrundar, vänder och vrider, och man kommer ännu närmare människorna som man skriver om. Då kan det bli mycket mer levande. Det bygger på att man jobbar väldigt nära dem och att de måste känna sig trygga med att man förvaltar deras berättelse, och att de verkligen vill det.

Jag kommer själv från ett mindre samhälle och vet att det kan vara andra frågor som är viktiga där än vad som är viktigt i innerstan i Stockholm.

Om du får göra lite reklam, varför ska man läsa din nya bok?

– Förhoppningsvis för att förstå varför arbetslivskriminaliteten finns i Sverige i dag, varför den vuxit sig så stor, och framförallt för att se hur människor i vårt land lever idag. Jag vänder på perspektiven, det är därför boken heter Vi, skuggorna. Det handlar om deras perspektiv, att de ser på oss utifrån.

Du har blivit nominerad till priser flera gånger det senaste året. Har du även vunnit något?

– Det senaste året har jag suttit på ett flertal middagar och haft ont i magen, och sen har det inte utmynnat i att jag har vunnit. Det är fint att bli nominerad också. Men jag fick Hiertastipendiet i början av året för min bevakning av arbetslivskriminaliteten. Så just det var ett erkännande.

Om Elinor Torp får nöja sig med nomineringen den här gången eller om hon får pris får vi svar på den 6 november, då tidskriftspriserna delas ut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

DA nomineras för sin förklarande journalistik

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA kan vinna Guldspaden

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

DA:s reporter får prestigefullt stipendium

DA:s reporter får prestigefullt stipendium

Dagens Arbetes arbetsmiljöreporter Elinor Torp har fått det prestigefulla Hiertastipendiet av Publicistklubben. Hon får det för att fortsätta granska svensk arbetslivskriminalitet.

Pennskaftspriset till Elinor Torp

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för sitt journalistiska arbete.

Elinor Torp nominerad till Pennskaftspriset

Dagens Arbetes reporter kan prisas för sin bevakning av skuggsamhället.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till en guldspade för boken ”Vi, skuggorna”.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.