Industriarbetarnas tidning

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

3 december, 2019

Skrivet av

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Rätt till löneökning

Det är förbjudet att missgynna den som tar ut föräldraledighet. En föräldraledig arbetstagare ska normalt sett få samma löneutveckling under ledigheten som när hen arbetar fullt ut.

Föräldraledighetslagen (1995:584)

Medan en man med arbetaryrke tjänar hundra kronor, får en kvinna strax under 90 kronor i lön. Skillnaden krymper, men det går långsamt. De senaste tre åren har kvinnor med arbetaryrken i privat sektor knappat in 0,2 procentenheter på männen, enligt statistik från Medlingsinstitutet.

Största delen av löneskillnaderna har en förklaring. Men när yrke, bransch, ålder, utbildning och arbetstid räknas bort återstår ändå ett glapp på 3,8 procent för privatanställda arbetare.

Bland GS medlemmar ser det ungefär likadant ut i snitt. Men de olika branscherna skiljer sig åt. I vissa tjänar kvinnor bara några hundralappar mindre än män, medan det handlar om tusenlappar i andra. Värst är tidningsavtalet, där män tjänar 5 200 kronor mer än kvinnor (se tabell nedan).

– På tidningstryckerierna är efterbearbetningen dominerad av kvinnor, medan tryckpressarna körs av män, säger Magnus Leoson, ombudsman på GS-facket.
Även annonsproduktionen är kvinnligt dominerad. Det är en stor förklaring till löneskillnaderna. Att vara tryckare är traditionellt ett manligt yrke, som tar lång tid att lära sig. Branschen krymper och vid varsel blir de erfarna tryckarna kvar, för de har den mest svårersatta kompetensen.

Även sågverk är traditionellt manliga arbetsplatser, men där är löneskillnaderna mycket mindre. Förr hade kvinnor på sågverk ofta enklare arbetsuppgifter, men i dag är det vanligt att alla anställda lär sig hela processen och får då samma lön.

– Förr fanns ett visst motstånd mot att kvinnor skulle såga eller vara torkskötare, men det upplever jag inte alls nu för tiden. Det är en generationsfråga. De chefer som kommer in i dag tycker att det är självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter, säger Susanna Ekeljung, ombudsman på GS.

Facken inom industrin kräver åtgärder för att förhindra att föräldralediga tappar i löneutveckling. Foto: Lisa Arfwidson.

Krav: Föräldralediga ska inte missgynnas

Arbetsgivare bör upprätta en handlingsplan för föräldralediga som kommer tillbaka till jobbet, anser GS-facket.

  • När faktorer som ålder, yrke, tjänstgöringsgrad och ort räknas bort, återstår ändå löneskillnader som inte går att förklara, både på sågverksavtalet och tidningsavtalet: 2,0 procent respektive 8,6 procent.
  • En orsak kan vara att kvinnor är föräldralediga och hemma med sjuka barn i större utsträckning än män.
  • Därför kommer GS-facket och Facken inom industrin driva ett krav i avtalsrörelsen, om att arbetsgivare ska upprätta en handlingsplan för föräldralediga. En kartläggning av behov av introduktion eller utbildning efter ledigheten ska göras för att säkerställa att föräldralediga inte missgynnas i yrkes-, lön- och karriärutveckling.

3,6 %

är den genomsnittliga löneskillnad som är kvar mellan män och kvinnor i GS när ålder, yrke, tjänstgöringsomfattning och bostadsort räknas bort.

Koll på orden

Värdediskriminering – när arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män.

Befattningsdiskriminering – när kvinnor trots liknande kvalifikationer inte har samma tillgång till högre positioner eller samma möjligheter att arbeta inom vissa yrken.

Här tjänar kvinnorna mer

På Södra Woods sågverk i Mönsterås ligger kvinnornas löner snäppet över männens.

Det var vid en lönekartläggning för några år sedan som fackklubben på Södra Wood i Mönsterås märkte att kvinnorna hade högre snittlön än männen. Och så är det fortfarande. I dagsläget ligger kvinnorna en hundralapp högre. Det är lönesystemet som har gynnat de kvinnliga sågverksarbetarna, berättar Erik Jonsson, vice klubbordförande.

– En parameter i lönesystemet är hur länge du har varit anställd. Där kan vi se att kvinnor i större utsträckning har stannat kvar hos arbetsgivaren.

I jämförelsen ingår alla yrkesgrupper i produktionen, dock inte mekaniker och elektriker som enbart består av män.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.