Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Medan en man med arbetaryrke tjänar hundra kronor, får en kvinna strax under 90 kronor i lön. Skillnaden krymper, men det går långsamt. De senaste tre åren har kvinnor med arbetaryrken i privat sektor knappat in 0,2 procentenheter på männen, enligt statistik från Medlingsinstitutet.

Största delen av löneskillnaderna har en förklaring. Men när yrke, bransch, ålder, utbildning och arbetstid räknas bort återstår ändå ett glapp på 3,8 procent för privatanställda arbetare.

Bland GS medlemmar ser det ungefär likadant ut i snitt. Men de olika branscherna skiljer sig åt. I vissa tjänar kvinnor bara några hundralappar mindre än män, medan det handlar om tusenlappar i andra. Värst är tidningsavtalet, där män tjänar 5 200 kronor mer än kvinnor (se tabell nedan).

– På tidningstryckerierna är efterbearbetningen dominerad av kvinnor, medan tryckpressarna körs av män, säger Magnus Leoson, ombudsman på GS-facket.
Även annonsproduktionen är kvinnligt dominerad. Det är en stor förklaring till löneskillnaderna. Att vara tryckare är traditionellt ett manligt yrke, som tar lång tid att lära sig. Branschen krymper och vid varsel blir de erfarna tryckarna kvar, för de har den mest svårersatta kompetensen.

Även sågverk är traditionellt manliga arbetsplatser, men där är löneskillnaderna mycket mindre. Förr hade kvinnor på sågverk ofta enklare arbetsuppgifter, men i dag är det vanligt att alla anställda lär sig hela processen och får då samma lön.

– Förr fanns ett visst motstånd mot att kvinnor skulle såga eller vara torkskötare, men det upplever jag inte alls nu för tiden. Det är en generationsfråga. De chefer som kommer in i dag tycker att det är självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter, säger Susanna Ekeljung, ombudsman på GS.

Krav: Föräldralediga ska inte missgynnas

Arbetsgivare bör upprätta en handlingsplan för föräldralediga som kommer tillbaka till jobbet, anser GS-facket.

• När faktorer som ålder, yrke, tjänstgöringsgrad och ort räknas bort, återstår ändå löneskillnader som inte går att förklara, både på sågverksavtalet och tidningsavtalet: 2,0 procent respektive 8,6 procent.
• En orsak kan vara att kvinnor är föräldralediga och hemma med sjuka barn i större utsträckning än män.
• Därför kommer GS-facket och Facken inom industrin driva ett krav i avtalsrörelsen, om att arbetsgivare ska upprätta en handlingsplan för föräldralediga. En kartläggning av behov av introduktion eller utbildning efter ledigheten ska göras för att säkerställa att föräldralediga inte missgynnas i yrkes-, lön- och karriärutveckling.

3,6 %

är den genomsnittliga löneskillnad som är kvar mellan män och kvinnor i GS när ålder, yrke, tjänstgöringsomfattning och bostadsort räknas bort.

Koll på orden

Värdediskriminering – när arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män.

Befattningsdiskriminering – när kvinnor trots liknande kvalifikationer inte har samma tillgång till högre positioner eller samma möjligheter att arbeta inom vissa yrken.

Här tjänar kvinnorna mer

På Södra Woods sågverk i Mönsterås ligger kvinnornas löner snäppet över männens.

Det var vid en lönekartläggning för några år sedan som fackklubben på Södra Wood i Mönsterås märkte att kvinnorna hade högre snittlön än männen. Och så är det fortfarande. I dagsläget ligger kvinnorna en hundralapp högre. Det är lönesystemet som har gynnat de kvinnliga sågverksarbetarna, berättar Erik Jonsson, vice klubbordförande.

– En parameter i lönesystemet är hur länge du har varit anställd. Där kan vi se att kvinnor i större utsträckning har stannat kvar hos arbetsgivaren.

I jämförelsen ingår alla yrkesgrupper i produktionen, dock inte mekaniker och elektriker som enbart består av män.