Industriarbetarnas tidning

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

3 december, 2019

Skrivet av

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Rätt till löneökning

Det är förbjudet att missgynna den som tar ut föräldraledighet. En föräldraledig arbetstagare ska normalt sett få samma löneutveckling under ledigheten som när hen arbetar fullt ut.

Föräldraledighetslagen (1995:584)

Medan en man med arbetaryrke tjänar hundra kronor, får en kvinna strax under 90 kronor i lön. Skillnaden krymper, men det går långsamt. De senaste tre åren har kvinnor med arbetaryrken i privat sektor knappat in 0,2 procentenheter på männen, enligt statistik från Medlingsinstitutet.

Största delen av löneskillnaderna har en förklaring. Men när yrke, bransch, ålder, utbildning och arbetstid räknas bort återstår ändå ett glapp på 3,8 procent för privatanställda arbetare.

Bland GS medlemmar ser det ungefär likadant ut i snitt. Men de olika branscherna skiljer sig åt. I vissa tjänar kvinnor bara några hundralappar mindre än män, medan det handlar om tusenlappar i andra. Värst är tidningsavtalet, där män tjänar 5 200 kronor mer än kvinnor (se tabell nedan).

– På tidningstryckerierna är efterbearbetningen dominerad av kvinnor, medan tryckpressarna körs av män, säger Magnus Leoson, ombudsman på GS-facket.
Även annonsproduktionen är kvinnligt dominerad. Det är en stor förklaring till löneskillnaderna. Att vara tryckare är traditionellt ett manligt yrke, som tar lång tid att lära sig. Branschen krymper och vid varsel blir de erfarna tryckarna kvar, för de har den mest svårersatta kompetensen.

Även sågverk är traditionellt manliga arbetsplatser, men där är löneskillnaderna mycket mindre. Förr hade kvinnor på sågverk ofta enklare arbetsuppgifter, men i dag är det vanligt att alla anställda lär sig hela processen och får då samma lön.

– Förr fanns ett visst motstånd mot att kvinnor skulle såga eller vara torkskötare, men det upplever jag inte alls nu för tiden. Det är en generationsfråga. De chefer som kommer in i dag tycker att det är självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter, säger Susanna Ekeljung, ombudsman på GS.

Facken inom industrin kräver åtgärder för att förhindra att föräldralediga tappar i löneutveckling. Foto: Lisa Arfwidson.

Krav: Föräldralediga ska inte missgynnas

Arbetsgivare bör upprätta en handlingsplan för föräldralediga som kommer tillbaka till jobbet, anser GS-facket.

  • När faktorer som ålder, yrke, tjänstgöringsgrad och ort räknas bort, återstår ändå löneskillnader som inte går att förklara, både på sågverksavtalet och tidningsavtalet: 2,0 procent respektive 8,6 procent.
  • En orsak kan vara att kvinnor är föräldralediga och hemma med sjuka barn i större utsträckning än män.
  • Därför kommer GS-facket och Facken inom industrin driva ett krav i avtalsrörelsen, om att arbetsgivare ska upprätta en handlingsplan för föräldralediga. En kartläggning av behov av introduktion eller utbildning efter ledigheten ska göras för att säkerställa att föräldralediga inte missgynnas i yrkes-, lön- och karriärutveckling.

3,6 %

är den genomsnittliga löneskillnad som är kvar mellan män och kvinnor i GS när ålder, yrke, tjänstgöringsomfattning och bostadsort räknas bort.

Koll på orden

Värdediskriminering – när arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män.

Befattningsdiskriminering – när kvinnor trots liknande kvalifikationer inte har samma tillgång till högre positioner eller samma möjligheter att arbeta inom vissa yrken.

Här tjänar kvinnorna mer

På Södra Woods sågverk i Mönsterås ligger kvinnornas löner snäppet över männens.

Det var vid en lönekartläggning för några år sedan som fackklubben på Södra Wood i Mönsterås märkte att kvinnorna hade högre snittlön än männen. Och så är det fortfarande. I dagsläget ligger kvinnorna en hundralapp högre. Det är lönesystemet som har gynnat de kvinnliga sågverksarbetarna, berättar Erik Jonsson, vice klubbordförande.

– En parameter i lönesystemet är hur länge du har varit anställd. Där kan vi se att kvinnor i större utsträckning har stannat kvar hos arbetsgivaren.

I jämförelsen ingår alla yrkesgrupper i produktionen, dock inte mekaniker och elektriker som enbart består av män.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.