Industriarbetarnas tidning

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

3 december, 2019

Skrivet av

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Rätt till löneökning

Det är förbjudet att missgynna den som tar ut föräldraledighet. En föräldraledig arbetstagare ska normalt sett få samma löneutveckling under ledigheten som när hen arbetar fullt ut.

Föräldraledighetslagen (1995:584)

Medan en man med arbetaryrke tjänar hundra kronor, får en kvinna strax under 90 kronor i lön. Skillnaden krymper, men det går långsamt. De senaste tre åren har kvinnor med arbetaryrken i privat sektor knappat in 0,2 procentenheter på männen, enligt statistik från Medlingsinstitutet.

Största delen av löneskillnaderna har en förklaring. Men när yrke, bransch, ålder, utbildning och arbetstid räknas bort återstår ändå ett glapp på 3,8 procent för privatanställda arbetare.

Bland GS medlemmar ser det ungefär likadant ut i snitt. Men de olika branscherna skiljer sig åt. I vissa tjänar kvinnor bara några hundralappar mindre än män, medan det handlar om tusenlappar i andra. Värst är tidningsavtalet, där män tjänar 5 200 kronor mer än kvinnor (se tabell nedan).

– På tidningstryckerierna är efterbearbetningen dominerad av kvinnor, medan tryckpressarna körs av män, säger Magnus Leoson, ombudsman på GS-facket.
Även annonsproduktionen är kvinnligt dominerad. Det är en stor förklaring till löneskillnaderna. Att vara tryckare är traditionellt ett manligt yrke, som tar lång tid att lära sig. Branschen krymper och vid varsel blir de erfarna tryckarna kvar, för de har den mest svårersatta kompetensen.

Även sågverk är traditionellt manliga arbetsplatser, men där är löneskillnaderna mycket mindre. Förr hade kvinnor på sågverk ofta enklare arbetsuppgifter, men i dag är det vanligt att alla anställda lär sig hela processen och får då samma lön.

– Förr fanns ett visst motstånd mot att kvinnor skulle såga eller vara torkskötare, men det upplever jag inte alls nu för tiden. Det är en generationsfråga. De chefer som kommer in i dag tycker att det är självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter, säger Susanna Ekeljung, ombudsman på GS.

Facken inom industrin kräver åtgärder för att förhindra att föräldralediga tappar i löneutveckling. Foto: Lisa Arfwidson.

Krav: Föräldralediga ska inte missgynnas

Arbetsgivare bör upprätta en handlingsplan för föräldralediga som kommer tillbaka till jobbet, anser GS-facket.

  • När faktorer som ålder, yrke, tjänstgöringsgrad och ort räknas bort, återstår ändå löneskillnader som inte går att förklara, både på sågverksavtalet och tidningsavtalet: 2,0 procent respektive 8,6 procent.
  • En orsak kan vara att kvinnor är föräldralediga och hemma med sjuka barn i större utsträckning än män.
  • Därför kommer GS-facket och Facken inom industrin driva ett krav i avtalsrörelsen, om att arbetsgivare ska upprätta en handlingsplan för föräldralediga. En kartläggning av behov av introduktion eller utbildning efter ledigheten ska göras för att säkerställa att föräldralediga inte missgynnas i yrkes-, lön- och karriärutveckling.

3,6 %

är den genomsnittliga löneskillnad som är kvar mellan män och kvinnor i GS när ålder, yrke, tjänstgöringsomfattning och bostadsort räknas bort.

Koll på orden

Värdediskriminering – när arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män.

Befattningsdiskriminering – när kvinnor trots liknande kvalifikationer inte har samma tillgång till högre positioner eller samma möjligheter att arbeta inom vissa yrken.

Här tjänar kvinnorna mer

På Södra Woods sågverk i Mönsterås ligger kvinnornas löner snäppet över männens.

Det var vid en lönekartläggning för några år sedan som fackklubben på Södra Wood i Mönsterås märkte att kvinnorna hade högre snittlön än männen. Och så är det fortfarande. I dagsläget ligger kvinnorna en hundralapp högre. Det är lönesystemet som har gynnat de kvinnliga sågverksarbetarna, berättar Erik Jonsson, vice klubbordförande.

– En parameter i lönesystemet är hur länge du har varit anställd. Där kan vi se att kvinnor i större utsträckning har stannat kvar hos arbetsgivaren.

I jämförelsen ingår alla yrkesgrupper i produktionen, dock inte mekaniker och elektriker som enbart består av män.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.