Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Låt missnöjet höras ända till Storgatan”

19 mars, 2020

Skrivet av Pontus Georgsson

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

Krönika Om lönekrav och bättre villkor ska höras ända till beslutsfattarna på Storgatan i Stockholm måste vi hålla ihop.

I boken Bruksarbetarliv av Björn Tropp, utgiven av Pappers avdelning 78, finns att läsa:

Tidningen skrev att det torde väl ändå vara med arbetarnas trägna arbete som Katrinefors under åren vunnit framgångar inte bara genom aktieägarnas beaktansvärt ansträngande arbete att äga aktierna. Här påmindes också om att bolaget under de senaste åren redovisat betydande vinster och att Sandels borde fundera över hur denna vinst skulle kunna uppstå utan arbetarnas arbete.

Tidningen var Västergötlands folkblad och året var 1918.

Fackföreningen kämpade för att teckna kollektivavtal om arbetstider och lön. Som det också står i boken ”Fackföreningsfolk levde farligt”. Utan skyddsnät i samhället riskerade de att få sparken när som helst.

Nu är det ungefär tio dagar kvar till vårt avtal löper ut. Fram till dess arbetar vi som är utsedda att företräda Pappers medlemmar hårt för att ett nytt avtal ska vara på plats sista mars. Ett avtal som förbättrar arbetstider och löner. Nu precis som 1918 kan inte en avdelningsordförande eller en förbundsledning göra det ensamma. Vi är medlemmarnas verktyg och vi vill känna att det ställs krav på oss. Då har vi samtidigt kraften i att över 13 000 medlemmars samlade intresse och vilja riktas mot arbetsgivarna, eftersom det är de som håller emot när vi vill förbättra.

Utan den fackliga styrkan som uppstår när medlemsmötena är välbesökta och ni på arbetsplatserna är tydliga med era krav på högre lön och bättre villkor, så når vi inte till de höjder som är möjliga. Låt arbetsgivarens företrädare få höra det varje dag, både från er och från mig.

Pappers förbundsstyrelse och ombudsmän har de senaste månaderna besökt arbetsplatser, vi har pratat med medlemmar vid fikabord, i manöverrum och möteslokaler. Där hörs och känns besvikelsen över det treårsavtal som löper mot sitt slut, upprördheten över att arbetsgivarna vill inskränka friheten, och att löneökningen de erbjuder är 1,4 procent. Men det hörs inte till Storgatan i Stockholm, där arbetsgivarorganisationen har sitt huvudkontor.

1918–1919 argumenterades det att industrin skulle lamslås om 72-timmarsveckan minskades. I dag hör vi motparten säga att om lönerna ökar och de anställda får mer makt över sin lediga tid hotas hela industrin. Att det inte var sant 1918 är redan bevisat.

Om historien ska göras kort: Kollektivavtalsförhandlingarna övergick till politiskt arbete och den 4 augusti 1919 tog riksdagen beslut om åtta timmars arbetsdag. Tiden efter ägnades åt att hitta en lösning som gjorde att arbetare inte förlorade inkomst på grund av den nya arbetstiden. Det löstes fredligt på de flesta håll – men ibland krävdes det att arbetarna tog till strejk.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Tack alla kämpar – vi behöver er

Tack alla kämpar – vi behöver er

Kraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

Pandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

Det är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

Arbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

Det är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Då och då blixtrar sorgen till

Saknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Kvinnornas löner ökar för sakta

Lönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vi förväntar oss att skulden betalas

Vi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.