”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

Varje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Kul att göra något tillsammans”

Brödföda.På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Doften är förstås oemotståndlig. Ved, eld och nygräddat bröd. Tunnbröd. Färskt, direkt ifrån ugn. Husumarbetaren Thörner Andersson strör lite mjöl över bakbordet, tar ännu en degklump från högen bredvid och börjar sedan knåda och kavla ut vad som snart ska skyfflas in i den heta ugnen och förvandlas till ytterligare en kaka.
Han har kavlat förut, Thörner, det märks. Han kan tekniken. Hur man gör kakorna exakt så runda, krusiga och tunna som de ska vara.

Starka nypor har han också, vilket är en klar fördel.
– Det är faktiskt rätt tungt att kavla, pustar han. Rena gympasset!
Thörner Andersson vet dessutom vilka redskap som krävs. Vad de heter och hur man ska nyttja dem. Som kruskaveln, till exempel. Eller ”rillan”, som han kallar den. Det vill säga den taggiga kaveltypen som används vid ”utbakningen” för att ”punktera degen”, så att degen helt enkelt inte får alltför stora luftbubblor under själva gräddningen.

Bakugnen, stugans självklara hjärta, tycks han också ha koll på.
– Den är byggd med eldfast tegel, förklarar han. Och under hällen är det säkert glaskross, för att det ska bli så jämn värmefördelning som möjligt.

På vissa arbetsplatser har de anställda eget gym, andra egen bagarstuga. På bruket i Husum har man både och. Foto: Lina Larsson
Thörner Andersson vet hur en deg ska knådas och kavlas ut. Foto: Lina Larsson
Det sociala umgänget betyder mycket, tycker Thörner. Foto: Lina Larsson

Det är en gråvit och snöslaskig morgon i ångermanländska Husum och vi befinner oss alltså i ett väldoftande litet hus som har tjänat som arbetarnas egen bagarstuga alltsedan 1860-talets början.
Först på ångans och sågverkens tid, senare på massa- och pappersbrukens. Från de första järnvägarnas dagar – via rösträtt och folkhem – till 2020 års avtalsrörelse.
Stugan är också en av de äldsta och mest kända i trakten. Till skillnad från de flesta andra gamla byggnader häromkring har den ironiskt nog heller aldrig brunnit ned, vilket man delvis kan tacka dess murade tegelstomme för.

Veden står arbetsgivaren för, medan facket, den lokala Pappersavdelningen, sköter bokning och annat praktiskt. Resten – eldning, degtillverkning, bakning, städning – tar de anställda hand om. På fritiden, vill säga.

Dels får man ju något gott att ta med sig hem. Dels får man umgås med sina arbetskamrater.

Thörner Andersson

På jobbet jobbar man, och om man vill bli påmind om var man gör det så är det bara att öppna dörren eller titta ut genom ett fönster. Endast ett par stenkast härifrån ligger det nämligen, Metsä -Tiusses vidunderliga industrikomplex. Med en skyline som skymmer både himmel och hav.
Thörner Andersson – till vardags operatör i skiftlag C som alla andra här inne – frustar på med degen och har snart kavlat ut sin tionde eller elfte kaka. Han är uppvuxen här i Husum, berättar han. På 60- och 70-talet.

På den tiden när bruket sysselsatte tre gånger fler och orten mer kunde beskrivas som en liten stad – med en klase butiker och föreningar och en ordentligt utbyggd samhällsservice. De dagarna är till stor del över nu, som det verkar. Som många andra småorter.

Men bagarstugan är alltjämt densamma. Samma plats, samma ugn, samma dofter. Ett socialt nav, då som nu. Thörner minns och jämför:
– När jag var barn brukade jag ofta gå ner hit för att tigga bröd av tanterna. Man sa så: ”tanterna”, för då var det bara tanter här. Och efter lite tjat så fick man ju det också, bröd!
– Jo, det var kul, men det är det nu också. Dels får man ju något gott att ta med sig hem. Dels får man umgås med sina arbetskamrater.

Bagarstugan ligger precis intill bruket. Lina Larsson

Bagarstugan ligger precis intill bruket. Lina Larsson

Thörner sträcker sig efter ännu en degbulle. Under tiden bär hans yngre kollega Jens Westerlund den förra degen – den nu helt utkavlade – till -ugnen med hjälp av en stor bakspade. ”Fjäl”, som det kallas.
Som en omsorgsfull pizzabagare placerar Jens sedan denna norrländska specialitet i ugnens mitt och drar försiktigt ut spaden igen.

Han tittar in i ugnen, ler.
– Jag är ingen entusiast, ska jag erkänna. Jag har haft turen att ha en morsa som bakar och skämmer bort mig. Hon har en egen bagarstuga hemma i huset.
Han fortsätter titta in i ugnen, på kakan som sväller och pyser i eldskenet därinne. Hur varmt tror han att det är?
– Fem, sexhundra, minst. Men det får inte vara för svalt heller … Nä, Stefan, nu måste vi nog ta ut den!

Klockan Då tände Karl-Gunnar Häggkvist, vaktmästare på Metsä bostäder, upp elden i bakugnen i morse. Han brukar vara behjälplig med den uppgiften. Enligt honom lämpar sig alveden särskilt bra, eftersom den ”ger bra värme och inte sprätter så mycket”. Han bakar dock inte själv, men äter tunnbröd så gott som dagligen. Foto: Lina Larsson

Klockan 7.30 tände Karl-Gunnar Häggkvist, vaktmästare på Metsä bostäder, upp elden i bakugnen i morse. Han brukar vara behjälplig med den uppgiften. Enligt honom lämpar sig alveden särskilt bra, eftersom den ”ger bra värme och inte sprätter så mycket”. Han bakar dock inte själv, men äter tunnbröd så gott som dagligen. Foto: Lina Larsson

Ja, gräddningen går undan. Redan efter 25–30 sekunder har kakans kanter börjat mörkna och då gäller det att vara kvick med ”fjälet”.

Stefan Moström skyfflar raskt ut den rykande kakan. Med en kökskniv skär han den sedan i fyra lika stora delar och lägger därefter upp dem på ett hönsnätsliknande galler där de får svalna.
Totalt räknar Stefan med att han och hans arbetskamrater kommer att baka ett sextiotal kakor under de fyra timmar som de disponerar stugan i dag. Och han lär ju veta. Det är nämligen han som har mixat ihop degen, eller ”stöpet” som han kallar det. Efter ett recept som hans mor har lärt honom. Med vetemjöl, kornmjöl, mjölk, hjorthornssalt och allt vad det är.
– Stöpet är det första man gör, säger han. Det brukar man göra dagen innan så att det får stå och jäsa över natten.

Innan det är dags att skicka in nästa kaka i ugnen, skrapar Stefan undan lite glöd och kolrester åt sidorna med en lång gammal eldraka. Men så noga är han inte.
– Äh, lite sot och aska ska det vara, det är ju en del av tjusningen.

Vad är tjusningen med att baka tunnbröd?
– Hembakat tunnbröd är ju inte så lätt att få tag i, så det är väl det man är ute efter. Men sedan är det ju roligt också. Den sociala biten är viktig.
Vilket är det roligaste momentet?
– Tja, jag sköter ju gärna gräddningen … Det är lite jobbigt att kavla, haha!

Foto: Lina Larsson

Foto: Lina Larsson

Han kastar en snabb blick åt Thörners håll, innan han skottar ut ännu en kaka från ugnen. Han fortsätter:
– Men som du ser är det ganska mycket arbete i förhållande till hur lite bröd man faktiskt får. Mycket jobb för ganska få gram.
Hur ofta bakar ni tillsammans?
– Det här är första gången vi gör det. Men vi brukar laga lite finare middagar ihop när vi jobbar helg tillsammans. Torskrygg, porterstek, fläsklägg med rotmos, allt möjligt.
– Men jag brukar bara vara här med familjen en gång om året, strax före jul. Fast då kan det vara svårt att få en tid. I november och december är det oftast fullbokat.

Jag borde också ta med mig barnen hit någon gång, försöka få ner skärmtiden lite grand.

Karolin Axberg

Att baka tunnbröd har urgamla anor, och i de flestas ögon är ju sådana här kakor, mjuka som hårda, mer eller mindre synonymt med Norrland. Ungefär som hjortron, kåsor och palt. Och frågar man Thörner, Jens och Stefan – vilka alla tre har vuxit upp här intill Bottenhavet – så har brödet också alltid haft en självklar plats hemma på matbordet.
Bagarstugor är heller ingen ovanlighet, tvärtom.

För Karolina Axberg, som ursprungligen kommer från ostkakelandet Småland, är det här med tunnbröd och tunnbrödsbakning dock någonting relativt nytt.
Visserligen har hon kanske mer bakerfarenhet än sina manliga kollegor tillsammans, eftersom hon bakade tårtor och bakelser i parti och minut då hon och en väninna drev ett kafé här i samhället under några år.

Karolina Axberg med krus­kaveln och Jens Westerlund med ”fjälet”. Stefan Moström kollar till brödet i ugnen. Foto: Lina Larsson

Karolina Axberg med krus­kaveln och Jens Westerlund med ”fjälet”. Stefan Moström kollar till brödet i ugnen. Foto: Lina Larsson

Men, säger hon medan hon står böjd över en kavel intill Thörner:
– Det här är faktiskt helt nytt för mig, trots att jag har bott här uppe så länge. Ja, jag har aldrig bakat tunnbröd förr, men det är ju jätteroligt.

Taggad?
– Ja, verkligen. Och det här måste vi göra om, tycker jag. Jag borde också ta med mig barnen hit någon gång, försöka få ner skärmtiden lite grand.

Hon skrattar till, tar en kort paus från kaveln och ser sig omkring i rummet.
– Jamen titta, det här är ju helt suveränt! Det är sånt här man märker när man flyttar upp hit, så många bra och mysiga saker som det finns att göra. Saker som bara inte är till för några få, utan för alla. Sånt som folk söderut, där jag kommer ifrån, inte alls tar för givet.

Receptet står ­Stefans mamma Gun Moström för. Foto: Lina Larsson

Receptet står ­Stefans mamma Gun Moström för. Foto: Lina Larsson

 

Jens, Karolina, Stefan och ­Thörner en vanlig dag på jobbet. Foto: Lina Larsson

Jens, Karolina, Stefan och ­Thörner en vanlig dag på jobbet. Foto: Lina Larsson

Läs mer: Kultur | Reportage


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Det nya ljudet från Bakersfield

DA GILLAR | COUNTRY Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Från debutbok till storsatsning i amerikansk streamingtjänst

VAD HÄNDE SEN?DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

”Se på mattorna, det är jag”

TEXTILREVOLUTIONÄRMärta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Deckarklassiker i nya kläder

BoktipsOmvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

1

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Klagokören i LiverpoolI samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Tre julskivor som inte frestar på

DA GILLARNu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Skolchefen Joakim Hjelm med en byst av Marx.

Med Marx i bagaget

VägvalVid en bubbelpool på en folkhögskola står en jättelik Karl Marx-bronsbyst från DDR. På en annan skola göms hans böcker undan. Båda tror sig ha lösningen på de problem som arbetarrörelsen står inför.

1
I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1
Rökpaus i Red Dead Redemption 2.

Datorspel som tar tid och berör

LÅNGSAMTDen nya vågen av datorspel innehåller inte bara kickar, här görs också stor sak av livets måsten: äta, sova och spara ihop pengar till tågbiljetten.

Alla vill ha kultur men få vill betala

KrönikaCarl Linneaus, musikjournalist och DA:s krönikör.

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.