Pappers­arbetaren Joakim, 57, bor i landets första säkerhetszon: ”Ingenting att dölja”

Från och med onsdagen riskerar pappersarbetaren Joakim Andersson att bli visiterad av polis när han rör sig hemma i Hageby, Norrköping.

– Jag har ingenting att dölja, säger han.

Joakim Andersson, 57, jobbar som skiftgående operatör på pappersbruket i Fiskeby och bor tillsammans med sin fru i stadsdelen Hageby i Norrköping sedan snart 15 år. Stadsdelen här har under en längre tid drabbats av flera grova våldsbrott, senast under måndagen då två män sköts till döds i en bostad.

Med anledning av detta har Polisen därför nu infört en så kallad säkerhetszon i området – den första i sitt slag i landet.

Syftet är att öka tryggheten i området och försvåra för kriminella att förbereda och genomföra fler våldsbrott.

Det innebär att Joakim Andersson – och alla andra som bor eller rör sig i Hageby – nu kommer att märka av fler poliser i området och fler förebyggande kontroller.

– Det är ju skitbra, säger han. Hur ska vi annars få stopp på våldet? Det ska inte behövas, men funkar det inte som det är, så är det klart att någonting annat måste till.

Men du riskerar att bli kroppsvisiterad exempelvis till och från jobbet. Vad säger du om det?

– Det gör mig ingenting. Jag har inget att dölja, bara jag får åka vidare sen. Det är nog bara de som är emot det som har något att dölja.

Är du orolig för våldsbrott?

– Inte just vid huset där vi bor.

Säkerhetszon i Hageby, Norrköping – resultatet av ny lag

Möjligheten för polisen att införa säkerhetszoner är en ny lag som började gälla i april 2024. En kroppsvisitation kan liknas vid säkerhetskontrollen på en flygplats och gäller alla åldrar. Polisen får då utan brottsmisstanke känna utanpå en persons kläder och fråga om vad som finns i fickorna samt ställa andra frågor.

Inom säkerhetszonen har polisen också rätt att göra husrannsakan i personbilar och andra transportmedel.

Beslut om införande av en säkerhetszon gäller i högst två veckor, men kan förlängas.

Pontus Ohlin