Industriarbetarnas tidning

”När jag spelar finns bara här och nu”

27 april, 2020

Flöjt och militärkläder kan tyckas vara en märklig kontrast. Men för Maina Bejefalk är det mindfulness. Foto: Lina Larsson.

PROFILEN Flöjten och orkestern tar henne till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva, som kronprinsessans bröllop. Men instrumentet ger henne också möjlighet att bara vara här och nu. Här berättar Maina Bejefalk om …

Varför hon valde att spela flöjt

”Valet stod mellan blockflöjt och mandolin. ’Vad är ens en mandolin?’ frågade jag mig när jag var nio år, och tog flöjten. Sedan dess har jag spelat, men bytt flöjttyp. Nu spelar jag tvär-
flöjt och piccolaflöjt i Hemvärnets musikkår Västmanland. För mig är det som, ja, mindfulness är nog ordet jag söker. Avslappnande. När jag spelar finns bara här och nu. Så har det varit sedan jag var liten. Då tog jag ofta korta pauser från läxor och spelade för att sedan återgå till böckerna.”

När flöjten låter bäst

Även om akustiken är vackrast i kyrkor så känns det bäst att spela tillsammans med andra. Musik har ett sätt att skapa gemenskap. Det går som en röd tråd genom allt jag gör, både mitt fackliga engagemang och musiken
i orkestern. Jag övar tillsammans med människor som är från 16 år till 90 år. Visst är den individuella insatsen viktig men det blir starkare och bättre tillsammans med andra.

Att spela i uniform

När man berättar att man spelar i Hemvärnets musikkår tycker de flesta att det är spännande. Vi använder två olika slags uniformer, M87 och M90. En av dem är kamouflerad. Det gäller att ta hand om grejerna. Vid en spelning på ett regemente hade kängorna torkat ut så när vi gjorde höger om vänster om, luckrades de sönder och lossnade. Hälften av kåren kom tillbaka med bara delar av skorna kvar på fötterna.

Maina Bejefalk

Ålder: 46 år.
Familj: Två barn, 18 och 20 år.
Bor: Lägenhet i Köping.
Yrke: Grafisk formgivare på MittMedia i Västerås. Regionalt skyddsombud för GS-facket.
Fritid: Dans, musik, spelar i Hemvärnets musikkår Västmanland som också är en civil musikkår – Musik-föreningen Lyran.
Senaste resmål: Morbegno, Italien, 2018 med sonens orkester. Underbart vackert, som att kliva rakt in i Sound of Music.

Berättat för Johanna Edström
Foto: Lina Larsson

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Skiftjobbet ger mig egentid”

”Skiftjobbet ger mig egentid”

Nattarbete kan slita på hälsan. Eller ge möjlighet att bygga en stark kropp. Sodapannebrännare Sara Lind jobbar på det senare.

”Materialet kom från en pansarvagn”

”Materialet kom från en pansarvagn”

Till vardags tillverkar smeden Robert Björk yxor, men efter jobbet går han vidare till nästa smedja.

Även hårdrockare tappar sitt svall

Även hårdrockare tappar sitt svall

Carl Linnaeus: Tack vare Lars är det inte längre fult att åldras som hårdrockare.

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Daniel tar sina egna stjärnbilder

Daniel tar sina egna stjärnbilder

Månadens profil Daniel Sundström berättar om när han byggde sig ett observatorium.

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.