CNC-operatören ”Dirty Harry” gör succé i Dart-VM
Tävlar mot de bästa i världen Kan vinna tolv miljoner kronor ”Hade varit en riktig bonus”
Publicerad 2024-09-14, 06:00 Uppdaterad 2024-09-20, 12:44
Oftast mekar han med något på pappersbruket i Hylte. Men ibland tar han på sig sin militäruniform och skjuter kulspruta på andra håll i Halland. Per Ihlström är med i Hemvärnet – en organisation som allt fler söker sig till.
Stridspitt? Inte alls. Vare sig till det yttre eller inre. Visserligen använder han hela handen när han pekar, men i övrigt ger han ett påfallande fridfullt intryck. Lugn, eftertänksam, nästan lite avvaktande. En sådan som ogärna går på gym dessutom. Som folk är mest med andra ord.
Ja, Per Ihlström är en till synes helt vanlig svensk man i medelåldern och som helst av allt sitter i en båt och fiskar när han inte jobbar. Trollingfiske är hans gebit.
Eller så sätter han på sig grönkläder och övar med Hemvärnet, vilket han också tycker är kul. Ett par veckor om året gör han det, och alltid på ett fält eller i en skog i Halland någonstans.
Det är en salig blandning av folk. Mekaniker, kriminalvårdare, kyrkogårdsarbetare, lärare, läkare, lastbilschaufförer …
Per Ihlström.
– Det är som en extra familj för mig, säger han under tiden som han guidar oss runt på Hylte Paper, bruket som ännu tillverkar dagstidningspapper och som var i Stora Ensos ägo till helt nyligen.
I den extrafamiljen ingår åtta personer, berättar han. Sex män och en kvinna, plus han själv. Personer med helt olika yrken och bakgrunder.
– Vi har väldigt roligt tillsammans, och allt som sägs i gruppen stannar mellan oss. Högt som lågt. Ja, kamratandan där är riktigt fin.
Och kamratandan här på jobbet då?
– Haha! Jo, den är bra här också.

Per är utbildad CNC-operatör i grunden och arbetar dagtid som mekaniker. Det är med andra ord han och hans närmaste kollegor som underhåller och reparerar alla de maskiner och mackapärer som krävs för att bruket ska orka frusta ur sig en kvarts miljon ton papper år efter år.
Cheferna är okej, säger han.

Åler: 46 år.
Yrke: Mekaniker på Hylte Paper sedan november 2021. ”Jag sökte mig hit därför att det var bättre betalt, dessutom var jag trött på att jobba skift.”
Tidigare industrijobb: Dormer Tools i Halmstad, Södra skogs-ägarnas plantskola i Falkenberg.
Fackligt förtroendeuppdrag: Skyddsombud.
Bor: Villa i Getinge.
Familj: Frun Anna-Karin, barnen William, 14, och Emmy, 18.
Fritidsintresse 1: Hemvärnet.
Fritidsintresse 2: Fiske, tävlar i trollingfiske. ”Jag är fisketokig.”
– Vi har haft både bra och dåliga, men NU är det bra … Jo, jag trivs bra på jobbet. Den ena dagen är inte den andra lik. Man lär sig nya saker hela tiden.
Det är en morgon i april, med tussilago i dikena och en lågt stående Nissan som sakta rinner förbi intill det mer än hundra år gamla bruket. Per visar oss runt, berättar vad vi ser, vad vi hör, pekar med hela handen, och han gör det i militärkläder dessutom. I M90 som mönstret kallas på soldatspråk.
Vilket han också får göra eftersom det råkar vara Uniformens dag.
– Men om jag hade tagit med mig allt material hade jag inte ens kommit in genom grinden. Då hade jag haft två väskor med mig, fulla med stridssele, förstärkningsplagg, skyddsmask, sovsäck, liggunderlag, enmanskök …
Han känner sig lite udda, säger han. Försvarsmaktens svarta kängor och kamouflerade grönkläder väcker ju viss uppmärksamhet i en miljö där klädkoden annars går ut på det direkt motsatta – att man ska göra sig så synlig som möjligt, helst i orangea varselkläder.
Många möter honom med ett leende när han kommer.
– Men samtidigt känner jag mig stolt också. Väldigt stolt. Man representerar ju ändå en god sak. Hemvärnet gör mycket nytta, inte minst för civilsamhället. Att hjälpa till och leta efter försvunna personer, till exempel.
Det kan också handla om att stötta räddningstjänst, polis och andra myndigheter vid eventuella översvämningar, skogsbränder och liknande.
– Dessutom tillhör jag ett insatskompani, som innebär att vi ska kunna både försvara och ta mark om så krävs.
Per Ihlström gick med i Hemvärnet hösten 2017, tjugo år efter att han själv gjorde lumpen på Halmstads regemente LV6. Då var han drivmedelsman i trossen, nu är han ”kulspruteskytt och vanlig soldat” säger han. I en pluton på cirka 50 man.
– Det är en salig blandning av folk. Mekaniker, kriminalvårdare, kyrkogårdsarbetare, lärare, läkare, lastbilschaufförer …
I åldrarna?
– Alltifrån 20 till drygt 60 år. Mest män, även om vi börjar få allt fler kvinnor nu. Över huvud taget har intresset för hemvärnet ökat väldigt mycket på senare år.
Bara under våren 2022 fick min bataljon ungefär 600 ansökningar, och det är fortfarande högt tryck
Per Ihlström.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina?
– Ja. Bara under våren 2022 fick min bataljon ungefär 600 ansökningar, och det är fortfarande högt tryck. Tyvärr är det svårt att hitta plats för alla.
Vad är det som förenar er hemvärnsmän, tror du?
– Att alla har gjort lumpen och att alla gillade det, tror jag. Allt man fick lära sig där. Och så sammanhållningen, kamratandan som var. Människan är ju ett flockdjur.
Vad var det med lumpen som du gillade?
– Jag tyckte att det var kul helt enkelt. Vi var ett gäng unga killar från Lund i söder till Göteborg i norr, som umgicks tillsammans dag och natt i sju och en halv månader. Det var en väldigt tight grupp, med underbar sammanhållning. Vi har fortfarande lite kontakt.

Men varför gick du med i hemvärnet först tjugo år efter lumpen?
– Därför att det fungerade bra med familjesituationen som var då, mina barn hade helt enkelt blivit lite äldre. Jag hade funderat på att gå med tio år tidigare, men nä – jag ville ju inte lämna frun ensam hemma med barnen.
– 2017 var ett oroligt år dessutom. Förutom att Ryssland hade ockuperat Krimhalvön tre år tidigare, så hade vi ju IS också.

Hemvärnet är en frivilligorganisation inom Försvarsmakten. Organisationen har funnits i olika former sedan maj 1940, månaden efter att Tyskland invaderade Danmark och Norge.
I dag finns det cirka 22 000 hemvärnssoldater i Sverige. Sedan Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina bröt ut i februari 2022 har rekordmånga svenskar sökt medlemskap i Hemvärnet: 2022: 29 000 personer. 2023: 5 800. 2024 (t o m april): cirka 5 000.
Det var alltså inte bara för att återuppliva gamla lumparminnen?
– Det var en osäker värld, kände jag och då ville jag dra mitt strå till stacken.
Det argumentet och den försvarsviljan delar Per med många andra svenskar numera. Bara i år har Hemvärnet fått in nästan 5 000 ansökningar. Det är ungefär lika många ansökningar som brukade komma in under varje helår före Rysslands fullskaliga invasion.
Jag frågar Per om han är orolig för att kriget ska sprida sig, hit till i Sverige ren tav?
– Mycket hänger på vad som händer och vad som kan hända i Ukraina. Sånt får vi mer och mer information om nu jämfört med förr.
– Alldeles oavsett kommer nog militären att synas mycket mer här i framtiden, både den inhemska och den utländska.
Vilken är den vanligaste fördomen som du som hemvärnsman möter?
– Att vi åker ut i skogen och bara sitter och super. Men det gör vi ju absolut inte. Våra övningar kan pågå från torsdag till söndag, från sex på morgonen till tio på kvällen.
Hur kändes det att vara tillbaka på regementet i Halmstad, där du gjorde lumpen, efter så många år?
– Spännande. Första helgen fick vi prova kläder, skjuta in vapen och så. Dessutom blev vi intervjuade och fick vi göra ett säkerhetstest, där de bland annat kollade om man hade dömts för något.
Fick du springa på löpband också?
– Nä, det är inte som på mönstringen utan det är upp till oss själva att försöka ha så bra fysik som möjligt.
Varför blev du just kulspruteskytt?
– Vi hade ingen i gruppen och då anmälde jag mig frivilligt. Och jag skjuter gärna, och jag gör det med ett leende på läpparna!