Kvinnor i traditionella klänningar förbereder sig för en ritual under ysyakh – en sommarhögtid som ägnas åt att väcka naturen, fira värmen och fira början av ett nytt liv.

Nytt bostadsområde i Yakutia som är en mycket otillgänglig del av världen. Här finns knappt några järnvägar och vägarna är få.

Fotografens mamma bredvid en mammutstaty. Mellan 60 och 80 procent av alla mammutben i världen finns i Yakutia.

Torget Ordzhonikidze i staden Yakutsk under nyårshögtiden, som vanligtvis varar cirka tio dagar.

Unga ballerinor på balett- och operateatern i Yakutsk som är den kulturella huvudstaden i Arktis. Stora evenemang hålls här.

Tre systrar vid deras datja, som är ryska för sommarstuga eller fritidshus.

En ung flicka i en folkdräkt under ysyakh – högtiden som är lika bedelsefull för invånarna som det ryska nyårsfirandet.

I permafrostens rike

15 maj, 2020

Skrivet av Göran Widerberg

Dela:

100 graders skillnad. På sommaren kan det bli 40 plusgrader. Under vintern faller temperaturen ner mot minus 60. I republiken Sacha (Yakutia), som är Rysslands största region, bor en knapp miljon människor på en landyta nästan lika stor som Indiens. De lever under hårda villkor och stora klimatkontraster.

Fotografen Alexey Vasilyev har lyft fram det dagliga livet där permafrosten nästan täcker hälften av regionens yta.

Men på sommaren lever området upp och då firas högtiden ysyakh. De dricker kumis, dansar folkdansen osookhai – och hyllar värmen.

Alexey Vasilyev

Född 1985. Har studerat filologi på universitetet i Yakutsk och fotografi i St Petersburg. Hans bilder är publicerade i bland annat engelska The Guardian, National Geographic, Wired med flera tidningar.

”Genom min lins kan folk se lite glåmiga och trötta ut. Men platsen där livet levs sätter sina avtryck i människor. Det verkar som om alla är väldigt slutna och har långt till leendet. Men de är vackra som de är”, skriver han.

Läs mer: Alexey Vasilyev bilden i DA bildreportage fotografi Ryssland Sacha

Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Fyra liv om dagen

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark visar bilder ur sitt personliga fotoprojekt om alla de människor som berörs när någon tagit sitt liv. Anhöriga – men också de som möter det i sina jobb.

Året i samebyn

De här bilderna är tagna under ett år i Unna tjerusj, tidigare Sörkaitums sameby.

Vilda fångar

Under tio års tid har fotografen Julia Lindemalm skildrat djurparker och vår obesvarade kärlek till vilda djur.

Kattfolket

I bildserien Katt People utforskar fotograf Julia Lindemalm den speciella relationen mellan människa och katt.

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

Vår ändliga värld

Bildsviten On the Ending of Species beskriver ett meditativt tillstånd, djurens stillsamma betraktande av världens tillstånd och mänsklighetens härjningar där hotade djurarter har huvudrollerna.

Det dagliga doppet

”Jag fick deras tillåtelse att fotografera om jag själv tog ett dopp”, berättar fotografen Markku Lähdesmäki. ”Det blev en andlig, uppfriskande – och naturligtvis – hisnande kall upplevelse.”

Längtan hem

Utöver mitt konstnärskap har jag arbetat med hemlösa i tjugo år. Men det har aldrig slagit mig att ens ta en bild. Tills Britt-Marie bad mig.

Gatusmarta fåglar

Erik Berglins gatukonstprojekt tar fasta på hur fåglar anpassat sig väl till ett liv i urbana miljöer. Se bildspelet här!

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappersarbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Facket varnar: fler falska skyddsombud

Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.

”De har inte samma rättigheter”

Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.

Jämställdheten backar när skyddsombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

dagensarbete

De senaste inläggen från DA på Instagram.

Det är inte lätt att lägga ett skiftschema som

Ladda mer… Följ på Instagram

Lönsamt program mot olyckor

När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent.