”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Foto: Åke Ericson

Inte nere för räkning

Älskad och hatad Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

 

Foto: Åke Ericson

Jan Josefsson

Född: 1952 i Göteborg.
Bor: På hemlig adress i Göteborg. Sommarhus.
Familj: Ensam­stående. Tre barn.
Yrke: Pensionerad från jobbet som journalist på Sveriges Television. Fortsätter jobba som konsult med olika program.

Killen har en mörk huva uppdragen över ansiktet när han passerar Janne Josefsson på några meters avstånd. Plötsligt stannar han till, närmar sig och säger på förortssvenska ”inte roligt att se ditt ansikte här”. Kompisen som står bredvid ropar ”Hallå, hallå Uppdrag granskning!”.

Vi befinner oss vid ett mindre torg i Bergsjön utanför Göteborg, som ofta pekats ut som en av Sveriges mest kriminella förorter. Alla vi ser har någon form av invandrarbakgrund, utom några killar som kommit hit för att se över spårvagnsrälsen. De försvinner snabbt när situationen börjar bli hotfull.

Männen som kretsar kring Janne fortsätter att förbanna honom, samtidigt som båda fipplar med telefonerna. Situationen är spänd och riskerar att eskalera.

– Inte bra. Gänget här är inte att leka med, säger Janne.

Han vet. Förra året gjorde han ett reportage om just Bergsjön och avslöjade hur narkotika såldes i en skogsdunge ett stenkast från spårvagnshållplatsen. Han pratade med flera maskerade killar.

Man måste se upp. Rötägg finns i alla samhällsklasser.”

Strax efter att programmet sänts, sprang han på en kille på stan som var irriterad över bilden av Bergsjön som förmedlats. Han måttade ett slag mot Janne.

– Kompisen höll i honom. Lyckligtvis. Annars brukar jag ofta kunna snacka mig ur situationer.

Samma dag i förorten Biskopsgården går Janne in på Vårväderstorget. Han bär solglasögon som han ogärna tar av sig. En man lutar sig över räcket vid en uteservering och säger:

– Jag vet vad du har offrat. På riktigt förstår jag vad du offrat för att göra det du gör.

Fler besökare på torget närmar sig när de ser den kända tv-reportern. Flera instämmer i berömmet. Någon lutar sig fram och klappar honom på axeln.

När hyllningarna avtagit böjer Janne huvudet framåt, tar tag i ena bågen på solglasögonen och torkar tårar i ögonvrån med baksidan av handen.

– Jag blir så rörd. Över uppskattningen.

När Janne Josefsson möter pensionerade Volvoarbetaren Milan Ristic blir det tydligt hur han jobbar som journalist. Janne är nyfiken och tar sig tid att lyssna. Foto: Åke Ericson
Janne Josefsson besöker Vårväders-torget i Biskopsgården där han växte upp. Flera personer kommer fram spontant och berömmer hans journalistik. Janne rörs till tårar. Foto: Åke Ericson

Komplimangerna fortsätter när vi närmar oss Vår krog och bar. Janne börjar prata med några herrar som dricker kaffe. Det var här, i mars 2015, som tre maskerade killar sprang in på restaurangen och öppnade eld med automatvapen. Många hade samlats för att se en fotbollsmatch. Två dödades och åtta skadades i kulregnet. Attacken fick stor uppmärksamhet, och statsminister Stefan Löfven besökte platsen.

Biskopsgården är inte bara en utsatt förort för Janne. Det var hit han flyttade med familjen på 1950-talet. Området karaktäriserades av svensk arbetarklass, där männen i familjerna jobbade på Volvo, i hamnen eller på varven.

Milan Ristic, som sitter utanför restaurangen, visar sig vara jämngammal med Janne och har bott i området ända sedan han kom till Sverige för 44 år sedan. Flygplanet tog mark på Landvetter en lördag, och på måndagen gick han in på Volvos fabrik i Torslanda och blev kvar till pensionen. Han har sett förändringen i området. Nu för tiden går han inte ut om kvällarna.

– Det är för mycket kriminella här. Jag gillar inte bråk, säger han.

Journalistiken har en oerhörd kraft. Särskilt i tv. Man måste vara medveten om det.

Annat var det 1958 när Janne var en liten parvel på sex år och fotbolls-VM spelades i Sverige. Föräldrarna hade köpt en tv på avbetalning. Många i området köpte tv-apparater för att kunna följa det svenska fotbollslandslaget.

– En del hade bara råd med antennen. Då såg det ändå ut som att de hade tv, säger Janne där han står på gatan utanför barndomens trerumslägenhet.

När han satt där på golvet och väntade på att tv:n skulle slås på hade han ingen aning om att han själv skulle komma att bli en av landets största tv-personligheter.

Jannes föräldrar tillhörde den generation svenskar som fick ta del av socialdemokratins och folkhemmets guldålder. Löften och reformer infriades och människor fick det bättre. Han beskriver det som ett ”gyllene handslag” mellan Socialdemokraterna, fackföreningsrörelsen, storkapitalet och industrin som gemensamt utvecklade Sverige.

– Klassamhället fanns där även då. Men det går inte att jämföra med hur det ser ut i förorterna i dag.

Janne Josefsson promenerar ofta runt i Göteborg, på dagtid. Kvällstid blir det ofta taxi på grund av hotbilden. Foto: Åke Ericson

Pappan jobbade på Volvo och promenerade genom skogen till den nybyggda Torslandafabriken. Mamman var städerska men utbildade sig senare till en av landets första kvinnliga brevbärare. Hon var stolt över att bära uniformen.

Barndomen präglades av mamman som var engagerad i Socialdemokraternas kvinnoförbund, som lyssnade på radioteatern och kunde plöja flera böcker på en helg. Han minns henne som en begåvad kvinna, som aldrig riktigt fick chans eller utrymme att använda sina talanger i arbetslivet. När han kom in på journalisthögskolan i början av 1970-talet grät hon av lycka och stolthet.

Medan modern hade en framträdande roll i familjen var pappa Ragnar mer i bakgrunden. Jannes stora manliga förebild under uppväxten blev farbrodern, som var maskinist på ett fartyg. Via Göteborgs-Posten kunde den unga pojken följa i vilka hamnar fartyget lade till.

Vad hade du blivit om du inte blivit journalist?

– Jag drömde om att gå på sjön. Men antagligen dammsugarförsäljare. Jag gick på handelsskola och en ungrare lärde mig att sälja med ja-metoden, vilket innebär att inte ge kunden något utrymme för att säga nej. Du säger ”vill du ha en blå eller röd dammsugare” eller ”vill du betala kontant eller på avbetalning”. Jag har haft nytta av det som journalist.

Vänstervågen som sköljde genom Sverige under 1970-talet var inget som gick honom förbi. Han skrev för syndikalisternas tidning Arbetaren.

– Det vill jag inte kännas vid i dag.

Han menar att på den tiden var det många journalisters drivkraft att förändra världen i någon slags kommunistisk-marxistisk-leninistisk riktning.

Hemma på barndomens gata. Några hus bort bodde den rikskända kriminella Clark Olofsson. Janne Josefsson minns sin första fylla och var han köpte korv när han kom hem med sista spårvagnen på kvällarna. Foto: Åke Ericson

SVT brukar ibland anklagas för att vara vänstervridet, stämmer det?

– Nej. Men det är enormt viktigt med olika perspektiv. Som när Joakim Lamotte jobbade med Uppdrag granskning – även om jag kritiserat honom för det han gör nu som är mer aktivism än journalistik – så hade han en annan bakgrund och ifrågasatte på nya sätt. Det blir farligt när en redaktion tycker och tänker lika och drar åt samma håll.

– Många tror att jag är kommunist. Men jag gjorde ett program om Vänsterpartiets mörka historia 2004, och redan på 80-talet gjorde jag grejer i radio om vänsterns hyllningar till diktaturer i öst.

Har klasshat varit en drivkraft för en arbetargrabb som du?

– Ja, det var så förr. Inget jag är stolt över. Jag hade jävligt svårt för medelklassen som klädde ut sig till arbetare i gamla jävla blåställ och träskor.

Han kan inte riktigt sätta fingret på vad, men någonting i hans bakgrund och uppväxt gav honom en drivkraft och förmåga att bita sig kvar, att inte släppa en story. Om det är revanschlust, klasshat eller något annat får vara osagt.

– Patos är bra. Men man måste se upp. Rötägg finns i alla samhällsklasser.

Innan ett reportage sänds i Uppdrag granskning har varenda stavelse faktakontrollerats och den som anklagas för ett missförhållande ska alltid få möjlighet att ge sina bästa argument.

Reportrar och researchers letar upp flera oberoende källor och dokument, en process som kan ta veckor eller månader. Under arbetets gång utses också en ”djävulens advokat” på redaktionen, vars uppgift är att ifrågasätta storyn. Inget får bli fel.

– Journalistiken har en oerhörd kraft. Särskilt i tv. Man måste vara medveten om det.

Janne började sin karriär på Sveriges Radio, först i Stockholm och sedan i Borås och Göteborg. 1987 gjorde han en film där den röda tråden var 5:ans spårvagn mellan fattiga Biskopsgården och rika Örgryte. Ungdomar från båda områdena fick berätta om framtiden. Medan Örgrytebarnen pratade med självförtroende om sina drömmar, hade förortsbarnen en mer begränsad tro på framtiden.

Via det undersökande programmet Striptease, som senare blev Uppdrag granskning, gjorde han sig ett namn inom journalistiken, ofta kritiserad för att hårdvinkla men också omtyckt för sitt ettriga och rättframma sätt.

Om han måste välja är han mest nöjd med granskningen av den utslagne Osmo Vallo som ledde till att det slogs fast att han dog efter ett polisingripande. Men också valstugereportaget i början av 2000-talet, som visade politikers invandringsfientlighet när de inte visste om att de filmades. Ett program som också kritiserades för användandet av dold kamera.

Janne är inte rädd för att säga vad han tycker om migrations- och integrationsfrågan.

– Jag är för ett mångkulturellt samhälle. Men det finns skolor med hundratals elever där bara en handfull har svenska som modersmål. Det går inte att blunda för och negligera.

Som många med honom kopplar han samman invandringsfrågan med Sverigedemokraternas framgångar, särskilt bland män i LO-yrken. Och han tycker att fackföreningarnas samverkan med Socialdemokraterna är förlegad.

– Det tillhör en förfluten tid när en majoritet av medlemmarna numera inte är socialdemokrater.

Han förklarar det med att klassklyftorna har vuxit sedan 1980-talets mitt, att socialdemokratin och facken inte har levererat.

– I 30 år har man skanderat ”bort med klassamhället”. Nu är det nästan bara partifunktionärer och ombudsmän kvar i förstamajtågen.

Varför är SD så stora?
– Svensk arbetarklass känner sig svikna, man har inte tagit sig an deras problem.

Engagemanget att berätta om hur det ser ut i de utsatta förorterna, och drivkraften att avslöja politikers hyckleri, har han kvar. Att gräva i maktmissbruk och korruption fortsätter han med som konsult sedan hans fasta tjänst vid SVT avlutades när han fyllde 67 år.

Du har tre skilsmässor bakom dig. Beror det på jobbet?

– Nej, inte bara, men visst har det varit mycket jobb i perioder. Första kvinnan var jag ihop med i över 20 år.

Nu lever han ensam efter senaste skilsmässan för några år sedan.

– Egentligen vill jag inte prata om det här, men den sista kärleken var jävligt passionerad. Jag vet inte om jag vågar bli så kär igen.

Efter den formella pensioneringen får han ständigt förfrågningar om att delta i olika nöjesproduktioner. Tv4:s Let’s dance har försökt locka honom med 750 000 kronor i gage.

Ekonomiskt har det inte gått någon nöd på honom. När han slutade på SVT var månadslönen över 90 000 kronor och han har fått kritik för att han tjänade mycket mer än sin programledarkollega på Uppdrag granskning, Karin Mattisson.

När vi kommer in på lönen är det första gången Janne börjar slingra sig lite, det märks att han inte är helt bekväm.

Du har själv frågat näringslivstoppar och industriledare om de är värda sin lön. Är du värd din lön?

– Här ska man egentligen säga inga kommentarer. Det är marigt att prata om sin egen lön, säger han.

Han berättar att både kommersiell tv och kvällstidningar erbjudit honom jobb genom åren vilket stärkt hans marknadsvärde.

Du har tjänat tre gånger mer än en industriarbetare, är det rimligt?

– Det är två helt olika branscher, men tro fan att jag inte är värd tre gånger mer än en industriarbetare. Men vem tackar nej till högre lön?

Tv4:s Let’s dance erbjöd Janne Josefsson 750 000 kronor för att vara med. ”Jag gillar att titta på Let’s dance men att medverka är något helt annat. Det har med tid och lust att göra. Kanske säger jag ja vid rätt tillfälle.” Foto: Åke Ericson

Hans reportage har ofta förargat och provocerat vilket gjort jobbet riskfyllt. Flera gånger har han undvikit ämnen av omsorg för sin familj. Ett av de värsta hoten kom på tidigt 90-tal under arbetet med ett reportage om Hells Angels. Till slut blev det så illa att han och fotografen tvingades lämna ifrån sig bandinspelningar till gänget. Band som visade hoten. Janne menar att lönen i någon mån kan ses som en form av risktillägg.

Och att han utsätts för hot är uppenbart efter besöket i Bergsjön där killen med huva över huvudet kom fram till Janne.

– Honom hade jag inte velat möta ensam en kväll.

Men Janne Josefssons kända ansikte har också fört med sig dråpligheter av annat slag. När han skulle rekonditionera bilen åkte han till en firma som hade skyltar med reklam för sin verksamhet, steg ur bilen och gick fram till en man som verkade vara ansvarig. Samtidigt såg han hur flera anställda snabbt lämnade garaget. Den ansvarige flackade med blicken och förnekade att företaget rekonditionerade bilar. ”Men det står ju på skylten”, menade Janne. Mannen hämtade en stege och började skruva ner skylten. Janne försäkrade att han inte skulle granska något, att han bara ville ha sin bil rengjord.

– När jag åkte förbi några veckor senare hade skylten kommit upp igen. Min bil är fortfarande inte rekonditionerad. Jag får hitta ett annat ställe.

Sagt om Janne Josefsson

Nils Hanson, mångårig projektledare och ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning:

”Jag minns när Metalls verkstadsklubb på Volvo i Göteborg kallat till presskonferens för att presentera det lokala löneavtalet, det måste varit någon gång 1983–1984. Själv jobbade jag då på tidningen GT och Janne Josefsson på Sveriges Radio.

Janne satt längst fram och lutade sig mot Metallklubbens ordförande Bengt Ekeblad och frågade hur han skulle förklara löneavtalet för sina medlemmar. Frågan var inte aggressiv men sättet Janne ställde den på var aggressivt. Bengt Ekeblad ryggade tillbaka.

Janne gjorde intryck redan då, och jag tänkte att honom kommer man höra talas om. Sedan jobbade vi ihop under många, många år med Uppdrag granskning.”

Läs mer:


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en "tredje väg" – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

1

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

1

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Avtal 2020

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

2

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

1

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.