Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

17 september, 2020

Skrivet av

Krönika. Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp.

Höstterminen är nu i full gång och vi kan konstatera att covid-pandemin och dess konsekvenser tyvärr blir vår följeslagare under överskådlig tid. Alla blir påverkade. I en situation där såväl hälsa som försörjning står på spel riktar vi oftast fokus på vår närmaste omgivning och de som står oss närmast. Det är både mänskligt och naturligt.

Vi är många som försöker förstå och följa utvecklingen i Sverige, inte minst genom Folkhälsomyndighetens försorg. Färre är rapporterna om följdverkningarna för arbetare runt om i världen. Jag har genom mitt arbete i den globala fackliga federationen Byggnads- och Träarbetarinternationalen följt utvecklingen.

Det är svårt att föreställa sig känslan av att bli av med jobbet i en världsomfattande pandemi och samtidigt bli av med sin sjukvårdsförsäkring.

Det är inte lätt att sammanfatta dessa intryck eftersom det varierar kraftigt, både vad gäller smittspridning och hur arbetsmarknaderna påverkats. Det finns dock berättelser som förtjänar spridning och som kan sätta saker och ting i perspektiv i förhållande till vår vardag.

Ta till exempel situationen för migrantarbetarna i Indien när pandemin slog till. 12 miljoner arbetare fann sig plötsligt helt utan sysselsättning och socialt skyddsnät. 100 000-tals sökte sig i desperation åter till sin hembygd för att åtminstone få återförenas med sina familjer. Det är svårt att föreställa sig att stå inför en sådan utmaning, särskilt med tanke på att det enda sättet att förflytta sig är att börja vandra. Många migrantarbetare har också hamnat i ett moment 22 där värdlandet inte vill ha dem och där hemlandet inte vill ta emot dem på grund av risken för smittspridning.

Eller ta situationen i USA där mer än 30 miljoner löntagare förlorat jobbet i spåren av pandemin. Som om det inte vore nog är det ofta så att sjukvårdsförsäkringen är kopplad till anställningen. Det är återigen svårt att föreställa sig känslan, att bli av med jobbet i en världsomfattande pandemi och samtidigt bli av med sin sjukvårdsförsäkring. Addera därtill en president som hanterat covid-bekämpningen genom förnekelse, skuldbeläggning och självförhärligande.

Många fackföreningar har varit tvungna att omgruppera från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp. Det är i stunder som den här som solidariteten prövas och jag är djupt imponerad över insatserna som gjorts.

Jag brukar tänka på fackföreningsrörelsens tidiga engagemang i fredsrörelsen. Det växte ur en insikt om att det är arbetare som ställs mot arbetare i skyttegravarna. På samma sätt är det i en pandemi. Arbetarna hamnar i frontlinjen, långt från makthavare och beslutsfattare som kan skydda sig bakom datorskärmar och hemarbete.

Motkraften är lika tidlös som självklar: Vi måste organisera oss.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Stoppa smittan allas ansvar

Läget är allvarligt. Det vi i somras trodde skulle vara en höst av lättnader för att allt gick åt rätt håll har nu förbytts i djup oro över en smittspridning som bara ökar. En andra våg tycks obönhörligen ha svept över Europa liksom Sverige. Regeringen och folkhälsomyndigheten inför därför nu stränga restriktioner som innebär att […]

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.