Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Jag blir ledsen när mystiken är borta

3 november, 2020

Skrivet av

Krönika När tuffa rockband går från gåtfull image till spel på en ostgitarr, skriver Carl Linnaeus.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

På datorn klickar jag hem en fräsig hatt. När jag tar på mig den kommer jag att förvandlas från 43-årig lattepappa till mystisk rockstar. Det var länge sedan jag passerade 27 år – den ålder då man som artist ska ha uträttat en tillräckligt minnesstark gärning för att kunna dö som en legend – men trots min medelålder känns det fortfarande angeläget hur jag som musiker väljer att profilera mig.

För några år sedan var jag hemma hos Hellacopters chefsideolog Nicke Andersson. Vi drack kaffe och diskuterade vår gemensamma fäbless för Blue Öyster Cults tidiga år, perioden när de omgav sig av en kittlande mysticism. Nicke hade förbannat sig över att ha missat gruppens senaste konsert på Sweden Rock Festival, en spelning jag såg i ett strilande regn. Men han slutade gräma sig efter att en polare beklagat sig över att gitarristen Buck Dharma uppträtt i loafers och hawaiiskjorta. För mitt inre spelade hjärnans hippocampus upp en sekvens från giget. Jag nickade förstående och flinade åt gitarristens gubbiga utstyrsel, långt ifrån bandets 70-talslook med vit satäng och svart läder.

När jag nu knattrar fram en videoupptagning från framträdandet på Youtube ser jag att Buck varken klätt sig i skrikig skjorta eller töntiga skor. Men det känns som att han hade kunnat göra det.

En tydlig profil, såväl i musik som i utseende, är ett rockbands livsblod. Deras raison d’être (existensberättigande). Tyvärr är det ofrånkomligt att en mörk och hotfull framtoning inte kan bevaras i mer än ett par år. Se på Alice Cooper. Se på Kiss. I modern tid har svenska Ghost upprepat historien. Efter bara ett par album trädde Tobias Forge fram bakom den satanistiska hemlige påven och
visade sig vara en helt vanlig kille.

Nu när Blue Öyster Cult är albumaktuella för första gången på nästan 20 år, får jag tillfälle att ringa upp trivselfarbrorn Buck Dharma. Det låter som att han prasslar med en påse bridgeblandning under intervjun. Skrockande försäkrar han mig om att de aldrig tog sin gamla gåtfulla image på allvar. Jag blir ledsen. Jag vill att de ska vara mystiska. Samtidigt vet jag att det tåget gick redan vid millennieskiftet, när komikern Will Ferrell greppade en koskälla och med fast hand avlivade gruppens trotjänare (Don’t fear) the reaper i sketchprogrammet Saturday Night Live.

Efteråt hör jag av mig till Hellacopters-Nicke. Han tycker det är kul att jag skvallrat för Buck om att han norpat ett av hans gamla riff. Sedan nämner han den gitarr som Buck börjat använda i modern tid, den vars kropp liknar en schweizerost. Skojfriskt brukar Buck referera till denna ohyggliga skapelse av märket Steinberger som sin ”cheeseberger”. Det enda som är mystiskt med en ostgitarr är hur man frivilligt kan visa upp sig med en sådan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Flykten från nuet borde få ett slut

Flykten från nuet borde få ett slut

Jag kanske aldrig växer upp helt, men det är dags att glänta på dörren till det verkliga livet, skriver frilansskribenten Carl Linnaeus.

Jag är gjord för att älska (allt av) Kiss

Trots att jag är en bitter jävel klarar jag inte ens av att hata bandets största hit, skriver Carl Linnaeus.

Även hårdrockare tappar sitt svall

Carl Linnaeus: Tack vare Lars är det inte längre fult att åldras som hårdrockare.

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Gamla dängor ger oss trygghet

Mat, sömn och vila. Men själen måste också hållas levande, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus. 

Konserten var som ett väckelsemöte

Krönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

Musik räddar liv

Musik räddar liv

”Varje gång som jag sänker skivnålen på mitt knastriga vinylexemplar av Vol. 4 är det som att Black Sabbath bara finns till för mig”, skriver Carl Linnaeus.

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”