Industriarbetarnas tidning

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

1 november, 2020

Skrivet av

Det kan återigen bli strid om låglönesatsningen i efterdyningarna till årets avtalsrörelse.
Inkomster under 26 100 i månaden ska ge kompensation – men parterna är oense om var pengarna ska tas.

Facken är ordentligt nöjda med att få med att få igenom den låglönesatsning som de krävt.
– Den satt långt inne, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Låglönesatsningen går ut på att de som tjänar under 26 100 i månaden ska räknas som om de tjänar 26 100 när man beräknar vilket påslag de ska ha. Eftersom påslaget räknas i procent kommer de därmed bidra mer till potten.

Kravet var gemensamt för hela LO, och backades upp av tjänstemannafacken i förhandlingarna, även fast det inte rör dem. Kraven tycks ha varit med in i det sista i förhandlingarna.

– Vi sa, det blir ingenting om det inte är med. Nu är det en etablerad form och och det var viktigt att få med det en gång till.

På IF Metalls områden finns det vissa grupper som berörs, som till exempel tvätt, och en del anställda på teknikavtalet, medan det inom GS knappt finns några.

– Men för solidariteten inom LO var det viktigt att vi lyckades hålla i det. Det blir enklare för dem som kommer efter, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Förra avtalsrörelsen 2017 fick facket igenom en liknande konstruktion. Då blev det ordentlig strid om hur låglönesatsningen skulle beräknas för avtal utanför industrin. Vilket var märket egentligen?

För de som har mest att tjäna på låglönesatsningen finns inte i industrin utan i låglönebranscher som till exempel hotell och restaurang. Enligt facken ska de ha löneökningar enligt värdet på märket, och utöver det extra pengar till dem som tjänar under 26 100.

– Märket är 5,4 procent, plus låglönesatsning, det är vi tydliga med, annars är det ingen mening, säger Per-Olof Sjöö.

Men arbetsgivarna håller inte med. Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att märket på 5,4 procent inkluderar låglönesatsningen. Kompensationen till de lägst betalda tas från allas gemensamma löneutrymme.

– Det är vår bestämda uppfattning. Det är samma märke som gäller alla.

Arbetsgivarorganisationer som Almega hävdade att låglönesatsningen skulle inkluderas i märket. Facken var dock beredda att ta strid för att det skulle räknas utöver märket och flera varsel lades. Till slut blev lösningen ungefär som facken krävde.

3 kommentarer till “Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

  • Är det inte lite märkligt att bläcket har inte ens torkat på avtalet innan man är oense om vad man är överens om?

    Gör om, gör rätt.

  • Konstruktionen för Teknikavtalets låglönesatsning garanterade endast en högre pott att fördela förra avtalet. Ingen garanti till de som låg under låglönesatsningens nivå. Det blir därför fel att kalls det låglönesatsning. Blir kanske annorlunda denna gången. Annsrs bra med låglönesatsningar.

    • Precis vad jag också hävdar. Benämningen låglönesatsning är missvisande då det sannolikt i allmänhetens ögon antas vara en satsning på de med lägsta löner, vilket det alltså inte är.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om las, som man avbröt i höstas. Framför allt vill man få till ett bättre stöd för omställning.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

LO svänger om las

LO svänger om las

”Vi tycker inte att las-uppgörelsen är bra, men för att kunna påverka framåt vill vi att LO är en part”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.