Industriarbetarnas tidning
Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.
15 december, 2020
Skrivet av Elinor Torp
Perspektiv Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Dagens Arbetes arbetsmiljöreporter Elinor Torp.
Regeringen får bakläxa. Liksom myndigheterna. Nu landar Riksrevisionen i samma slutsats som jag gjort i granskningarna av skuggsamhället i Dagens Arbete och i boken Vi, skuggorna. Alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft i Sverige. Myndigheterna famlar. Regeringen är otydlig. Riksrevisionen skriver i rapporten som släpps i dag den 15 december 2020 att statens insatser mot arbetskraftsexploatering har brister i alla delar. Framför allt beror bristerna på att regeringen varken har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploateringen.
Riksrevisionen
har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering.
Människoexploatering
Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.
– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar även att det befintliga regelverket ger för dåligt, eller inget skydd alls, mot exploateringen.
”Det är inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, kräva tillbaka lön av en anställd eller att låta anställda bo under dåliga förhållanden”, skriver Riksrevisionen.
Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer. Ärendena avskrivs innan de ens hunnit bli ärenden. Och utnyttjandet fortsätter som ni kunnat läsa om här i Dagens Arbete där människorna med egna ord berättar om hur det är att hamna i klorna på oseriösa eller rent kriminella arbetsgivare.
Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer.
”Framför allt är det utländska personer som drabbas av till exempel oskäligt låg lön, mycket långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden. Dessutom göder det annan kriminalitet, och kan leda till att seriösa företagare slås ut av att konkurrensen snedvrids”, skriver Riksrevisionen.
Här kan ni läsa om Anto – arbetsgivaren som ville göra rätt. Hans företag konkurrerades ut av kriminella och domstolen gjorde inte mycket för att driva in pengarna. Istället gick tiden och Anto blev skuldsatt upp över öronen. Återigen. Arbetslivets kriminella kommer undan. Och kan fortsätta som förut.
Sommaren 2018 skärptes lagstiftningen. Nu krävdes det inte längre bevis för människohandel. Alltså att arbetsgivaren tar passen eller låser in sin arbetskraft. Nu kunde kriminella arbetsgivare straffas för ”arbete under uppenbart orimliga villkor”.
Människoexploatering blev en ny term.
Men.
Inte heller detta har lett till särskilt mycket, konstaterar Riksrevisionen:
– Det är få ärenden som leder till åtal, och det finns sammanlagt bara tre fällande domar de senaste femton åren. Risken att dömas är näst intill obefintlig, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Regeringen vill ta upp kampen mot kriminella och oseriösa arbetsgivare. Nu har de lanserat 45 åtgärder i en särskild strategi. Här är de vikigaste.
Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.
Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”
Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.
Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.
Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.
Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.”
Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.
Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.
Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.
De regionala skyddsombuden ska få tillträde till fler arbetsplatser än i dag. Det föreslår regeringens utredare. Det blir den tredje utredningen som föreslår samma sak.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.
Viskadalens folkhögskola satsade på ett Marx-spa när Dagens Arbete besökte dem 2019. Vi undrade hur det har gått.
När vi skrev om Janne Helander som fick hela magen uppsprättad när en högtrycksslang for iväg blev många berörda. Vi tog reda på hur det gått för Janne.
2021 berättade vi om Ulrika Linder som skildrade sin arbetsplats i boken Återvinningscentralen. Den uppskattades mer av läsarna än av arbetsgivaren.
Att vara öppen med sin bakgrund som nazist har lett till bra samtal i fackliga sammanhang för montören Sven-Erik Källman, som först berättade i Dagens Arbete 2019.
När DA berättade om klubbordföranden Elin som var med i ”Ensam mamma söker” 2019 väntade hon sitt första barn med kärleken Marcus. Nu har barnaskaran utökats – rejält.
