Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

15 december, 2020

Skrivet av

Perspektiv Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Dagens Arbetes arbetsmiljöreporter Elinor Torp.

Regeringen får bakläxa. Liksom myndigheterna. Nu landar Riksrevisionen i samma slutsats som jag gjort i granskningarna av skuggsamhället i Dagens Arbete och i boken Vi, skuggorna. Alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft i Sverige. Myndigheterna famlar. Regeringen är otydlig. Riksrevisionen skriver i rapporten som släpps i dag den 15 december 2020 att statens insatser mot arbetskraftsexploatering har brister i alla delar. Framför allt beror bristerna på att regeringen varken har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploateringen. 

Riksrevisionen 
har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering.  

Människoexploatering 
Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.  

– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg. 

Riksrevisionen konstaterar även att det befintliga regelverket ger för dåligt, eller inget skydd alls, mot exploateringen.  

   ”Det är inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, kräva tillbaka lön av en anställd eller att låta anställda bo under dåliga förhållanden”, skriver Riksrevisionen. 

Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer. Ärendena avskrivs innan de ens hunnit bli ärenden. Och utnyttjandet fortsätter som ni kunnat läsa om här i Dagens Arbete där människorna med egna ord berättar om hur det är att hamna i klorna på oseriösa eller rent kriminella arbetsgivare.  

Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer.

”Framför allt är det utländska personer som drabbas av till exempel oskäligt låg lön, mycket långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden. Dessutom göder det annan kriminalitet, och kan leda till att seriösa företagare slås ut av att konkurrensen snedvrids”, skriver Riksrevisionen. 

Här kan ni läsa om Anto – arbetsgivaren som ville göra rätt. Hans företag konkurrerades ut av kriminella och domstolen gjorde inte mycket för att driva in pengarna. Istället gick tiden och Anto blev skuldsatt upp över öronen. Återigen. Arbetslivets kriminella kommer undan. Och kan fortsätta som förut.  

Sommaren 2018 skärptes lagstiftningen. Nu krävdes det inte längre bevis för människohandel. Alltså att arbetsgivaren tar passen eller låser in sin arbetskraft. Nu kunde kriminella arbetsgivare straffas för ”arbete under uppenbart orimliga villkor”.  

Människoexploatering blev en ny term.   

Men.  

Inte heller detta har lett till särskilt mycket, konstaterar Riksrevisionen:  

– Det är få ärenden som leder till åtal, och det finns sammanlagt bara tre fällande domar de senaste femton åren. Risken att dömas är näst intill obefintlig, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen. 

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skyddslösa arbetare river asbest

När det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skugg­samhället

Ministerns möte med skugg­samhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.”
Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Utredning: Sekretess försvårar i myndigheters kamp mot kriminalitet i arbetslivet

Utredning: Sekretess försvårar i myndigheters kamp mot kriminalitet i arbetslivet

Myndigheterna behöver betydligt större möjligheter att utbyta information för att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten, konstaterar en utredning som nu överlämnats till regeringen.

Pennskaftspriset till Elinor Torp

Pennskaftspriset till Elinor Torp

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för sitt journalistiska arbete.

Elinor Torp nominerad till Pennskaftspriset

Dagens Arbetes reporter kan prisas för sin bevakning av skuggsamhället.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till en guldspade för boken ”Vi, skuggorna”.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.