Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

15 december, 2020

Skrivet av

Perspektiv Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Dagens Arbetes arbetsmiljöreporter Elinor Torp.

Regeringen får bakläxa. Liksom myndigheterna. Nu landar Riksrevisionen i samma slutsats som jag gjort i granskningarna av skuggsamhället i Dagens Arbete och i boken Vi, skuggorna. Alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft i Sverige. Myndigheterna famlar. Regeringen är otydlig. Riksrevisionen skriver i rapporten som släpps i dag den 15 december 2020 att statens insatser mot arbetskraftsexploatering har brister i alla delar. Framför allt beror bristerna på att regeringen varken har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploateringen. 

Riksrevisionen 
har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering.  

Människoexploatering 
Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.  

– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg. 

Riksrevisionen konstaterar även att det befintliga regelverket ger för dåligt, eller inget skydd alls, mot exploateringen.  

   ”Det är inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, kräva tillbaka lön av en anställd eller att låta anställda bo under dåliga förhållanden”, skriver Riksrevisionen. 

Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer. Ärendena avskrivs innan de ens hunnit bli ärenden. Och utnyttjandet fortsätter som ni kunnat läsa om här i Dagens Arbete där människorna med egna ord berättar om hur det är att hamna i klorna på oseriösa eller rent kriminella arbetsgivare.  

Inte heller får de utsatta människorna hjälp. Polisen träffar dem vid kontroller av arbetstillstånd men lämnar i stort sett aldrig ärendena vidare för utredning om människohandel. Ingenting händer.

”Framför allt är det utländska personer som drabbas av till exempel oskäligt låg lön, mycket långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden. Dessutom göder det annan kriminalitet, och kan leda till att seriösa företagare slås ut av att konkurrensen snedvrids”, skriver Riksrevisionen. 

Här kan ni läsa om Anto – arbetsgivaren som ville göra rätt. Hans företag konkurrerades ut av kriminella och domstolen gjorde inte mycket för att driva in pengarna. Istället gick tiden och Anto blev skuldsatt upp över öronen. Återigen. Arbetslivets kriminella kommer undan. Och kan fortsätta som förut.  

Sommaren 2018 skärptes lagstiftningen. Nu krävdes det inte längre bevis för människohandel. Alltså att arbetsgivaren tar passen eller låser in sin arbetskraft. Nu kunde kriminella arbetsgivare straffas för ”arbete under uppenbart orimliga villkor”.  

Människoexploatering blev en ny term.   

Men.  

Inte heller detta har lett till särskilt mycket, konstaterar Riksrevisionen:  

– Det är få ärenden som leder till åtal, och det finns sammanlagt bara tre fällande domar de senaste femton åren. Risken att dömas är näst intill obefintlig, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen. 

DA granskar skuggsamhället

Dagens Arbete belyser skuggsamhället och situationen för människor som kommit hit för att arbeta men utnyttjas av oseriösa bolag. Nu senast med fokus på städbranschen.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skugg­samhället

Ministerns möte med skugg­samhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.”
Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Besluten som skapat skugg­samhället

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.