Industriarbetarnas tidning

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

12 februari, 2021

Skrivet av Mikael Färnbo och Anna Julius

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
– Vi kan känna oss lite irriterade eftersom det framstått som att vi tvingats in i de här förhandlingarna.

I december gjorde IF Metall och Kommunal upp om förändringar av anställningsskyddet med PTK och Svenskt Näringsliv, trots att LO tidigare sagt nej. Las-uppgörelsen desarmerade hotet om lagstiftning och räddade till på köpet regeringen Löfven ur en regeringskris. Men den gav också upphov till en hetsig debatt med starka känslor inom arbetarrörelsen.

Två världsbilder kolliderade, och sprickan drevs rakt genom LO-borgen. Vissa såg IF Metalls och Kommunals agerande som ett svek mot solidariteten inom arbetarrörelsen och ett sätt att rasera anställningstryggheten. IF Metalls ledning värjer sig mot bilden, och tycker att de tog ansvar och värnade om den svenska modellen. För Dagens Arbete berättar förbundsordförande Marie Nilsson och avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om varför de resonerade som de gjorde. 

I slutet av september strandade förhandlingarna med fack och arbetsgivare – facket tyckte inte att de nådde fram till en tillräckligt bra uppgörelse. PTK och Svenskt Näringsliv kom överens om att gå vidare på egen hand och LO fick efter en tid frågan om man ville återuppta förhandlingarna. Något som många ville, enligt Marie Nilsson.

– Majoriteten ville att man skulle fortsätta förhandla, så förhandlingarna återupptogs.

Marie Nilsson berättar att det även fanns en minoritet som inte ville återuppta förhandlingarna, och som tyckte det var ganska bra att förhandlingarna strandat. Efter ytterligare intensiva förhandlingar slöt PTK en uppgörelse, medan en enig LO-styrelse röstade nej till att haka på.

Hon understryker att när hon sitter i LO:s styrelse så representerar hon inte IF Metall, utan hela LO. Och hon menar att hon var öppen med att IF Metall på egen hand skulle fortsätta att se om det gick att hitta någon lösning.

– Det slutade med att Kommunal och vi gick vidare och förhandlade. Och det är klart, de förbund som velat avsluta förhandlingarna blev då väldigt irriterade och upprörda, så var det, säger hon.

Saltsjöbadsavtalet

På 20- och 30-talen var det fullt av konflikter på arbetsmarknaden och politikerna hotade att stifta lagar för att få bukt med det. Det ville varken fack eller arbetsgivare och 1938 enades de om ett huvudavtal – ett avtal för hur förhandlingar ska gå till. Arbetsgivarna skulle få sköta företagen, arbetstagarna skulle kräva måttfulla löneökningar, mot att facket skulle få inflytande. Politikerna skulle hålla sig borta från arbetsmarknaden.

Lagen om anställningsskydd

Under 1970-talet stiftades en rad lagar om arbetslivet under socialdemokratisk ledning, vilket man kan säga avvek från ”Saltsjöbadsandan”. Det handlade om medbestämmande för facket, skydd för fackliga representanter och arbetsmiljö.

Lagen om anställningsskydd kom 1974, och sa att det finns två anledningar till att en person kan bli av med en anställning: Arbetsbrist hos arbetsgivaren eller personliga skäl, någon form av misskötsel. Vid arbetsbrist skulle turordningsprincipen först in, sist ut gälla – de med längst anställningstid var skyddade.

Las-uppgörelsen 2020

1 juni
Gudmund Toijer presenterar den statliga utredningen om arbetsrätten. Enligt januariavtalet ska den gälla om parterna inte kommer överens om något annat.

30 september
Förhandlingarna mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv ska vara klara, men strandar sent på natten. Facket är inte nöjda.

16 oktober
PTK och Svenskt Näringsliv tecknar en egen uppgörelse. LO-styrelsen säger enigt nej till budet. IF Metall och Kommunal fortsätter efter det förhandla.

4 december
IF Metall och Kommunal skriver på en uppdaterad version av avtalet som PTK och Svenskt Näringsliv tecknat. Andra fackförbund har möjlighet att ansluta sig senare.

Men att IF Metall av kritiker har utmålats som svikare har hon liten förståelse för.

– Jag känner såhär: Det gick inte att komma överens med alla LO-förbund, då får vi släppa det. Då är vi i valet: ska vi svika våra medlemmar och ta den lagstiftning som ändå kommer, eller försöka vara med och lösa de här viktiga frågorna på bästa sätt. Vi valde att vara med, säger hon.

Men i den konkreta förhandlingen så förhandlade ni med januariavtal och Toijerutredning som kan sägas varit på arbetsgivarens sida. Vad hade ni att sätta emot?

– När vi förhandlade fram Saltsjöbadsavtalet 1938 var det hot om lagstiftning, när vi förhandlade fram industriavtalet var det hot om lagstiftning och det var klart att det var hot om lagstiftning nu, säger Veli-Pekka Säikkälä. Som förhandlingspart bryr man sig inte så mycket om att nu finns det hotet, utan försöker hitta en modell som båda parter kan vinna på, så vi kan få ett avtal

Slutresultatet tycker IF Metall-ledningen snarare stärker än försvagar anställningsskyddet.

– Det är klart, det här är förändringar som alla påverkas av och olika individer kan se fördelar och nackdelar för egen del. Men i centrum finns det som vi ibland högtravande brukar tala om; att vara solidarisk. Att vara beredd att göra uppoffringar som kanske inte gagnar en själv, men andra utsatta grupper. Vi har ställt oss bakom uppgörelsen eftersom det kommer att öka tryggheten för alla de som i dag har väldigt osäkra anställningar och som vi i facket – kanske med all rätta – ibland beskylls för att inte bry oss om, säger Marie Nilsson.

Ni säger att ni gjorde en helhetsbedömning. Varför var det bara ni och Kommunal som kom till den slutsatsen bland LO-förbunden?

– Man gör väl det utifrån vad man har på sina förbund. Sen har väl vi i IF Metall har en tradition att vi går före ibland, och gör saker. Vi tror att det kommer att hända saker på svensk arbetsmarknad vare sig vi vill eller inte. Då tycker vi det är viktigt att vara med, och hålla i pennan och ser till att det blir på ett bra sätt, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Det finns kritiker som säger att avtalet innebär en dragning från den kollektiva styrkan till att stärka den enskilda individen. Fackets styrka i och med turordningsreglerna byts mot kompetensutveckling för den enskilde. Ser ni det så?

– Jag tror inte facket blir svagare på grund av det här. Det är till och med så att får vi igenom alla saker, så kan det vara så att organisationsgraden stärks. Försäkringen vid ogiltigförklaring vid uppsägning kommer till exempel bara vara för dem som är med i facket. Så jag tror inte att den kollektiva styrkan minskar med det här, säger Veli-Pekka Säikkälä.

För att förstå utgångspunkten för IF Metall måste man blicka bakåt, långt innan januariavtalet där de borgerliga partierna fick igenom krav på ökade undantag i Lagen om anställningsskydd, las.

– Vi kan känna oss lite irriterade eftersom det framstått som att vi tvingats in i de här förhandlingarna. I själva verket har vi för länge sedan tagit initiativ till förhandlingar och hållit i de här frågorna väldigt länge. Långa inhyrningar, ökade visstidsanställningar och framför allt brist på kompentensutveckling – den frågan har vi pratat om i 25 år! säger Marie Nilsson.

Bakgrunden till förhandlingarna om huvudavtalet är flera. Dels den faktiska utvecklingen mot ett allt osäkrare arbetsliv. För 30 år sen hade industrin ett par procent visstidsanställda, i dag är det 11 procent. Branscher som hotell och restaurang har gått från 15 procent till uppemot hälften visstidsanställda. År 1990 var privata bemanningsföretag förbjudna och hyvling – när arbetsgivare drar ner arbetstiden för en anställd från en dag till en annan – fanns inte på arbetsmarknaden tills relativt nyligen.

– Las är inte lika tryggt som det var en gång i tiden. Turordningsregler hjälper inte dem som är visstidsanställda, eller inhyrda, eller den som jobbat länge på en arbetsplats utan att få kompetensutveckling, säger Veli-Pekka Säikälä.

Visstidsanställningar och bemanningsföretag är två exempel som drivits igenom av politiker. Här kan man också tillägga alliansregeringens försvagning av a-kassan 2006 med resulterande medlemstapp. I dagens politiska klimat – med högerpopulister, borgerlig majoritet i riksdagen, ett EU som diskuterar lagstadgade minimilöner – är risken för politisk högerstyrning och ökad otrygghet på arbetsmarknaden överhängande, menar IF Metall.

Ett starkt motiv till att komma överens är att värna – och återupprätta – den svenska modellen, där fack och arbetsgivare gör upp om spelreglerna själva.

– Ska man vara trovärdig och säga att vi ska ha en svensk modell där parterna ska lösa frågorna, då måste parterna lösa frågorna, annars kommer politikerna in, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Tanken med att föra in anställningsskyddet i huvudavtalet är att långsiktigt vrida frågan ur händerna på politikerna.

– Vi måste bort från den här ping-pong-politiken.

Även om man håller med om det, skulle man ändå kunna tycka att den här uppgörelsen går för långt, att ni ger upp för mycket i turordningen till exempel?

– Om vi ror den här överenskommelsen i land, då har vi säkerställt den här frågan för ganska lång tid framöver. Politiken kommer inte att ge sig på den, oavsett vilken regering vi får efter nästa val, därför att man vet att nu har vi en bred uppgörelse som parterna är överens om och det är en stor politisk risk att gå och peta i det. Det är vår vision av det, säger Marie Nilsson.

I backspegeln menar Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä att den lagstiftning som kom till på 1970-talet – med bland annat Lagen om anställningsskydd – skadade relationen mellan parterna. Istället för att förhandla löstes frågan lagstiftningsvägen och hamnade på så sätt i knäet på politikerna. Kanske var det ett uttryck för fartblindhet efter 36 år av obrutet socialdemokratiskt regeringsinnehav?

Var det en miss då på 70-talet, borde det inte ha blivit lagstiftning?

– I efterhand kan man konstatera att det hade varit bättre om parterna löst det. Lagstiftningen skapade motsättning, samförståndsandan försvann, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Det är lätt att vara efterklok, men vi i den fackliga rörelsen tänkte kanske inte på vad som skulle hända om makten skiftade från de som i första hand lyssnade på arbetstagarna, till de som lyssnade på arbetsgivarna, säger Marie Nilsson.

Ett kyligt samarbetsklimat präglade decennierna som följde. Men sakta men säkert har klimatet börjat förändras. Det första steget var Industriavtalet 1997 och sedan har det fortsatt.

– Det som pågår nu är att parterna kommer närmare varandra, att vi återtar den svenska modellen. Vi känner starkt stöd i det från Svenskt Näringsliv, säger Veli-Pekka Säikkälä.

IF Metalls agerande i de senaste månadernas las-turbulens måste ses i ljuset av denna, mer långsamma, men stadiga pendelrörelse.

Trots den högljudda kritik som följt på las-uppgörelsen har IF Metall legat ganska lågt med kommunikationen utåt.

– Det är en så komplex fråga att förklara i korta intervjuer. I stället har vi fokuserat på att förankra det här internt hos våra ombudsmän och förtroendevalda, säger Marie Nilsson.

Efter en stor mängd digitala möten med klubbar och avdelningar runt om i landet upplever hon ett starkt stöd från förbundet att gå vidare med frågan.

– Sen finns det såklart individer som tycker annorlunda, men det är så det fungerar i en demokratiskt organisation, att man bryter ståndpunkter emot varandra, säger hon.

Hårda ord och interna slitningar inom LO är inget nytt, säger Marie Nilsson. Hon upplevde att det stormade värre när förbundet tecknade krisavtal år 2009. Även om det skramlat en del i spalterna har hon inte känt sig utsatt personligen.

– Tidigare när jag sagt något som gjort folk förbannade har det kommit en del mejl och meddelanden. Men det har jag verkligen inte fått i den här frågan. Jag har kanske fått tre mejl från personer som varit upprörda över det här. Men kritik ska man kunna ta, jag sitter inte här för att bli älskad av alla. Här får man sticka ut hakan ibland och då får man sig en och annan snytning, så är det ju, säger hon.

En kommentar till “Nu är det slut med ping-pong-politiken

  • Jag undrar det Svenskt Näringsliv drar in smash gång på gång. När man har en offensiv motpart, ska man inte ställa sig i ett hörn och ta emot. När får vi se framtidsvisionerna. Börja jobba med sextimmars arbetsdag. Jag är övertygad att SN kommer att få fullt upp med den frågan. Varje kongress kommer det motioner om sex timmar arbetsdag som avslås. Ofattbart, vill vi inte ha en stor fråga att samlas runt. Istället håller vi på och petar på små förändringar i avtalet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Flera Transport-avdelningar riktar skarp kritik mot las-uppgörelsen på annonsplats i Dagens Arbete och Kommunalarbetaren. ”Antingen har de inte förstått, eller så sprider de fake news”, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

IF Metall i las-uppgörelse med PTK och Svenskt Näringsliv

IF Metall i las-uppgörelse med PTK och Svenskt Näringsliv

IF Metall och Kommunal ansluter sig till överenskommelsen om anställningsskydd och kompetensutveckling som PTK och Svensk Näringsliv kom överens om tidigare i höstas.

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.