IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

Om turordningsreglerna

Turordningsreglerna är en förskjutning till arbetsgivarens fördel säger Veli-Pekka Säikkälä, men vill ändå tona ned betydelsen av det, mycket eftersom arbetsgivaren ska förhandla med facket.

Om arbetsgivaren kan göra tre undantag måste väl det ändå försämra fackets förhandlingsposition?

– Det är klart att någonting gör det, men man ska fundera på hur mycket. Det är inte så att klubben helt plötsligt inte har något att säga till om, eller att man inte vill förhandla.

Kritik har också kommit från förbund med många små arbetsgivare, som Transport, där tre undantag blir mer kännbart.

Om ett företag har fem anställda, då kan du ju peka ut vilka två som helst som de vill bli av med?

– Ja, och i dag har vi 10:2 regel (företag med högst tio anställda får göra två undantag). De med längst anställningstid har också längst uppsägningstid. Små företag med så stora ekonomiska problem har kanske inte råd med ”lyxen” att välja på det sättet. De uppsagda har också företräde till återanställning. Och så är det väl jättebra för de personerna om de jobbar på en sån liten arbetsplats med den otryggheten, att de faktiskt har möjlighet att utbilda sig med kompetensstödet och ta sig därifrån. För det är klart man är otryggare på en liten arbetsplats oavsett det här.

Läs också

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Om uppsägning av personliga skäl

När det gäller förändringen av regelverket kring uppsägning av personliga skäl, tror Veli-Pekka Säikkälä inte att det kommer få några större effekter eftersom tidigare rättspraxis fortfarande ska tillämpas, bara att den skrivs ut. 

Den största förändringen är att man inte kvarstår i anställning medan en tvist prövas. Det blir också dyrare för arbetsgivare att säga upp någon på ett felaktigt sätt. Men facket kommer å andra sidan ha mindre möjlighet att förhandla fram avgångsvederlag när det är uppenbart att personen misskött sig.

– Men då kan man ställa sig frågan: Är det verkligen personer som tydligt misskött sig som vi ska skydda?

Om kompetensstödet

Att få utbilda sig med betalning under en tid kan skapa ny dynamik på arbetsmarknaden, tror Veli-Pekka Säikkälä.

– Det är en enorm frihetsreform, att folk som går på arbetsplatser där de vantrivs, får dålig lön, faktiskt får chansen att ta sig iväg nånstans.

Vad säger ni till dem som säger att det egentligen är arbetsgivaren som ska stå för utbildning?

– När det är specifika saker på din arbetsplats, det ska arbetsgivaren även fortsättningsvis betala för. Däremot när du själv väljer. Om jag vill utvecklas i mitt yrke så jag kan få annat jobb, jag kanske vill byta bana, det ska ju inte arbetsgivaren betala.

Kompetensstödet kräver ganska omfattande insatser från staten, vad händer om de inte är villiga att gå vidare med det? Säger ni nej till huvudavtalet då?

– Att sitta här nu och säga att då kommer vi säga nej vore väl dumt, men om politikerna inte genomför hela avtalet så faller det ju. De har ju talat om för oss att de ska genomföra den här överenskommelsen till punkt och pricka och det finns ett starkt stöd för det i riksdagen.

Om visstid

Allmän visstid byts mot något som heter särskild visstid, som ger snabbare företräde till fast anställning, efter 12 månader i stället för 24. Fler och fler arbetar visstid inom LO-kollektivet, särskilt kvinnor, och att komma till rätta med den otryggheten har varit en utgångspunkt tidigt i förhandlingarna. 

Men är det egentligen inte bara ett namnbyte, även om tidsgränserna ändras? Särskild visstid är väl egentligen samma anställningsform som allmän visstid, att man kan visstidsanställa utan särskilda skäl?

– I den bästa av alla världar så hade ingen en visstidsanställning, alla hade fast anställning. Ingen var inhyrd någonstans utan fick jobb där. Men det är en otrolig förändring att man halverar tiden, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Men i avsiktsförklaringen från december stod det att allmän visstid ska ersättas?

– Ja, den ersätts med särskild visstid. Då blir det en annan form, det är en halvering av tiden. Det är klart att det är bättre att få bort visstid helt, men en halvering av tiden är ett stort steg framåt.

Läs också

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Om a-kassan

Fack och arbetsgivare är överens om att utreda förutsättningarna för att tillsammans ta över a-kassan från staten. Ett sätt att hindra dem som vill förstatliga a-kassan, och ett sätt att stärka facket och kollektivavtalet, säger Veli-Pekka Säikkälä som gärna framhåller detta som en stor fördel med överenskommelsen. Fler ska få 80 procent av lönen i a-kassa och den överfinansiering som finns nu ska försvinna (staten får in mer pengar än den betalar ut). Skulle 70 procent av de anställda få 80 procent av lönen i a-kassa, skulle det enligt fackets beräkningar innebära att man är skyddad upp till månadslöner på 38 000.

Men en sådan reform kräver förstås ett stort politiskt beslut, och det dröjer innan det kan bli verklighet. Fack och arbetsgivare har undertecknat ett avtal om att de ska utreda förutsättningarna för kollektivavtalad a-kassa, men till skillnad från till exempel kompetensstödet så är det inget krav på politikerna för att parterna ska skriva på huvudavtalet.

Det finns antagligen en riksdagsmajoritet mot det, vad har ni att sätta emot om politikerna inte går med på det?

– Vi kan inte veta att politikerna gör någonting av det som står här. Men det är inget alibi för att inte göra något. Nu har vi möjlighet att påverka. Samma gäller med hela avtalet.

Om politikerna säger att de inte vill ha någon kollektivavtalad a-kassa, vad gör ni då?

– Jag tror att om parterna på svensk arbetsmarknad säger att de vill ha det, då blir det väldigt svårt för politikerna att säga emot det. Det kommer att bli ett väldigt tryck.

Mikael Färnbo och Anna Julius