”Vi sviker inte – vi kämpar”
I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.
Debatt Det finns två huvudsakliga problem med Samhall. Kravet på lönsamhet, som leder till att individer med behov av stöd stängs ute. Och att cirka hälften av de anställda är utrikes födda, skriver SD:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson.
OM SKRIBENTEN:
Magnus Persson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och sitter i arbetsmarknadsutskottet.
Pandemin har blottlagt brister i arbetsmiljön på arbetsplatser av alla slag runt om i landet. Flera branscher och yrkesgrupper är extra utsatta och Samhalls anställda – som redan är extra utsatta – i flera bemärkelser.
Vi har tagit del av Dagens Arbetes granskning av Samhall om de anställdas arbetsmiljö under pandemin. Enskilda medarbetare har berättat om hur de tvingats arbeta utan rätt skyddsutrustning samtidigt som flertalet inom Samhall arbetar på riskplatser där många rör sig såsom butiker och gallerior där risken att bli smittad och smitta andra är stor.
Läsningen gör mig rent ut sagt förbannad. Såhär får det inte gå till någonstans och absolut inte i ett statligt ägt bolag.
Arbetsmiljöverket har kopplats in vilket är positivt. Samhall nationellt har fått i uppdrag att bättre skydda sin personal. Arbetsgivaren har alltid arbetsmiljöansvaret och det gäller även Samhall.
Vi kommer fortsätta bevaka frågan om hur Samhall hanterar de anställdas säkerhet och vi följer utfallet av Arbetsmiljöverkets fortsatta granskning av Samhall.
Jag vill först och främst påtala att Sverigedemokraterna är positivt inställda till Samhall som verksamhet. Samhall har ett viktigt uppdrag och Samhall behövs. Med det sagt ska också erkännas att det finns problem som man från politiskt håll måste se över. Vi har identifierat främst två problem.
Det ena problemet är frågan om Samhalls krav på lönsamhet leder till att individer med behov av stöd stängs ute.
Det unika med Samhall är de ska skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsvariationer samtidigt som bolaget ska verka på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra. Lönsamhet och affärstänk har bakats in i modellen. Det kan till viss del finns en målkonflikt i detta särskilt om lönsamhetstanken får för stort utrymme. Vi befarar att det kan innebära att personer som verkligen har behov av Samhalls stöd hamnar utanför. Det är ingen önskvärd utveckling.
Den andra problematiken vi ser är att cirka hälften av de anställda på Samhall är utrikes födda.
Det är orimligt att antalet är så högt och vi befarar att Samhall används som en integrationsåtgärd. Här gäller det att vara tydlig med att språksvårigheter inte är en funktionsnedsättning. Det skapar undanträngningseffekter för de som verkligen behöver det stödet. Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.
I dag är det Arbetsförmedlingen som avgör vilka som anvisas till Samhall. Givet utfallet är det tydligt att anvisningarna behöver ses över och där krävs det tydliga direktiv och ökad styrning. Det kan också bli aktuellt med en modell där anvisningarna till Samhall görs i utökad dialog mellan Samhall och Arbetsförmedlingen.
I grund och botten handlar den här diskussionen om funktionsrätt.
När det kommer till människor med funktionsvariation och nedsatt arbetsförmåga är Samhall ett mycket viktigt verktyg i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Av det skälet vill vi se att Samhall återgår till sitt kärnuppdrag. Ingen med behov av stöd får hamna mellan stolarna.
