Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

29 juni, 2021

Skrivet av Birgit Birgersson Brorsson

Replik Vi som jobbar fackligt lägger redan väldigt mycket tid på att jobba för Samhalls anställda. Men med ett företag som förlorat sig i vinstintresset behöver vi förmodligen lägga ännu mer tid i framtiden, skriver Birgit Birgersson Brorsson, IF Metall i Blekinge.

Om skribenten

Birgit Birgersson Brorsson är ombudsman för IF Metall i Blekinge.

När jag läser att våra medlemmar på Samhall känner sig svikna av facket blir jag både ledsen och lite besviken, men låt mig berätta lite om den resa jag har varit med om när det gäller företaget.

Jag började som ombudsman på IF Metall i Blekinge för lite mer än sex år sedan. Tillsammans med en annan kollega började jag jobba med ärenden på Samhall. Efter ett par år är vi nu tre ombudsmän som är direkt delaktiga i det fackliga arbetet med företaget.

Vi förstod att något höll på att hända. Fler och fler medlemmar hörde av sig på grund av olika problem. Medlemmar ringde oss och grät. De mådde dåligt av flera olika anledningar. Det kunde röra sig om allt från en felaktig lön till att de fick arbeta med uppgifter de inte kunde utföra, eftersom de inte hade den fysiska eller psykiska hälsan.

Den här utvecklingen har fortsatt och i dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall.

Samhall säger sig ha som uppgift att utveckla de anställda, och många blir därför omplacerade från ett arbete de trivs med. En del upplever det som positivt, medan flertalet upplever det som en bestraffning. De kan inte förstå varför de exempelvis behöver börja arbeta i ett städuppdrag när de trivs bra där de är på fabriken.

Företaget upprepar sitt mantra: Vi utvecklar människan. Sanningen är snarare att de har gjort flertalet upphandlingar inom städ och behöver arbetskraft – och då är det bra att man kan ha ”utveckla” som ett ledord.

Medlemmarna som arbetar på Samhall är de sköraste vi har och de ska ha mycket hjälp. De ska inte behöva känna att de är svikna av facket.

Som ombudsman på IF Metall har jag sett flera människor gå sönder på grund av stressen de upplever av att bli omplacerade. Att oroa sig över att behöva gå till ett arbete där de vantrivs. Att sakta brytas ner, ofta på grund av att fysiken inte klarar av ett städuppdrag men även känslan av hopplöshet och oro.

Vi upplever att Samhall gärna vill ha så friska medarbetare som möjligt. Människor som är starka och kan klara av de arbetsuppgifter som företaget har, utan att opponera sig. Människor som klarar av tunga lyft och som är stresståliga.

Jag kan ge ett exempel på detta: En av våra medlemmar hade arbetat på Samhall under ett år på en LFU-anställning (en begränsad anställning på 12 månader). Hen var lovad av Arbetsförmedlingen att efter de 12 månaderna få en tillsvidareanställning i kärnuppdraget. När det sedan var dags visade det sig att endast personer som kunde lyfta uppemot 40 kilo var aktuella för den anställningen. I samtal med både företagets representant och arbetsförmedlingen fick vi verifierat att detta i princip stämde.

Det är klart, om man enbart har friska och starka medarbetare i framtiden så minskar kanske vissa arbetsmiljöproblem. Å andra sidan, det där med tunga lyft arbetar vi aktivt med att få bort även för fullt friska och starka personer. För vem orkar lyfta 40 kilo, och hålla ett helt arbetsliv?

Vi ombudsmän på IF Metall i Blekinge lägger ner oerhört mycket tid och kraft på våra medlemmar, och det ska vi göra. Medlemmarna som arbetar på Samhall är de sköraste vi har och de ska ha mycket hjälp. De ska inte behöva känna att de är svikna av facket.

Under en längre tid har vi, ombudsmän och regionala skyddsombud, dokumenterat alla de besök vi gjort på Samhall i länet, och vi snittade kring 200 besök per år, innan pandemin. Det är allt från rena förhandlingar med företaget till rehabiliteringsärenden med medlemmar, och andra möten.

Utöver detta tillkommer alla de samtal, mess och mejl vi får. Ofta även under helger och kvällar.

Detta säger mig två saker.

Det ena är att Samhall är en arbetsgivare som först och främst ser till sina affärsuppgörelser och upphandlingar, inte till medarbetarens unika behov. De allra flesta som arbetar på företaget har någon form av funktionsvariation men det verkar ibland ha glömts bort. Vinsten är många gånger viktigare än människan.

Av detta mår många av våra medlemmar mycket dåligt. De känner att de inte räcker till för kraven. Det är mycket övertid och det innebär i sin tur mycket stress. De ringer och är förtvivlade, en del gråter och är mycket ledsna.

Det andra det säger oss är att vi gör allt vi kan och mer därtill. Vi vänder ibland ut och in på oss för att vi ska kunna hjälpa alla som behöver vår hjälp. Men med ett företag som förlorat sig i vinstintresset så behöver vi förmodligen lägga ännu mera tid på Samhall i framtiden.

En kommentar till “Vi sviker inte – vi kämpar

  • Varför betalar Vi medlemmar in pengar, när Vi i slutändan ändå inte får eller har chans till upprättelse!
    Kommer gå Ur facket!
    Går ändå bara till övre skiktet som inte Vill smutsa ner sig eller förvalta våra sakfrågor!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Spökstäderna fylls med paket

Spökstäderna fylls med paket

I centrumen byts affärerna ut mot mäklarkontor och boxar där vi hämtar våra varor, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

”Samhall, ta ansvar för er personal”

”Samhall, ta ansvar för er personal”

Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.