Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Hallå där, Niklas Strömberg, forskare på RISE, som 2015 var med och påbörjade ett experiment med ett fåtal små uppblåsbara pooler för algodling på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk.

Syftet med algodlingarna på Bäckhammars pappersbruk var att omvandla restprodukterna från bruket, som spillvärme och koldioxid, till näring åt algerna. Algerna skulle sedan i sin tur kunna användas som bränsle eller bas i mekaniska oljor, alternativt användas i tillverkningen av kemikalier till pappersproduktionen.

Och resultaten blev goda. Sju liter biodiesel gick att utvinna från odlingens skörd 2014. Sedan dess har projektet testats på andra bruk och Niklas Strömberg hoppas nu att man vill börja skala upp till större algodlingar.

Efter Bäckhammar testades projektet på Bolidens smältverk i Landskrona. Här skulle algodlingen, förutom att omvandlas till biomassa i slutändan, även användas till blyrening. Niklas Strömberg säger att resultatet blev att de fick en stor ökning av produktiviteten i algblomningen.

– Det var coolt för vi var inte alls redo för de resultaten, då bly är sjukt toxiskt. Vi visste inte ens att det rörde sig om bly när vi först fick frågan om vi kunde rena metaller på Boliden. Då tror jag vi alla tänkte ”shit, hur ska det här gå?”. Vi trodde nämligen att den mängd bly som tillfördes skulle förgifta och ta död på algerna, men det gick bra i slutändan! säger han.

Vad kom ni fram till efter Boliden?

– Att algerna hjälper till att binda både koldioxid och de tungmetaller som uppstår i metallindustrin. I vår rapport kan vi visa att om våra algodlingar var av samma storlek som rapsfält skulle de generera mer än åtta gånger så stor produktion av biomassa jämfört med rapsodlingen. Och det är samtidigt som man renar tungmetaller som bly!

Niklas Strömberg berättar att eftersom algerna också absorberar delar av det bly som tillsätts i odlingen, går det sedan att återanvända den mängden bly i smältverken efteråt.

– Det är ju mycket prat om att byta ut koks, och den biomassa som vi producerade från Bolidens algodling skulle kunna byta ut det koks som idag används på smältverket, säger han.

Vad har ni fått för respons från resten av forskningsvärlden?

– Först tyckte man nog att vi var helt galna när vi höll på med våra barnpooler – hela projektet såg galet ut. Det var väldigt vågat att göra en odling på det sättet som vi gjorde. Man hade nog svårt att tro att det skulle sluta bra. Jag hade en kollega från Tyskland som sa ”this would not have been possible in Germany” när han fick se våra små pooler. Det tycker jag är väldigt talande för projektet i helhet.

Läs också

Bäckhammar tror på en grön framtid

På Bäckhammars bruk tar alger i tio barnpooler hand om fabrikens utsläpp och koldioxid. Bra för miljön, och de skördade algerna kan bli bränsle.

Niklas Strömberg tror att det vid ett tillfälle var just deras projekt som var Sveriges största inköpare av den sortens poolsystem. Idén, säger han, kom till när han såg en liknande barnpool hemma.

– Jag tänkte ”en sådan där borde man ju kunna använda till algodling”. Det var först senare som vi byggde ett mer propert system för odling, med hjul och sensorer som vi kunde styra från mobilerna. Men det var samma odlingsprincip som med poolerna, bara att de nya var mer kompakta och lätthanterade.

Hur vill ni fortsätta med projektet?

– Vi kommer inte att genomföra fler pilotprojekt, så nästa steg blir i så fall att skala upp. Folk tycker att man är galen när vi säger att vi skulle vilja se det göras på en lika stor yta som ett jordbruk, samma storlek som ett rapsfält det vill säga. Då skulle man kunna lägga det i havsbandet eller i havet – det skulle bli lite som med en vindkraftspark. Sen kan man ställa sig frågan varför vi ens ska ha rapsfält när algodlingar är så mycket mer effektiva?