Industriarbetarnas tidning

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

23 september, 2021

Skrivet av

Hallå där, Niklas Strömberg, forskare på RISE, som 2015 var med och påbörjade ett experiment med ett fåtal små uppblåsbara pooler för algodling på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk.

Niklas Strömberg, forskare på forskningsinstitutet RISE. Foto: Privat

Syftet med algodlingarna på Bäckhammars pappersbruk var att omvandla restprodukterna från bruket, som spillvärme och koldioxid, till näring åt algerna. Algerna skulle sedan i sin tur kunna användas som bränsle eller bas i mekaniska oljor, alternativt användas i tillverkningen av kemikalier till pappersproduktionen.

Och resultaten blev goda. Sju liter biodiesel gick att utvinna från odlingens skörd 2014. Sedan dess har projektet testats på andra bruk och Niklas Strömberg hoppas nu att man vill börja skala upp till större algodlingar.

Efter Bäckhammar testades projektet på Bolidens smältverk i Landskrona. Här skulle algodlingen, förutom att omvandlas till biomassa i slutändan, även användas till blyrening. Niklas Strömberg säger att resultatet blev att de fick en stor ökning av produktiviteten i algblomningen.

 Det var coolt för vi var inte alls redo för de resultaten, då bly är sjukt toxiskt. Vi visste inte ens att det rörde sig om bly när vi först fick frågan om vi kunde rena metaller på Boliden. Då tror jag vi alla tänkte ”shit, hur ska det här gå?”. Vi trodde nämligen att den mängd bly som tillfördes skulle förgifta och ta död på algerna, men det gick bra i slutändan! säger han.

Vad kom ni fram till efter Boliden?

– Att algerna hjälper till att binda både koldioxid och de tungmetaller som uppstår i metallindustrin. I vår rapport kan vi visa att om våra algodlingar var av samma storlek som rapsfält skulle de generera mer än åtta gånger så stor produktion av biomassa jämfört med rapsodlingen. Och det är samtidigt som man renar tungmetaller som bly!

Niklas Strömberg berättar att eftersom algerna också absorberar delar av det bly som tillsätts i odlingen, går det sedan att återanvända den mängden bly i smältverken efteråt.

– Det är ju mycket prat om att byta ut koks, och den biomassa som vi producerade från Bolidens algodling skulle kunna byta ut det koks som idag används på smältverket, säger han.

Vad har ni fått för respons från resten av forskningsvärlden?

– Först tyckte man nog att vi var helt galna när vi höll på med våra barnpooler – hela projektet såg galet ut. Det var väldigt vågat att göra en odling på det sättet som vi gjorde. Man hade nog svårt att tro att det skulle sluta bra. Jag hade en kollega från Tyskland som sa ”this would not have been possible in Germany” när han fick se våra små pooler. Det tycker jag är väldigt talande för projektet i helhet.

Läs också

Bäckhammar tror på en grön framtid

Alger

På Bäckhammars bruk tar alger i tio barnpooler hand om fabrikens utsläpp och koldioxid. Bra för miljön, och de skördade algerna kan bli bränsle.

Niklas Strömberg tror att det vid ett tillfälle var just deras projekt som var Sveriges största inköpare av den sortens poolsystem. Idén, säger han, kom till när han såg en liknande barnpool hemma.

– Jag tänkte ”en sådan där borde man ju kunna använda till algodling”. Det var först senare som vi byggde ett mer propert system för odling, med hjul och sensorer som vi kunde styra från mobilerna. Men det var samma odlingsprincip som med poolerna, bara att de nya var mer kompakta och lätthanterade.

Hur vill ni fortsätta med projektet?

– Vi kommer inte att genomföra fler pilotprojekt, så nästa steg blir i så fall att skala upp. Folk tycker att man är galen när vi säger att vi skulle vilja se det göras på en lika stor yta som ett jordbruk, samma storlek som ett rapsfält det vill säga. Då skulle man kunna lägga det i havsbandet eller i havet – det skulle bli lite som med en vindkraftspark. Sen kan man ställa sig frågan varför vi ens ska ha rapsfält när algodlingar är så mycket mer effektiva?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bäckhammar tror på en grön framtid

Bäckhammar tror på en grön framtid

På Bäckhammars bruk tar alger i tio barnpooler hand om fabrikens utsläpp och koldioxid. Bra för miljön, och de skördade algerna kan bli bränsle.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

När regnet tvingade bruket till nödstopp

När regnet tvingade bruket till nödstopp

Billerud Korsnäs pappersbruk klarade sig fint när många andra drabbades av skyfallet i Gävle. Men två veckor efter ovädret stoppades produktionen – vattnet som används i tillverkningen var för skitigt.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.