Industriarbetarnas tidning

Bäckhammar tror på en grön framtid

18 november, 2015

Skrivet av Charlie Olofsson 

Algodling I framtiden kommer var och varannan industri att ha en algodling på bakgården, det tror i alla fall pionjärerna på Bäckhammars pappersbruk. I tio barnpooler av plast förvandlas brukets restprodukter till en tillgång.

Alger på papper

Av algerna kan man tillverka kemikalier till bestrykningar av papper. Alger kan också användas i mekaniska oljor, som smörjolja eller transformatorolja.

Inifrån bruket löper svarta plaströr bort till poolerna i utkanten av området. I rören leds spillvärme och koldioxid från pappersproduktionen in i algodlingen. Odlingen drivs av forskare från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, men till vardags sköts den av laboranten Domitille Niyitegeka. En gång om dagen kontrollerar hon temperaturen och mäter halterna av kväve och fosfor.

– Allt måste vara rätt, annars kan det bli mögel eller djurplankton, säger hon.

Hon lyfter på plasten så att vi kan titta in i på algtäcket där under. Det luktar akvarium.

Det är en solig höstdag och full aktivitet runt poolerna. Algerna har vuxit till sig under sommaren och nu är det dags att skörda. Forskarna tömmer försiktigt ut vattnet så att bara algerna blir kvar. Algodlingar kräver mycket värme och koldioxid. Därför passar det bra att koppla ihop dem med pappersbruk, förklarar Niklas Strömberg, forskare vid SP. Algerna kan dessutom komma till nytta för bruken. De kan torkas och bli bränsle eller bas i mekaniska oljor. De kan också användas för att tillverka kemikalier till pappersproduktionen.

Domitille Niyitegeka är minst lika algfrälst som forskarteamet från SP. Hon började jobba med alger redan på 1990-talet. Då bodde hon i Rwanda och algerna användes som foder i fiskodlingar.

– Det var stor proteinbrist och fisken var viktig. Hela världen jobbar med alger, de kan användas till så mycket, säger hon.

Projektet i Bäckhammar är inne på sitt tredje och sista år. Efter skörden återgår Domitille Niyitegeka till sina vanliga arbetsuppgifter på bruket. Poolerna ska bort, men rören som leder värme och koldioxid från produktionen ut till poolområdet kommer att ligga kvar, redo för nya forskningsprojekt.

Niklas Strömberg är säker på att Sverige kommer att få fler alg­odlingar i framtiden. Om det byggdes odlingar som sammantaget motsvarar Vätterns yta skulle de teoretiskt kunna tillgodose hela Sveriges oljebehov, fast sådana satsningar är knappast aktuella i närtid.

– Framförallt kommer vi att se odling för mat och kosttillskott. Det har redan startat, säger han.

I Bäckhammar gav förra årets skörd 26 kilo alger vilket motsvarar cirka sju liter diesel. Med det kan en personbil köra ungefär tio mil. Med tanke på odlingens storlek är forskarna nöjda.

– Syftet är egentligen inte att få ut så mycket som möjligt utan att testa hur pappersbruket och odlingen interagerar, säger Niklas Strömberg.

”Kul när det görs någonting bra”

Att arbetsplatsen satsar på miljöarbete är viktigt för alla på bruket, tror Per Gustafsson, processoperatör på Nordic Paper i Bäckhammar och ordförande i Pappers avdelning 48.

Alger5Han medger att det har skämtats en del om de små poolerna nere vid brukets reningsanläggning.

– Det ser ju för roligt ut. I början skojade vi om att forskarna kommer hit och badar, säger han, men tillägger att ingen skrattar åt pappersbrukens koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet bidrar till att skapa en positiv känsla inför jobbet, tror han.

– Man vill kunna vara stolt över sin arbetsplats. Den blir en del av ens identitet och det är kul när det görs någonting bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Missnöjet gror på Bäckhammars bruk

Det är oro i leden på Bäckhammars bruk. – Jag har gått med glädje till jobbet i trettiofem år. Det gör jag inte längre, säger en röst som vill vara anonym. Bruket ligger strax utanför centralorten Kristinehamn i södra Värmland. Här drar 230-talet anställda ihop en skaplig vinst åt de norska ägarna Nordic Paper. Den […]

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

När regnet tvingade bruket till nödstopp

När regnet tvingade bruket till nödstopp

Billerud Korsnäs pappersbruk klarade sig fint när många andra drabbades av skyfallet i Gävle. Men två veckor efter ovädret stoppades produktionen – vattnet som används i tillverkningen var för skitigt.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.