Bäckhammar tror på en grön framtid

Algodling I framtiden kommer var och varannan industri att ha en algodling på bakgården, det tror i alla fall pionjärerna på Bäckhammars pappersbruk. I tio barnpooler av plast förvandlas brukets restprodukter till en tillgång.

Inifrån bruket löper svarta plaströr bort till poolerna i utkanten av området. I rören leds spillvärme och koldioxid från pappersproduktionen in i algodlingen. Odlingen drivs av forskare från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, men till vardags sköts den av laboranten Domitille Niyitegeka. En gång om dagen kontrollerar hon temperaturen och mäter halterna av kväve och fosfor.

– Allt måste vara rätt, annars kan det bli mögel eller djurplankton, säger hon.

Hon lyfter på plasten så att vi kan titta in i på algtäcket där under. Det luktar akvarium.

Det är en solig höstdag och full aktivitet runt poolerna. Algerna har vuxit till sig under sommaren och nu är det dags att skörda. Forskarna tömmer försiktigt ut vattnet så att bara algerna blir kvar. Algodlingar kräver mycket värme och koldioxid. Därför passar det bra att koppla ihop dem med pappersbruk, förklarar Niklas Strömberg, forskare vid SP. Algerna kan dessutom komma till nytta för bruken. De kan torkas och bli bränsle eller bas i mekaniska oljor. De kan också användas för att tillverka kemikalier till pappersproduktionen.

Domitille Niyitegeka är minst lika algfrälst som forskarteamet från SP. Hon började jobba med alger redan på 1990-talet. Då bodde hon i Rwanda och algerna användes som foder i fiskodlingar.

– Det var stor proteinbrist och fisken var viktig. Hela världen jobbar med alger, de kan användas till så mycket, säger hon.

Projektet i Bäckhammar är inne på sitt tredje och sista år. Efter skörden återgår Domitille Niyitegeka till sina vanliga arbetsuppgifter på bruket. Poolerna ska bort, men rören som leder värme och koldioxid från produktionen ut till poolområdet kommer att ligga kvar, redo för nya forskningsprojekt.

Niklas Strömberg är säker på att Sverige kommer att få fler alg­odlingar i framtiden. Om det byggdes odlingar som sammantaget motsvarar Vätterns yta skulle de teoretiskt kunna tillgodose hela Sveriges oljebehov, fast sådana satsningar är knappast aktuella i närtid.

– Framförallt kommer vi att se odling för mat och kosttillskott. Det har redan startat, säger han.

I Bäckhammar gav förra årets skörd 26 kilo alger vilket motsvarar cirka sju liter diesel. Med det kan en personbil köra ungefär tio mil. Med tanke på odlingens storlek är forskarna nöjda.

– Syftet är egentligen inte att få ut så mycket som möjligt utan att testa hur pappersbruket och odlingen interagerar, säger Niklas Strömberg.

”Kul när det görs någonting bra”

Att arbetsplatsen satsar på miljöarbete är viktigt för alla på bruket, tror Per Gustafsson, processoperatör på Nordic Paper i Bäckhammar och ordförande i Pappers avdelning 48.

Han medger att det har skämtats en del om de små poolerna nere vid brukets reningsanläggning.

– Det ser ju för roligt ut. I början skojade vi om att forskarna kommer hit och badar, säger han, men tillägger att ingen skrattar åt pappersbrukens koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet bidrar till att skapa en positiv känsla inför jobbet, tror han.

– Man vill kunna vara stolt över sin arbetsplats. Den blir en del av ens identitet och det är kul när det görs någonting bra.

Charlie Olofsson