Industriarbetarnas tidning

Bäckhammar tror på en grön framtid

18 november, 2015

Skrivet av Charlie Olofsson 

Algodling I framtiden kommer var och varannan industri att ha en algodling på bakgården, det tror i alla fall pionjärerna på Bäckhammars pappersbruk. I tio barnpooler av plast förvandlas brukets restprodukter till en tillgång.

Alger på papper

Av algerna kan man tillverka kemikalier till bestrykningar av papper. Alger kan också användas i mekaniska oljor, som smörjolja eller transformatorolja.

Inifrån bruket löper svarta plaströr bort till poolerna i utkanten av området. I rören leds spillvärme och koldioxid från pappersproduktionen in i algodlingen. Odlingen drivs av forskare från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, men till vardags sköts den av laboranten Domitille Niyitegeka. En gång om dagen kontrollerar hon temperaturen och mäter halterna av kväve och fosfor.

– Allt måste vara rätt, annars kan det bli mögel eller djurplankton, säger hon.

Hon lyfter på plasten så att vi kan titta in i på algtäcket där under. Det luktar akvarium.

Det är en solig höstdag och full aktivitet runt poolerna. Algerna har vuxit till sig under sommaren och nu är det dags att skörda. Forskarna tömmer försiktigt ut vattnet så att bara algerna blir kvar. Algodlingar kräver mycket värme och koldioxid. Därför passar det bra att koppla ihop dem med pappersbruk, förklarar Niklas Strömberg, forskare vid SP. Algerna kan dessutom komma till nytta för bruken. De kan torkas och bli bränsle eller bas i mekaniska oljor. De kan också användas för att tillverka kemikalier till pappersproduktionen.

Domitille Niyitegeka är minst lika algfrälst som forskarteamet från SP. Hon började jobba med alger redan på 1990-talet. Då bodde hon i Rwanda och algerna användes som foder i fiskodlingar.

– Det var stor proteinbrist och fisken var viktig. Hela världen jobbar med alger, de kan användas till så mycket, säger hon.

Projektet i Bäckhammar är inne på sitt tredje och sista år. Efter skörden återgår Domitille Niyitegeka till sina vanliga arbetsuppgifter på bruket. Poolerna ska bort, men rören som leder värme och koldioxid från produktionen ut till poolområdet kommer att ligga kvar, redo för nya forskningsprojekt.

Niklas Strömberg är säker på att Sverige kommer att få fler alg­odlingar i framtiden. Om det byggdes odlingar som sammantaget motsvarar Vätterns yta skulle de teoretiskt kunna tillgodose hela Sveriges oljebehov, fast sådana satsningar är knappast aktuella i närtid.

– Framförallt kommer vi att se odling för mat och kosttillskott. Det har redan startat, säger han.

I Bäckhammar gav förra årets skörd 26 kilo alger vilket motsvarar cirka sju liter diesel. Med det kan en personbil köra ungefär tio mil. Med tanke på odlingens storlek är forskarna nöjda.

– Syftet är egentligen inte att få ut så mycket som möjligt utan att testa hur pappersbruket och odlingen interagerar, säger Niklas Strömberg.

”Kul när det görs någonting bra”

Att arbetsplatsen satsar på miljöarbete är viktigt för alla på bruket, tror Per Gustafsson, processoperatör på Nordic Paper i Bäckhammar och ordförande i Pappers avdelning 48.

Alger5Han medger att det har skämtats en del om de små poolerna nere vid brukets reningsanläggning.

– Det ser ju för roligt ut. I början skojade vi om att forskarna kommer hit och badar, säger han, men tillägger att ingen skrattar åt pappersbrukens koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet bidrar till att skapa en positiv känsla inför jobbet, tror han.

– Man vill kunna vara stolt över sin arbetsplats. Den blir en del av ens identitet och det är kul när det görs någonting bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.