Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar
Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.
Industriarbetarnas tidning
Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.
22 september, 2021
Skrivet av Harald Gatu
PERSPEKTIV Visst känns det igen? En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan i eländet. Finns det liv efter döden – den här gången också?
Förra månaden varslades halva personalen, 300 av 600 anställda, på elbilstillverkaren Nevs i Trollhättan. Delvis på grund av teknisk omställning, enligt företaget. Men sanningen var att ägaren hamnat på obestånd.
Ägaren till Nevs och därmed Saabs gamla bilfabrik är världens mest skuldsatta bolag, den kinesiska fastighetsjätten Evergrande. Bolaget tyngs under ett skuldberg som bara växer och växer och som nu lär uppgå till svindlande 2 600 miljarder kronor. Att Evergrandes huvudägare heter Hui Ka Yan och är Kinas rikaste spelar mindre roll.
Däremot gav namnet glans åt Trollhättan när hans Evergrande i fjol övertog hela ägandet i Nevs. Kapitalstarkare ägare fick man leta efter. Ett fastighetsbolag med 140 000 anställda och med så många lägenheter i Kina att tre Sverige gott och väl kunde rymmas i dem.
Nu skulle fastighetsjätten bli en storspelare i bilindustrin, i segmentet elbilar. Övertagandet av Nevs kunde därför ses som en strategisk satsning.
Nevs och Trollhättefabriken hamnade i det nystartade affärsområdet Evergrande New Electric Vehicle. Tre nya bilfabriker började byggas i Kina. Men utöver det har det inte blivit så mycket mer av synliga framtidssatsningar. Analytiker uppmärksammade redan för ett halvår sedan att Evergrande New Electric Vehicle mest sysslade med – just det, fastighetsaffärer.
Bakom utvecklingen tickar en kris. En skuldkris som hotar hela den kinesiska fastighetsbranschen.
Fastigheter och bostadsbyggande har varit motorn i Kinas ekonomi. Och därmed också i världsekonomin. Inflyttningen till städerna har kallats ”världshistoriens största migration” där hundratals och åter hundratals miljoner människor har lämnat sina byar för ett liv i de snabbväxande städerna.
Städer, den ena större än den andra, har byggts. Nya bostadshus, det ena högre än det andra, har skjutit i höjden. Kinas urbanisering kom att dra världsekonomin och har så gjort i ett par decennier nu.
Men, bakom utvecklingen tickar en kris. En skuldkris som hotar hela den kinesiska fastighetsbranschen som är så stor att den ensam står för uppåt en tredjedel av Kinas samlade produktion.
Så här har det gått till om du hade valt att bli fastighetsspekulant i Kina: Du startar ett fastighetsbolag och tar lån. Inte svårt eftersom myndigheterna uppmuntrat byggande. Du köper mark på en av alla de auktioner som de lokala myndigheterna arrangerar. Att marken auktioneras ut för med sig att priserna blir höga. Men vad gör det, när du kan ta nya lån. Skulle statens banker händelsevis säga nej så finns alltid ”skuggbanker”, mer eller mindre inofficiella finansinstitut med gott om pengar.
Så börjar du bygga. Det kostar också och då behöver du ännu mera lån. Tips: Ge ut företagsobligationer som du kan locka europeiska och amerikanska investerare med. Dessa investerare kan ju själva ta stora lån nu när räntorna är så låga.
Där är vi nu. Billiga lån har fått investeringståget i Kina att skena. För mycket har byggts i spekulationssyfte vilket den kinesiska regeringen varnade för redan för fyra år sedan. Hela 90 miljoner lägenheter står tomma, nybyggda hus rivs och då kan det se ut som i ett Youtubeklipp härom månaden. Det ena höghuset efter det andra rasar samman. 85 000 sprängladdningar får byggnaderna att säcka ihop som suffléer. Att bygga klart dem var meningslöst. Inga hyresgäster fanns.
Så, där står alltså många kinesiska fastighetsbolag i dag. Belånade, skuldsatta, utan pengar att betala kreditorerna. Och värst utsatta av alla är alltså Evergrande, ägaren till bilfabriken på Stallbacka industriområde i Trollhättan.
Dagens drama är långt ifrån det första som Trollhättefabriken tvingas genomlida på grund av en fastighetsbubbla på en annan kontinent. För tretton år sedan, under finanskrisen, var det Saabs ägare General Motors som plötsligt saknade pengar och därför lade ut Saab Automobile till försäljning, alternativt nedläggning.
Visserligen var General Motors ett skakigt företag redan innan finanskrisen men kraschen på den amerikanska bostadsmarknaden blev ändå spiken i kistan för världens då största biltillverkare. General Motors förstatligades tillfälligt och Obama-administrationen satte biljätten under ett hårdhänt och osentimentalt förmyndarskap innan företaget återintroducerades på börsen. I den industriella saneringen, styrd från Washington och Detroit, fanns ingen plats för en liten bilfabrik i Västergötland.
Frågan är vad samma fabrik i dag betyder för beslutsfattarna på Evergrandes huvudkontor i Shenzhen.
Den frågan sysselsätter en och annan i Trollhättan idag. Återigen kommer det att spekuleras i nya ägare, om dessa har tillräckligt med pengar, tillräckligt med kunnande och tålamod. Om det verkligen finns någon som vill satsa i en anläggning som varit uträknad så många gånger.
Den fråga som plågar resten av världen är om fastighetskrisen får hela den kinesiska tillväxtmodellen att säcka ihop. Om draglokets motor har skurit samman. Vad det nu skulle betyda för resten av världsekonomin. För en sak vet vi sedan förr: att det gör ont när fastighetsbubblor brister.