Industriarbetarnas tidning

Het näthandel ger helgskift

24 november, 2021

Skrivet av

Förpackningar Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

DS SMITH finns i 34 länder

DS Smith tillverkar förpackningar, primärt i wellpapp.

I Sverige omsätter företaget 1,9 miljarder kronor om året och har 600 medarbetare.

Globalt omsätter företaget över 71 miljarder kronor och har mer än 30 000 medarbetare i 34 länder, med 16 egna pappersbruk i elva av dem.

DS Smith är Europas största återvinningsföretag och hanterar omkring sex miljoner ton material för återvinning per år.

Helgskiftet på fabriken i Värnamo är planerat att börja den 4 december.

Torbjörn Nilsson pekar ner från entresolplanet mot den långa wellmaskinen. Det är den han kallar hjärtat i fabriken och det är vid den han jobbat i snart 43 år.

Och åren har satt sina spår. När han som ung började på ett vikariat blev han nekad att få ut hörselskydd av förrådsansvarige. Det var 1978 och arbetet inne på de högljudda wellverken var troligtvis det första steget till den hörselskada han utvecklade redan vid 22-årsåldern.

– Det var mycket mer fysiskt då, nästan allting var handarbete på den tiden. När vi skulle bryta kartongarken som kom ut ur maskinen så fick man stå där hela dagen och bryta för hand. Och efter flera veckor och månader med det blir man ju rätt sliten och får ont i handleden, säger han.

På den tiden bars allting runt för hand, och det gällde att vara samspelt med den man utförde lyften med.

– Jag minns en äldre herre som alltid väntade tills jag började lyfta innan han började bära, så jag fick ju bära 75 procent av vikten.

Torbjörn Nilsson, klubbordförande, har jobbat både tvåskift och natt – och nu ska han gå på helgskift. Foto: Robin Bäckman

De slitiga dagarna med tungt kroppsarbete hör i dag till historien, och med det nya helgskiftet som är planerat att dra i gång på fabriken i Värnamo räknar Torbjörn Nilsson med att få försmak på det lugna livet som pensionär.

Att helgskiftet införs nu har sin förklaring i pandemin. Medan flera industrier och branscher lamslogs såg DS Smith i stället ett stort uppsving i antal order.

Det konventionella handlandet byttes på oerhört kort tid ut mot online-shopping och e-handel som fick en explosionsartad ökning. Allt från kläder och prylar till mat och dryck beställdes hem när man uppmanades att inte längre gå ut för att handla.

Med e-handelns uppgång kom ett ökat behov av lådor och förpackningar att transportera varorna i, så efter en kort dipp i efterfrågan i början av våren 2020 blev plötsligt orderna fler och fler.

Thorbjörn Sagerström, vd för DS Smith Packaging Sweden. Foto: Robin Bäckman

Den ökande efterfrågan gjorde att antalet timmar övertid växte och växte på fabriken i Värnamo, och ledningen började överväga ett helgskift.

– Våra prognoser visar inte på någon avmattning utan snarare ett tilltagande behov för våra kunder. Så till försommaren började vi överväga att införa ett till skift för att skaffa oss den kapacitet som behövs, säger Thorbjörn Sagerström, vd för DS Smith i Sverige.

Tidigare år hade diskussionen om ett helgskift aldrig riktigt fått fäste. Det brukade ofta finnas ett högre tryck på leveranser runt vår och sommar, men under resten av året nåddes aldrig riktigt samma volymer. Nu är alltså situationen en annan.

– Av de 20 platser för helgskiftet vi haft att fylla har vi haft mer än 200 sökande. De platserna är nu fyllda, men vi har fortfarande platser kvar på dagskiften, som ersättning för dem som gick över till helgskiftet, säger Thorbjörn Sagerström.

Helgskift ingår inte i kollektivavtalet för GS och det har kostat en del från arbetsgivarens sida för att få igenom det, men det har det varit värt enligt Thorbjörn Sagerström.

– Det blir dyrare att inte kunna serva kunderna. Vi ser det här som en långsiktig investering och vill se till att kunderna känner sig trygga med oss.

Att det skulle bli ett helgskift på DS Smith i Värnamo blev klart när båda skiften kommit tillbaka från sommarledigheten. Foto: Robin Bäckman

Från klubbens sida såg Torbjörn Nilsson inte några problem med att dra i gång ett helgskift.

– Att det anställs fler är ju bara positivt, så vi kände bara ”fine, kör!” Och det är ju bättre än att belasta ordinarie personal för mycket. Vi fick snabbt jobba fram villkoren och arbetstidsmåtten för helgskiftet när vi fick veta att det skulle bli av, men vi kom överens om det ganska fort.

På lördagarna kommer helgskiftet att jobba 6.00–18.00 och på söndagarna 11.50–23.50, därefter tar nattskiftet över. Totalt jobbar man alltså 24 timmar över helgen, och har sedan resten av veckan att bestämma över själv.

Ulrich Lampe är en av dem som ska gå på helgskiftet. Nästa år fyller han 65 år och kommer att ha avverkat 28 år på fabriken i Värnamo. Efter lite betänketid kände han också att helgskiftet kunde vara ett bra sätt att trappa ner i arbetstid inför pensionen.

– Precis innan sommaren började det surras som fasen om helgskiftet och flera frågade om inte jag skulle söka. Då tänkte jag att nej, jag skulle ju ändå snart sluta. Men jag kollade lite med min fru och då tänkte vi att det här blir ett bra test inför pensionen, för att se om vi står ut med varandra så många dagar i veckan, säger han och skrattar.

Göran Andersson och Ulrich Lampe har jobbat ihop i många år, men skiljs åt nu när Ulrich ska gå på helgskiftet. ”De kommer få ett starkt skift medan några andra får ta lite stryk innan vi hunnit lära upp nytt folk”, säger Göran. Foto: Robin Bäckman

– Det är väl kanske det sociala som blir sämre, man går ju miste om tiden med vännerna på helgerna. Men det kommer nog att bli skönt, jag gillar att ta dagen som den kommer och åker nog ut en del och fiskar. Och barnen blir glada när de får någon som kan passa barnbarnen mitt i veckan!

Och de andra som går på helgskift, vad planerar de att göra måndag till fredag? Ulrich berättar att det varierar. Någon har skaffat extrajobb och ska jobba som vaktmästare mitt i veckan för att tjäna lite extra, en annan ska studera vid sidan om och en tredje håller på att bygga ett attefallshus på tomten och ska använda veckan till att snickra på det. Den röda tråden för alla som börjar på helgskiftet är att de har en levnads- och familjesituation som gör det möjligt.

Göran Andersson, produktionsledare vid wellmaskinen. Foto: Robin Bäckman

Göran Andersson är produktionsledare vid wellmaskinen och tyckte också att det lockade att inte jobba hela veckan ut, men med småbarn och helgaktiviteter gick det inte riktigt att få det att gå ihop.

– Det är rätt många från mitt skift som ska gå på helgskift, så nu ska jag lära upp några nya killar som har sommarjobbat här innan.

Ulrich var en av dem som gick från Görans skift och från och med den 4 december, när Ulrich går på helgskift, kommer de inte längre att se varandra – fastän de båda jobbar vid wellmaskinen.

– Vi som går på helgskift kommer ju aldrig träffa de andra över huvud taget egentligen. Det blir ju samma sak som att sluta egentligen. Det är lite synd när man jobbat ihop i så många år, säger Ulrich.

Torbjörn Nilsson har jobbat förstaskift sedan 2009, så för honom är det en annan sak som lockat med helgskiftet: att bara behöva ställa väckarklockan till tidigt på morgonen en enda dag i veckan. Övriga dagar kan han kliva upp när han vaknar.

– Jag har alltid varit en morgonmänniska och brukar kliva upp före min fru, kolla på nyheterna och ibland åker jag och köper nybakta frallor till henne innan hon hunnit vakna. Förhoppningsvis går det att ställa om kroppen och vänja sig vid att sova ut lite, säger han.

Torbjörn Nilsson är även skyddsombud och tycker att det är positivt att även helgskiftet kommer ha ett skyddsombud i arbetslaget. Foto: Robin Bäckman

Det stora argumentet för att få med frun, som går i pension 2022, på förslaget om helgskift var golfen.

– Det blir ju perfekt, då kan vi sticka ut mitt på dagen i veckan, när det är färre folk ute på banorna.

Det var alltså inga löften om nybakade frallor som fick henne att gå med på förslaget?

– Nej, det är väl snarare att det blir hon som får gå upp nu i stället och jag som kommer att ligga kvar i sängen. Och det kommer nog att svida lite!

Viktigt att vila mellan arbetspassen

Christian Benedict. Foto: Franziska Benedict

Enligt forskning gjord av Christian Benedict på Uppsala universitet påverkar brist på sömn allt från vår förmåga till att hantera stress, till inlärning och arbetsprestation i helhet.

Några av de saker som är viktiga för att få bättre sömn och vila är solljus och fysisk aktivitet under dagen.

Den som utsätts för mycket stress och oro i sin arbetsmiljö kan ha svårare att sova ordentligt.

I dag uppskattas omkring 30 till 40 procent av alla vuxna inte komma upp till sju till åtta timmars sömn per natt, vilket är rekommenderat för att känna sig utvilad.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

”Företagen orkar inte stå emot facken”

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan önskeschemat bytas bort när ingen vill?

Har en arbetsgivare rätt att tvinga en arbetsgrupp att gå från önskeschema till rullande schema när hela arbetsgruppen är emot det?

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

De anställda på Svenska Manometer­fabriken i Leksand avstod löneökningar mellan 2017 och 2020 i utbyte mot sex timmars arbetsdag. Läs om hur det gick sen.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?