Industriarbetarnas tidning

Så funkar handeln med växthusgaser

16 november, 2021

Skrivet av

Klimat Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Överträdelse kan ge fängelse

Den anläggning som släpper ut mer växthusgaser än vad den har rätt till begår ett brott mot miljöbalken.

Böter eller fängelse i högst två år.

Exempel: SSAB Luleå får gratis utsläppsrätter …

SSAB Luleå är den anläggning i Sverige som släpper ut mest CO2, drygt 3 miljoner ton per år. EU tilldelar företaget gratis utsläppsrätter för 88 procent av utsläppen (2 688 098 ton).

… och köper resten

Företaget måste handla upp utsläppsrätter från energi­börsen för att täcka sitt underskott på 12 % (374 525 ton).

EU minskar antalet – priset rusar i höjden 

Under den nya handelsperioden 2021–2030 kommer andelen utsläppsrätter som finns att tillgå, både gratis och via auktion, att minska årligen med 2,2 procent. Tanken är att det ska bli dyrare med utsläpp vilket ska främja innovation inom klimatområdet. Sedan den nya handelsperioden påbörjades vid årsskiftet har priset på en utsläppsrätt fördubblats, och ligger i dag på drygt 60 euro. Sedan 2017 har priset ökat med över 1 100 procent.

Är det bara CO2?

Koldioxid är den i särklass vanligaste växthusgasen. Men begreppet omfattar också dikväveoxid och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). En utsläppsrätt gäller inte för ett ton av dessa gaser. Den tillåtna mängden är omräknad och anges i koldioxidekvivalenter.

De tjänar mest

Pappersbruken i Sverige har stora överskott av utsläpps­rätter. Deras samlade överskott 2020 är värt 1,6 miljarder kronor med dagens pris. Det beror på att svenska pappersbruk, till skillnad mot europeiska konkurrenter, eldar med klimat­neutral biomassa. Det ger fördelar i handeln. Men att inte ha några utsläpp alls kan bli kostsamt.

EU-tolkning slår hårt mot nollutsläppare

Genom att elda med pellets kunde Grycksbo pappersbruk minska sitt klimatutsläpp till noll. Naturvårdsverket sa ja till gratis utsläppsrätter, men EU-kommissisionen håller inte med. De som inte har några utsläpp alls ska inte ingå i handels­systemet, har de bestämt. Det är en annan tolkning av ­regelverket än den Sverige gjort ­under den nya handelsperioden. Det säger Pär Ängerheim, handläggare på Naturvårds­verket.

– Det är beklagligt att de tolkat det så. Att gå mot nollutsläpp är ­målet. Nu har vi företag som hör av sig till oss och frågar hur mycket fossilt de måste bränna för att ha rätt till fri utdelning.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

När regnet tvingade bruket till nödstopp

När regnet tvingade bruket till nödstopp

Billerud Korsnäs pappersbruk klarade sig fint när många andra drabbades av skyfallet i Gävle. Men två veckor efter ovädret stoppades produktionen – vattnet som används i tillverkningen var för skitigt.

Lugn dag på fabriksgolvet

Lugn dag på fabriksgolvet

Ögonblicket: Klockan är 11.02 på Lessebo handpappersbruk.

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?