Vägen från kolet
Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.
Industriarbetarnas tidning
16 november, 2021
Skrivet av Ricardo Burrows
Klimat Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden.
Den anläggning som släpper ut mer växthusgaser än vad den har rätt till begår ett brott mot miljöbalken.
Böter eller fängelse i högst två år.
Exempel: SSAB Luleå får gratis utsläppsrätter …
SSAB Luleå är den anläggning i Sverige som släpper ut mest CO2, drygt 3 miljoner ton per år. EU tilldelar företaget gratis utsläppsrätter för 88 procent av utsläppen (2 688 098 ton).
… och köper resten
Företaget måste handla upp utsläppsrätter från energibörsen för att täcka sitt underskott på 12 % (374 525 ton).
Under den nya handelsperioden 2021–2030 kommer andelen utsläppsrätter som finns att tillgå, både gratis och via auktion, att minska årligen med 2,2 procent. Tanken är att det ska bli dyrare med utsläpp vilket ska främja innovation inom klimatområdet. Sedan den nya handelsperioden påbörjades vid årsskiftet har priset på en utsläppsrätt fördubblats, och ligger i dag på drygt 60 euro. Sedan 2017 har priset ökat med över 1 100 procent.
Koldioxid är den i särklass vanligaste växthusgasen. Men begreppet omfattar också dikväveoxid och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). En utsläppsrätt gäller inte för ett ton av dessa gaser. Den tillåtna mängden är omräknad och anges i koldioxidekvivalenter.
Pappersbruken i Sverige har stora överskott av utsläppsrätter. Deras samlade överskott 2020 är värt 1,6 miljarder kronor med dagens pris. Det beror på att svenska pappersbruk, till skillnad mot europeiska konkurrenter, eldar med klimatneutral biomassa. Det ger fördelar i handeln. Men att inte ha några utsläpp alls kan bli kostsamt.
Genom att elda med pellets kunde Grycksbo pappersbruk minska sitt klimatutsläpp till noll. Naturvårdsverket sa ja till gratis utsläppsrätter, men EU-kommissisionen håller inte med. De som inte har några utsläpp alls ska inte ingå i handelssystemet, har de bestämt. Det är en annan tolkning av regelverket än den Sverige gjort under den nya handelsperioden. Det säger Pär Ängerheim, handläggare på Naturvårdsverket.
– Det är beklagligt att de tolkat det så. Att gå mot nollutsläpp är målet. Nu har vi företag som hör av sig till oss och frågar hur mycket fossilt de måste bränna för att ha rätt till fri utdelning.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.