Så funkar handeln med växthusgaser

Klimat Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Överträdelse kan ge fängelse

Den anläggning som släpper ut mer växthusgaser än vad den har rätt till begår ett brott mot miljöbalken.

Böter eller fängelse i högst två år.

Exempel: SSAB Luleå får gratis utsläppsrätter …

SSAB Luleå är den anläggning i Sverige som släpper ut mest CO₂, drygt 3 miljoner ton per år. EU tilldelar företaget gratis utsläppsrätter för 88 procent av utsläppen (2 688 098 ton).

… och köper resten

Företaget måste handla upp utsläppsrätter från energi­börsen för att täcka sitt underskott på 12 % (374 525 ton).

EU minskar antalet – priset rusar i höjden 

Under den nya handelsperioden 2021–2030 kommer andelen utsläppsrätter som finns att tillgå, både gratis och via auktion, att minska årligen med 2,2 procent. Tanken är att det ska bli dyrare med utsläpp vilket ska främja innovation inom klimatområdet. Sedan den nya handelsperioden påbörjades vid årsskiftet har priset på en utsläppsrätt fördubblats, och ligger i dag på drygt 60 euro. Sedan 2017 har priset ökat med över 1 100 procent.

Är det bara CO₂?

Koldioxid är den i särklass vanligaste växthusgasen. Men begreppet omfattar också dikväveoxid och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). En utsläppsrätt gäller inte för ett ton av dessa gaser. Den tillåtna mängden är omräknad och anges i koldioxidekvivalenter.

De tjänar mest

Pappersbruken i Sverige har stora överskott av utsläpps­rätter. Deras samlade överskott 2020 är värt 1,6 miljarder kronor med dagens pris. Det beror på att svenska pappersbruk, till skillnad mot europeiska konkurrenter, eldar med klimat­neutral biomassa. Det ger fördelar i handeln. Men att inte ha några utsläpp alls kan bli kostsamt.

EU-tolkning slår hårt mot nollutsläppare

Genom att elda med pellets kunde Grycksbo pappersbruk minska sitt klimatutsläpp till noll. Naturvårdsverket sa ja till gratis utsläppsrätter, men EU-kommissisionen håller inte med. De som inte har några utsläpp alls ska inte ingå i handels­systemet, har de bestämt. Det är en annan tolkning av ­regelverket än den Sverige gjort ­under den nya handelsperioden. Det säger Pär Ängerheim, handläggare på Naturvårds­verket.

– Det är beklagligt att de tolkat det så. Att gå mot nollutsläpp är ­målet. Nu har vi företag som hör av sig till oss och frågar hur mycket fossilt de måste bränna för att ha rätt till fri utdelning.

Ricardo Burrows