Säkerhet Foppatofflor och mjukisbyxor i stället för skyddsskor och varselkläder. Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund.
Foto: David Lundmark
Katta Persson
Bor: Oxelösund.
Ålder: 51 år.
Familj: Katten Zorro, två utflugna söner.
Intressen: Spela ps5, lyssna på musik.
Lovis Spjut
Bor: I ett hus i Nyköping.
Ålder: 28 år.
Familj: Gift och har tre bonusbarn.
Intressen: Teknik och att få vara kreativ.
”Det har hänt att jag fått grejer kastat mot trucken, som handskar”, säger Katta Persson, truckförare SSAB. Foto: David Lundmark
Katarina ”Katta” Persson började på stålverket strax före millennieskiftet. Få slår henne på fingrarna när det gäller att lasta stora plåtar på lastbil. För att jobbet ska flyta gäller det att alla följer regelverken. Men tyvärr är det vardagsmat att stressade och pressade utländska lastbilsförare gestikulerar och rör sig framför, på sidan och under hängande last.
– Jag vet hur man ska lasta. Men en del förare litar inte på att jag vet, säger Katta Persson.
Eftersom många inte har på sig varselkläder blir det svårt för truckförarna att ha koll på var de befinner sig. Katta Perssons arbetskamrat Lovis Spjut berättar att det är svårt att hålla uppsikt från den stora trucken. På nästan varje skift händer incidenter där chaufförer är inblandade.
– De rör sig under gaffelplankan, glömmer var den är och slår i huvudet. Men de ska inte vara där, säger hon.
Många av flaken har ett innermått på bredden på två meter och 48 centimeter. De breda stålplåtarna har måtten två meter och 50 centimeter. Två centimeter som skapar problem.
– Jag försöker förklara hur det ska gå till. Men nästan ingen kan engelska, säger Katta Persson.
Svårigheterna att kommunicera kombinerat med stress har lett till irritation.
– Det har hänt att jag fått grejer kastat mot trucken, som handskar, säger Katta Persson.
Det värsta hon varit med om var en chaufför som kallade henne hora. Då fick hon nog och ringde vakten som eskorterade ut den otrevliga föraren. Men han kom tillbaka dagen efter, dock körde han inte lastbilen utan satt bredvid. En annan förare körde åt honom.
– Det var jobbigt. Att han fick komma in igen, säger Katta Persson.
Hon uppskattar att problemen med dåligt bemötande sker minst en gång per skiftcykel.
– Men vi ska inte glömma att många är trevliga också, säger hon.
”De rör sig under gaffelplankan, glömmer var den är och slår i huvudet. Men de ska inte vara där”, säger Lovis Spjut, truckförare SSAB. Foto: David Lundmark
Lovis Spjut har också erfarenhet av att bli dåligt bemött. Två gånger har hon fotograferats. Hon kan också få kommentarer som ”vackra flicka” och får en del slängkyssar.
– En hel del chaufförer är trevliga mot mig men är otrevliga mot manliga kollegor. Så jag har blivit behandlad annorlunda vilket inte alltid är negativt.
Det finns ett regelverk som chaufförerna ska rätta sig efter när de åker in på SSAB i Oxelösund. Varselväst och skyddsskor är två krav, vilket Lovis Spjut och Katta Persson alltid påpekar när de ser att det fattas.
– Våra medlemmar ska inte behöva ta de diskussionerna med förarna, säger Nina Wikström Tiala, IF Metallklubbens vice ordförande. Vi behöver lyfta frågorna och få till permanenta lösningar.
I ett försök att komma till rätta med språkbarriärerna gjordes ett försök med att översätta viktiga fraser från svenska till flera olika språk. Fraserna präntades ner och skulle finnas på papper i alla truckar.
– Nu är det enklare att använda översättningsappar i telefonerna i stället, säger Lovis Spjut.
Sari Heikkinen är kommunikationschef på SSAB i Oxelösund. Hon framhåller att SSAB ska vara världens säkraste stålbolag. Säkerhetsinformation finns på många språk och förarna ska se en säkerhetsfilm innan de kommer in.
– Alla på området ska bära varselväst. Ingen anställd ska behöva agera polis. Men det är viktigt att avvikelser rapporteras så det kommer upp till ytan så vi kan agera, säger Sari Heikkinen.
Stress bidrar till dödsolyckor
17 utländska lastbilsförare har dött i Sverige de senaste tio åren. Många gånger sker olyckorna vid lastning och lossning.
Hur ofta chaufförer från andra länder är inblandade i olyckor utan dödlig utgång vet ingen säkert, det är de utländska arbetsgivarnas ansvar att anmäla till Arbetsmiljöverket.
Enligt Jimmy Ovesson, ombudsman på Transportarbetareförbundet, kan många olyckor förklaras med stress och osund konkurrens.
– Just in time-systemet gör att industriernas lager ligger på vägarna. Chaufförerna har stor press på sig att hämta och leverera gods i tid.
Jimmy Ovesson lyfter även fram levnadsvillkoren för många utländska lastbilschaufförer.
– Lönerna räcker inte till att köpa tillagad mat och de bor ständigt i lastbilarna.
Tio år: dödsolyckor med utländska företag
2012
Ihjälkörd av lastbil. Tjeckiskt företag.
Hittad död i lastbil. Danskt företag.
2013
Körde av vägen. Litauiskt företag.
2014
Körde in i lastbilssläp. Finskt företag.
Misshandlad till döds. Polskt företag.
En död. Uppgift saknas. Norskt företag.
2015
Älgkollision. Lettiskt företag.
2017
Körde in i stillastående fordon. Okänt land.
Påkörd av truck. Slovakiskt företag.
2018
Klämd mellan lastbilar. Polskt företag.
Träffad av fallande harv från lastmaskin.Makedoniskt företag.
Kastad ur lastbilshytten, klämd mot träd. Slovakisk egenföretagare.
2019
Körde av vägen med lastbil. Okänt land.
Fallande gods. Bulgariskt företag.
Fallande last från grävmaskin. Utländskt företag, föraren från Serbien.