Industriarbetarnas tidning

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

3 november, 2021

Skrivet av

Säkerhet Foppatofflor och mjukisbyxor i stället för skyddsskor och varselkläder. Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund. 

Foto: David Lundmark

Katta Persson

Bor: Oxelösund.

Ålder: 51 år.

Familj: Katten Zorro, två utflugna söner.

Intressen: Spela ps5, lyssna på musik.

Lovis Spjut

Bor: I ett hus i Nyköping.

Ålder: 28 år.

Familj: Gift och har tre bonusbarn.

Intressen: Teknik och att få vara kreativ.

”Det har hänt att jag fått grejer kastat mot trucken, som handskar”, säger Katta Persson, truckförare SSAB. Foto: David Lundmark

Katarina ”Katta” Persson började på stålverket strax före millennieskiftet. Få slår henne på fingrarna när det gäller att lasta stora plåtar på lastbil. För att jobbet ska flyta gäller det att alla följer regelverken. Men tyvärr är det vardagsmat att stressade och pressade utländska lastbilsförare gestikulerar och rör sig framför, på sidan och under hängande last. 

– Jag vet hur man ska lasta. Men en del förare litar inte på att jag vet, säger Katta Persson. 

Eftersom många inte har på sig varselkläder blir det svårt för truckförarna att ha koll på var de befinner sig. Katta Perssons arbetskamrat Lovis Spjut berättar att det är svårt att hålla uppsikt från den stora trucken. På nästan varje skift händer incidenter där chaufförer är inblandade. 

– De rör sig under gaffelplankan, glömmer var den är och slår i huvudet. Men de ska inte vara där, säger hon. 

Många av flaken har ett innermått på bredden på två meter och 48 centimeter. De breda stålplåtarna har måtten två meter och 50 centimeter. Två centimeter som skapar problem.  

– Jag försöker förklara hur det ska gå till. Men nästan ingen kan engelska, säger Katta Persson. 

Svårigheterna att kommunicera kombinerat med stress har lett till irritation. 

– Det har hänt att jag fått grejer kastat mot trucken, som handskar, säger Katta Persson. 

Det värsta hon varit med om var en chaufför som kallade henne hora. Då fick hon nog och ringde vakten som eskorterade ut den otrevliga föraren. Men han kom tillbaka dagen efter, dock körde han inte lastbilen utan satt bredvid. En annan förare körde åt honom. 

– Det var jobbigt. Att han fick komma in igen, säger Katta Persson. 

Hon uppskattar att problemen med dåligt bemötande sker minst en gång per skiftcykel. 

– Men vi ska inte glömma att många är trevliga också, säger hon. 

”De rör sig under gaffel­plankan, glömmer var den är och slår i huvudet. Men de ska inte vara där”, säger Lovis Spjut, truckförare SSAB. Foto: David Lundmark

Lovis Spjut har också erfarenhet av att bli dåligt bemött. Två gånger har hon fotograferats. Hon kan också få kommentarer som ”vackra flicka” och får en del slängkyssar. 

– En hel del chaufförer är trevliga mot mig men är otrevliga mot manliga kollegor. Så jag har blivit behandlad annorlunda vilket inte alltid är negativt.  

Det finns ett regelverk som chaufförerna ska rätta sig efter när de åker in på SSAB i Oxelösund. Varselväst och skyddsskor är två krav, vilket Lovis Spjut och Katta Persson alltid påpekar när de ser att det fattas. 

– Våra medlemmar ska inte behöva ta de diskussionerna med förarna, säger Nina Wikström Tiala, IF Metallklubbens vice ordförande. Vi behöver lyfta frågorna och få till permanenta lösningar. 

I ett försök att komma till rätta med språkbarriärerna gjordes ett försök med att översätta viktiga fraser från svenska till flera olika språk. Fraserna präntades ner och skulle finnas på papper i alla truckar. 

– Nu är det enklare att använda översättningsappar i telefonerna i stället, säger Lovis Spjut. 

Sari Heikkinen är kommunikationschef på SSAB i Oxelösund. Hon framhåller att SSAB ska vara världens säkraste stålbolag. Säkerhetsinformation finns på många språk och förarna ska se en säkerhetsfilm innan de kommer in. 

– Alla på området ska bära varselväst. Ingen anställd ska behöva agera polis. Men det är viktigt att avvikelser rapporteras så det kommer upp till ytan så vi kan agera, säger Sari Heikkinen.

Stress bidrar till dödsolyckor

17 utländska lastbilsförare har dött i Sverige de senaste tio åren. Många gånger sker olyckorna vid lastning och lossning.

Hur ofta chaufförer från andra länder är inblandade i olyckor utan dödlig utgång vet ingen säkert, det är de utländska arbetsgivarnas ansvar att anmäla till Arbetsmiljöverket.

Enligt Jimmy Ovesson, ombudsman på Transportarbetareförbundet, kan många olyckor förklaras med stress och osund konkurrens.

– Just in time-systemet gör att industriernas lager ligger på vägarna. Chaufförerna har stor press på sig att hämta och leverera gods i tid.

Jimmy Ovesson lyfter även fram levnadsvillkoren för många utländska lastbilschaufförer.

– Lönerna räcker inte till att köpa tillagad mat och de bor ständigt i lastbilarna.

Tio år: dödsolyckor med utländska företag

2012

  • Ihjälkörd av lastbil. Tjeckiskt företag.
  • Hittad död i lastbil. Danskt företag.

2013

  • Körde av vägen. Litauiskt företag.

2014

  • Körde in i lastbilssläp. Finskt företag.
  • Misshandlad till döds. Polskt företag.
  • En död. Uppgift saknas. Norskt företag.

2015

  • Älgkollision. Lettiskt företag.

2017

  • Körde in i stillastående fordon. Okänt land.
  • Påkörd av truck. Slovakiskt företag.

2018

  • Klämd mellan lastbilar. Polskt företag.
  • Träffad av fallande harv från lastmaskin.Makedoniskt företag.
  • Kastad ur lastbilshytten, klämd mot träd. Slovakisk egenföretagare.

2019

  • Körde av vägen med lastbil. Okänt land.
  • Fallande gods. Bulgariskt företag.
  • Fallande last från grävmaskin. Utländskt företag, föraren från Serbien.

2020

  • Fall från lastbil. Litauiskt företag.

2021

  • Klämd vid lossning. Serbiskt företag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

Industri­facket i Myanmar vädjar om svenska sanktioner

Industri­facket i Myanmar vädjar om svenska sanktioner

Fackliga företrädare arresteras, torteras och dödas i Myanmar efter militärkuppen i februari. Industrifackets ledare Khaing Zar Aung är i Sverige för att be om hjälp.

Arbetsmiljöverket ska se över reglerna

Arbetsmiljöverket ska se över reglerna

Antalet olyckor ökar. Samtidigt pågår ett omfattande fusk med truckkort.
”Vi ser mycket allvarligt på att obehöriga kör truck”, säger Torben Vincentsen på Arbetsmiljöverket.

Så lätt är det att skaffa truckkort

Så lätt är det att skaffa truckkort

Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.

Falska truckkort pumpas ut

Falska truckkort pumpas ut

Olyckor, fusk och livsfara. Efter DA:s granskning vittnar flera om livsfarlig arbetsmiljö med truckar.

Konflikt på väg till AD avvärjd – IF Metall överens med medicinföretag

Konflikt på väg till AD avvärjd – IF Metall överens med medicinföretag

IF Metall och medicinteknikföretaget Cytiva kommer inte att mötas i Arbetsdomstolen, AD. Fackförbundet hade stämt bolaget för flera fall av föreningsrättskränkning.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.