Industriarbetarnas tidning
3 november, 2021
Skrivet av Marcus Derland
Säkerhet Foppatofflor och mjukisbyxor i stället för skyddsskor och varselkläder. Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund.
Bor: Oxelösund.
Ålder: 51 år.
Familj: Katten Zorro, två utflugna söner.
Intressen: Spela ps5, lyssna på musik.
Bor: I ett hus i Nyköping.
Ålder: 28 år.
Familj: Gift och har tre bonusbarn.
Intressen: Teknik och att få vara kreativ.
Katarina ”Katta” Persson började på stålverket strax före millennieskiftet. Få slår henne på fingrarna när det gäller att lasta stora plåtar på lastbil. För att jobbet ska flyta gäller det att alla följer regelverken. Men tyvärr är det vardagsmat att stressade och pressade utländska lastbilsförare gestikulerar och rör sig framför, på sidan och under hängande last.
– Jag vet hur man ska lasta. Men en del förare litar inte på att jag vet, säger Katta Persson.
Eftersom många inte har på sig varselkläder blir det svårt för truckförarna att ha koll på var de befinner sig. Katta Perssons arbetskamrat Lovis Spjut berättar att det är svårt att hålla uppsikt från den stora trucken. På nästan varje skift händer incidenter där chaufförer är inblandade.
– De rör sig under gaffelplankan, glömmer var den är och slår i huvudet. Men de ska inte vara där, säger hon.
Många av flaken har ett innermått på bredden på två meter och 48 centimeter. De breda stålplåtarna har måtten två meter och 50 centimeter. Två centimeter som skapar problem.
– Jag försöker förklara hur det ska gå till. Men nästan ingen kan engelska, säger Katta Persson.
Svårigheterna att kommunicera kombinerat med stress har lett till irritation.
– Det har hänt att jag fått grejer kastat mot trucken, som handskar, säger Katta Persson.
Läs också
27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.
Det värsta hon varit med om var en chaufför som kallade henne hora. Då fick hon nog och ringde vakten som eskorterade ut den otrevliga föraren. Men han kom tillbaka dagen efter, dock körde han inte lastbilen utan satt bredvid. En annan förare körde åt honom.
– Det var jobbigt. Att han fick komma in igen, säger Katta Persson.
Hon uppskattar att problemen med dåligt bemötande sker minst en gång per skiftcykel.
– Men vi ska inte glömma att många är trevliga också, säger hon.
Lovis Spjut har också erfarenhet av att bli dåligt bemött. Två gånger har hon fotograferats. Hon kan också få kommentarer som ”vackra flicka” och får en del slängkyssar.
– En hel del chaufförer är trevliga mot mig men är otrevliga mot manliga kollegor. Så jag har blivit behandlad annorlunda vilket inte alltid är negativt.
Det finns ett regelverk som chaufförerna ska rätta sig efter när de åker in på SSAB i Oxelösund. Varselväst och skyddsskor är två krav, vilket Lovis Spjut och Katta Persson alltid påpekar när de ser att det fattas.
– Våra medlemmar ska inte behöva ta de diskussionerna med förarna, säger Nina Wikström Tiala, IF Metallklubbens vice ordförande. Vi behöver lyfta frågorna och få till permanenta lösningar.
I ett försök att komma till rätta med språkbarriärerna gjordes ett försök med att översätta viktiga fraser från svenska till flera olika språk. Fraserna präntades ner och skulle finnas på papper i alla truckar.
– Nu är det enklare att använda översättningsappar i telefonerna i stället, säger Lovis Spjut.
Sari Heikkinen är kommunikationschef på SSAB i Oxelösund. Hon framhåller att SSAB ska vara världens säkraste stålbolag. Säkerhetsinformation finns på många språk och förarna ska se en säkerhetsfilm innan de kommer in.
– Alla på området ska bära varselväst. Ingen anställd ska behöva agera polis. Men det är viktigt att avvikelser rapporteras så det kommer upp till ytan så vi kan agera, säger Sari Heikkinen.
17 utländska lastbilsförare har dött i Sverige de senaste tio åren. Många gånger sker olyckorna vid lastning och lossning.
Hur ofta chaufförer från andra länder är inblandade i olyckor utan dödlig utgång vet ingen säkert, det är de utländska arbetsgivarnas ansvar att anmäla till Arbetsmiljöverket.
Enligt Jimmy Ovesson, ombudsman på Transportarbetareförbundet, kan många olyckor förklaras med stress och osund konkurrens.
– Just in time-systemet gör att industriernas lager ligger på vägarna. Chaufförerna har stor press på sig att hämta och leverera gods i tid.
Jimmy Ovesson lyfter även fram levnadsvillkoren för många utländska lastbilschaufförer.
– Lönerna räcker inte till att köpa tillagad mat och de bor ständigt i lastbilarna.
2012
2013
2014
2015
2017
2018
2019
2020
2021
När stålarbetaren Dennis låg på sjukhuset kom tre läkare in med borstar i händerna. Den brännskadade huden behövde borstas rent från sand och stål.
”Det var den värsta smärtan. Då var jag beredd att amputera skiten”, säger han.
Här är Sveriges farligaste stora industriarbetsplatser. I en unik kartläggning kan Dagens Arbete avslöja var det är störst risk att skada sig.
Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.
Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.
Porrtidningar på arbetsplatsen och skämt om sexuell läggning var en gång vardag på SKF i Göteborg. Att motarbeta grabbig jargong står högt upp på prioriteringslistan för fackklubben.
Om sju år ska det nya stålverket stå klart i Luleå. Farliga jobb byggs bort och liv kan räddas. Men med AI följer andra risker – om inte människorna på golvet får vara med och påverka.
Vi behöver ingen överhettad politisk debatt om vilket energislag som är bäst, utan en stabil ny överenskommelse, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Innan jag själv reste till Northvolt Ett hösten 2021 hade jag bara hört glädjerop, med en vd som kommit att kallas för ’Den gröne Jesus’. Det jag såg skulle förändra allt, skriver reportern Johanna Edström.
När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent.
Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
