Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
REPLIK Det är glädjande att M har börjat tänka om kring arbetskraftsinvandringen. Men om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Susanna Gideonsson är LO:s ordförande.
Det är välkomnande att Moderaterna och Sverigedemokraterna menar att de vill bekämpa arbetslivskriminaliteten, men trovärdigheten i deras engagemang är lågt.
M och SD för en politik som vi vet försvårar kampen mot arbetslivskriminaliteten. De är nöjda med att de röstade ned förslaget att regionala skyddsombud skulle få utökad tillträdesrätt, menar att kritiken mot avregleringen av välfärden är ”missriktad” och porträtterar sig själva som blåslampan för en skärpt arbetskraftsinvandringspolitik. Hur mycket man kan man lura sig själv?
M och SD försöker knipa politiska poäng genom att närma sig Socialdemokraternas linje mot arbetslivskriminalitet. Det är fullt begripligt, då arbetslivskriminalitet är en fråga som upprör många väljare, inte enbart inom LO-förbunden. Men då kan det vara på sin plats med en rättvisande historisk tillbakablick.
Ända fram till i fjol har M vägrat att medge att reglerna kring arbetskraftsinvandring lett till arbetslivskriminalitet, trots att de har kunnat ta del av hundratals hårresande historier om hur arbetskraftsinvandrare har missbrukats som slit- och slängvaror i olika typer av kriminella upplägg. Det gläder att M nu åtminstone har börjat tänka om lite här, vilket vi dessvärre inte kan säga om Centern eller Liberalerna.
Både SD och M röstade ned regeringens förslag att regionala skyddsombud skulle få utökad tillträdesrätt. Kritiken från höger om att skyddsombuden har koppling till facket är direkt löjlig. Att de regionala skyddsombuden har en facklig koppling är logiskt. Det handlar om makt.
När du driver arbetskamraternas rätt till en säker och bra arbetsmiljö gentemot arbetsgivaren är det en trygghet och säkerhet att ha en stark facklig organisation i ryggen. Annars kastas vi tillbaka till tidigt 30-tal då skyddsombud inte hade fackliga organisationer i ryggen och knappt några ärenden drevs.
Därefter knöts skyddsombuden de fackliga organisationerna och fick ett stärkt repressalieskydd och resurser att kunna driva arbetsmiljöärenden. SD och M förordar ett alternativ från 30-talet som inte fungerade och skrotades för att skapa ett arbetsliv där arbetare själva fick ett ökat inflytande över sin arbetssituation.
Med fler regionala skyddsombud ökar möjligheten för myndigheterna att få tips på vart arbetslivskriminaliteten gror. En kriminalitet som göder den organiserade kriminaliteten. Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll. Vad är egentligen viktigast just nu? Att få stopp på arbetslivskriminaliteten eller att angripa facken och skyddsombuden?
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).
Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).
De regionala skyddsombuden ska få tillträde till fler arbetsplatser än i dag. Det föreslår regeringens utredare. Det blir den tredje utredningen som föreslår samma sak.
Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det är Vänsterpartiet som tar strid för löntagarna, mot urholkad anställningstrygghet och återinförande av karensdag. skriver IF Metallaren Erfan Kakahani.
I stället för att ta hit människor för att utföra lågkvalificerade arbeten behövs kortare utbildningsinsatser till arbetssökande som redan finns i Sverige, skriver Magnus Persson, SD.
Nationell folkräkning, mer resurser till gränspolisen och krafttag mot fusket. Så kan vi stoppa skuggsamhället, skriver Liberalernas Roger Haddad och Malin Danielsson.
Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det blandas hej vilt i denna text, mellan regionala skyddsombud och vanliga skyddsombud. Vilket givetvis inte stämmer.
SD vill att de regionala skyddsombuden ska ligga direkt under Arbetsmiljöverket. Och det är för att regionala skyddsombuden ska jobba för alla anställda och vara opolitiska. I dag utses de av facket som ofta har en politisk koppling till Socialdemokraterna.
Sedan vill SD att fler ska kunna bli skyddsombud, oavsett partitillhörighet. SD vill att det ska bli lättare att utse skyddsombud utan facklig koppling.
Kan du förklara din syn på hur det ”blandas hej vilt i denna text, mellan regionala skyddsombud och vanliga skyddsombud”?
Att medlemmarna i facket väljer RSO är fullt vettigt. Det ställs inga krav på partitillhörighet men man ska med sitt tänk och värdegrund arbeta för alla människors lika värde, vilket förhoppningsvis är självklart.
Man kan fråga sig varför ett RSO inte skulle vilja vara med i facket.
Är det för dyrt?
I nästan alla kollektivavtal är löneökningen varje år högre än avgiften så du får tillbaka avgiften med en gång, utav kollektivavtal inga garanterade löneökningar. Man låter andra stå för sin löneökning, egoism är ingen bra egenskap för ett skyddsombud.
Är det för att man tycker att tycker att människor ska klara sig själva och se efter sina egna avtal och förmåner utan att någon blandar sig i?
Det låter inte som tänket för ett skyddsombud.
Är det för att facket stöttar S?
Borgerliga partier är inte kända för att vilja ha igenom förbättringar för arbetstagare. (Rösträtt, 40h arbetsvecka, sjukkassa, LAS, MBL osv.)
Skulle facken hitta ett parti som man anser driva en bättre linje än S skulle de troligtvis flytta sitt stöd dit.
SDs förslag om att flytta RSO till Arbetsmiljöverket är tanklöst. Skulle LOs 1100 RSO fortfarande ha kvar sina ansvarsområden precis som idag? Lokalkännedom och kontakt med vanliga skyddsombud riskerar att försvinna. Hur stor kostnadsökning skulle det bli att organisera alla RSO?
En stor del av skyddsombudens arbete inkluderar riskanalyser, hade SD gjort en bra sådan skulle man troligtvis dragit tillbaka förslaget om att RSO ska tillhöra Arbetsmiljöverket.
Regionala skyddsombud utses, precis som vanliga skyddsombud, av medlemmarna på sin arbetsplats. Därefter är det Skyddsorganisationen inom avdelningen som utser regionala skyddsombud.
AML 6.kap§2:2: 2 § På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud ska utses även på ett annat arbetsställe, om arbetsförhållandena kräver det. För skyddsombud bör ersättare utses.
[S2]Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.
[S3]För ett arbetsställe där sådan skyddskommitté som avses i 8 § inte har tillsatts får en lokal avdelning inom ett förbund eller en med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse ett skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse ett regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället.”