Industriarbetarnas tidning

”25 000 är en skitlön”

12 maj, 2022

Skrivet av

Hårt slit. Tvätteriarbete är bland det slitigaste i Sverige. André Juttula och Angela Lindkvist har jobbat på samma arbetsplats i 18 år och tjänar knappt 25 000 kronor i månaden. 

André Juttula slår sig ner i soffan i villan hemma i Eskilstuna. 18 år har det hunnit bli på Elis tvätteri. Som IF Metalls klubbordförande har han stenkoll på lönenivåerna bland medlemmarna. Ingångslönen för nyanställda är 116 kronor i timmen, som ökar till 125 kronor i timmen efter tre månader. 

– Själv tjänar jag 24 770 kronor i månaden. Jag bor ensam och har fyra barn. Jag får ut 18 500 kronor. Det jag unnar mig själv är en påse chips till helgen.  

Det jag unnar mig är en påse chips till helgen, säger André Juttula, klubbordförande. Foto: Anita Szava

André Juttula hade turen att få köpa sina föräldrars villa. Men huslånet, fjärrvärme, vatten, sophämtning, försäkring, bil och kläder till barnen är dyrt. Hans fasta kostnader ligger på över 13 000 i månaden. 

– Det slår hårt om jag måste vara hemma med sjuka barn. Barnen vill åka utomlands på semester men det är omöjligt. Vi semestrar i Sverige, säger han. 

De låga lönerna på tvätteriet gör att många anställda jobbar övertid så fort de får chansen. 
– En del skulle kunna bo där, vill jobba över hela tiden, säger André Juttula. 

Det slår hårt om jag måste vara hemma med sjuka barn.

André Juttula, klubbordförande.

Själv hade han tidigare ett extrajobb på ett lekland på helgerna. 

– Jag har tankar om att börja studera. Vill jobba med barn och ungdomar i framtiden. Nu går det inte, säger han. 

Arbetslöshet är min största rädsla, säger Angela Lindkvist, tvätteriarbetare. Foto: Anita Szava

Angela Lindkvist har jobbat på Elis lika länge som André Juttula. Hon jobbar över 200 timmar varje år för att få extra pengar. 

– 25 000 är en skitlön. Andra industrier har det som ingångslön, säger hon. 

Hon är 44 år och har krämpor i axlar och knän och förslitningar i nacken. 

– Jag vill vidareutbilda mig till CNC-operatör. Min kropp kommer inte att hålla för att jobba till pensionen på tvätteriet, säger Angela Lindkvist. 

Den låga lönen gör att hon sällan kan unna sig något extra, går aldrig på krogen. Om hon behöver köpa något till sig själv gör hon det precis när lönen har kommit, barnens behov kommer alltid först. 

– Och då får barnen tacos i överflöd. 

Stressen över om pengarna ska räcka  ligger ständigt och gnager under ytan. 

– Arbetslöshet är min största rädsla. Då skulle den lilla lyx vi unnar oss försvinna. Som Netflix, säger Angela Lindkvist.

Elis tvätteri har 1 400 medarbetare i Sverige på 24 anläggningar spridda över landet. Foto: Anita Szava

Liten skillnad mellan lägsta lönen och snittet

Fackets satsningar. Tvättavtalet är ett av IF Metalls minsta. Vad kan facket göra för att få upp lönerna? Avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä vill fortsätta med låglönesatsningar. 

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

– Lägstalönen ligger på 21 824 kronor. Efter två år så går den upp till 23 651 kronor, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

Han jämför med IF Metalls största avtalsområde teknikavtalet, där lägstalönen är 20 700 kronor. Skillnaden är att snittlönen på teknikavtalet ligger på runt 30 000 kronor, på tvätten är snittlönerna 25 000 kronor. 

– Jämfört med andra låglöneyrken på arbetsmarknaden så är inte lägstalönen på tvätterierna särskilt låg. Problemet på tvätterierna är att lönestrukturen är sammanpressad. 

Vad gör ni för att få upp lönerna på landets tvätterier? 

– Redan 2016 så fick vi till klossen som gör att lönen ökar med 1 827 kronor när man jobbat två år. Sedan fortsätter vi att driva låglönesatsningar i avtalsrörelsen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han menar att ett problem är arbetslösheten och den stora personalomsättningen på tvätterierna. 

– Arbetslösheten gör att det är arbetsgivarens marknad. Det är många som är beredda att köra många mil för att arbeta på ett tvätteri, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Strejkvarslet avblåst – avtal klart

Strejkvarslet avblåst – avtal klart

Tvätteriarbetarna har fått ett nytt avtal. IF Metall fick igenom kravet på garanterad löneökning efter två anställningsår.

Strejk för ”industrins undersköterskor”

Strejk för ”industrins undersköterskor”

Tvätteriarbetarna som främst är kvinnor har de sämsta lönerna och arbetar i de sämsta arbetsmiljöerna inom industrin. Det är hög tid att de får bättre villkor och det är nödvändigt för facket att ta denna strid. Allt tal om jämställdhet och solidaritet skulle annars bara vara tomma ord.

Strejkvarsel på tvätterier

IF Metall varslar om strejk på tvätteriavtalet för att få igenom kravet på utvecklingsgarantier.

”Kampviljan är jättehög”

”Kampviljan är jättehög”

Det är en påtaglig risk för konflikt i tvätteriindustrin, enligt både fack och arbetsgivare. Och hos fackets medlemmar finns en tydlig vilja att visa sitt missnöje, enligt Mikael Herrgård klubbordförande på Textilia i Rimbo.

Stor konfliktrisk i tvätteri­industrin

Den sista juni löper avtalet i tvätteriindustrin ut. Nu varnar både IF Metall och arbetsgivarsidan för konflikt. Stötestenen är att facket kräver en garanterad löneutveckling.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.