Industriarbetarnas tidning

ABF-ledaren fortsatte leda studiecirklar i fängelset i Belarus

4 maj, 2022

Skrivet av

Julia Mickiewicz ledde ABF i Belarus när protesterna efter valet 2020 bröt ut. Organisationen förbjöds och Julia fängslades. Nu driver hon verksamheten vidare från Litauen.

Julia Mickiewicz grundade ABF i Belarus, och jobbar precis som den svenska förlagan med studiecirklar. Efter valet 2020 klassades organisationen som extremistisk och förbjöds. Julia lever i exil i Vilnius. Foto: David Lundmark.

Det kommer inte många nyheter från Belarus i dessa tider. Uppmärksamheten efter de stora protesterna 2020 har för länge sedan lagt sig. Kriget i grannlandet Ukraina tar det mesta av utrymmet i media. Men förtrycket från regimen och president Alexander Lukasjenko har inte lättat. Snarare har situationen förvärrats sedan kriget bröt ut.

I april blev ett av landets fyra oberoende fackförbund stämplat som en extremistorganisation och totalförbjöds. Under razzior mot facket greps flera personer, däribland två ledare som fortfarande sitter fängslade. Enligt Viasna, en organisation för mänskliga rättigheter i Belarus, finns över 1 100 politiska fångar i landet och listan blir bara längre.

Många organisationer har förbjudits och stämplats som extremistiska efter att presidentvalet i augusti 2020 ledde till omfattande och långvariga protester och demonstrationer. Svenska ABF:s systerorganisation i Belarus är en av dem.

Deras ledare Julia Mickiewicz fängslades i 15 dagar för att hon deltog i protesterna efter valet.

– Vi var tydliga med att vi ansåg att människor har rätt att säga vad de tycker, berättar hon.

Julia och två andra studiecirkelledare satt inte sysslolösa under fängelsetiden. I stället höll de feministiska studiecirklar med andra fängslade kvinnor.

– Vi ritade kurs-certifikat i fängelset och lämnade över till dem som hade deltagit. Med studiecirklar kan utbildning fortsätta oavsett var du är, säger hon.

Jag var arg, och är fortfarande arg, över att Belarus har ockuperats av Ryssland och används i attacken mot Ukraina.

Julia Mickiewicz

Hon berättar att hon till och med höll föredrag om studiecirkelmetoden under förhören. Men polisen var mer intresserad av att försöka slå fast att ABF låg bakom de stora kvinnliga demonstrationsmarscherna mot valresultatet, och att organisationen fick ekonomiska bidrag från utlandet, vilket är förbjudet.

– Vi belarusier använder humor som ett försvar. Men varje dag är jag orolig för dem som är kvar i landet och fortsätter med vårt jobb, säger hon.

Protester i Minsk 2020 efter ett officiellt valresultat som gav president Alexander Lukashenko 80 procent av rösterna presenterats. Foto: TT Nyhetsbyrån

Kort efter att Julia släpptes ur fängelset åkte hon till Sverige. Tanken var inte att fly, men hon återvände inte hem, utan tog sig till Litauen där hon fortfarande befinner sig.

– Jag diskuterade med familj och vänner. De sa åt mig att inte komma tillbaka. Det är för farligt.

Från Litauens huvudstad Vilnius driver hon nu verksamheten vidare för de belarusier som, liksom hon, har flytt dit. I en källarlokal hålls studiecirklar – eller svenska cirklar som de kallas här – i bland annat konstterapi, engelska, feminism, bok- och filmklubbar samt cirklar för barn. Hit kommer även människor från Ukraina.

I Belarus finns Julias kontaktnät och kollegor kvar. Där kan de inte längre hålla några fysiska studiecirklar, det vore alldeles för farligt. I stället hålls de digitalt. Även det är riskfyllt, men det finns få andra möjligheter att folkbilda i en diktatur.

Ukrainas blågula färger syns överallt i Litauens huvudstad Vilnius. Foto: David Lundmark.

Nedanför trapporna i källarlokalen i Vilnius står flera kartonger med mat, medicin och hygienartiklar som människor har skänkt. De ska köras till den polska gränsen mot Ukraina där de tas emot och transporteras vidare in i landet. Fyra laster har redan gått iväg och ABF har haft en frivillig som arbetat i flyktinglägren i Polen.

– Vi har också haft insamling för kvinnor som våldtas under kriget, berättar Julia.

Hon säger att hon aldrig kunde föreställa sig att Ryssland faktiskt skulle anfalla Ukraina. Inte ens dagen innan kriget inleddes.

– Jag var arg, och är fortfarande arg, över att Belarus har ockuperats av Ryssland och används i attacken mot Ukraina. Jag har sett många belarusier skriva i sociala medier att de känner en stor skam över det.

De protester som hölls i Belarus i början av kriget förvånade, med tanke på hur hårt förtrycket har varit i landet sedan valprotesterna 2020.

– Men folk gjorde det ändå, och blev arresterade och torterade igen.

Trots situationen i hemlandet svarar hon snabbt på frågan om hon någonsin kommer att flytta hem igen.

– Ja, det tror jag verkligen. Jag är fortfarande säker på att det här bara är tillfälligt.

Framför allt, säger hon, har Lukasjenko inte alls samma folkliga stöd som Putin verkar ha. Människor som aldrig har protesterat förut har rest sig mot Lukasjenko.

– Det ger mig stort hopp.

Belarus (tidigare Vitryssland)

  • Självständig stat sedan 1991 då Sovjetunionen upplöstes.
  • Styrs av president Alexander Lukasjenko sedan 1994. Politiska motståndare fängslas och insyn saknas i de val som hålls.
  • Vid presidentvalet 2020 utropades Alexander Lukasjenko som segrare med 80 procent av rösterna. Protester och demonstrationer slogs ned med stöd från Rysslands president Vladimir Putin.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Arbetarna som flytt Belarus – redo att protestera igen

Arbetarna som flytt Belarus – redo att protestera igen

Folket i Belarus slogs för att störta diktatorn Lukasjenko. Med Putins hjälp behöll han makten. Nu ger Lukasjenko sitt stöd till den ryska presidenten i kriget mot Ukraina, och folket i Belarus straffas igen.

Kunskap skyddar demokratin

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Högt tryck i vapenfabriken

Högt tryck i vapenfabriken

På BAE Hägglunds fabrik i Örnsköldsvik har man på kort tid fördubblat personalstyrkan.

Högt tryck i vapenfabriken

Högt tryck i vapenfabriken

På BAE Hägglunds fabrik i Örnsköldsvik har man på kort tid fördubblat personalstyrkan.

SKF i Göteborg sörjer döda kollegor i Ukraina

SKF i Göteborg sörjer döda kollegor i Ukraina

Natten mot tisdagen träffades SKF:s fabrik i Ukraina av en rysk robot. Tre anställda dödades och ytterligare fyra skadades. Attacken väcker sorg på verkstadsgolvet i Göteborg.

”De är väldigt tacksamma och känner stödet”

”De är väldigt tacksamma och känner stödet”

I mars 2022 samlade anställda på SKF:s fabrik i Göteborg in mat, hygien­artiklar och sovsäckar för att skicka till syster­fabriken i Ukraina.
Vi ringde upp Kenneth Carlsson för att höra hur det har gått.

De glömda trädgårdarna

De glömda trädgårdarna

Trädgårdarna och huskropparna finns kvar. Invånarna har flytt. Blommande växter och träd i krigets skugga. Sergii Polezhaka har fotograferat förstörelsen
i ukrainska småstäder.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

50 år med arbetare i styrelserummen

50 år med arbetare i styrelserummen

Sedan 1973 har facket haft representanter i bolagsstyrelserna. Dagens Arbetes panel diskuterar om det inneburit någon faktisk möjlighet till påverkan.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.