Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling.

– Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

I helgen samlas GS till ordinarie kongress för tredje gången. Förbundets ekonomi lär blir en av de stora frågorna på kongressen. Ända sedan bildandet 2009, efter en sammanslagning av Grafikerna och Skogs- och Träfacket, har verksamheten gått med förlust.

– Det är lite dubbelt, för vi har oerhört stora tillgångar och en konfliktkassa som är väldigt stark. Det är absolut inte så att vi är på ruinens brant, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Men det gäller att få verksamheten att gå ihop så att de inte fortsätter att använda konfliktkassan för att täcka förluster. Sedan förra kongressen 2016 har förbundet bland annat hunnit med att göra en snabbutredning, där den mest konkreta förändringen blev att minska antalet avdelningar från 15 till 8.

Nu föreslår förbundsstyrelsen bland annat att kongressen säger ja till att sänka den andel av förbundets intäkter som går till avdelningarnas verksamhet varje år. Tillsammans med sammanslagningen av avdelningar tror Per-Olof Sjöö att GS kommer att ha en ekonomi i balans. Om kongressen röstar igenom förslaget vill säga.

Hur stor skillnad gör det nya förslaget?
– I dag har vi ett grundbelopp och ett fördelningsbelopp som går ut till avdelningarna på totalt 20 procent av förbundets intäkter. Förslaget är att det ska ligga på 16 procent i stället. Det skulle betyda runt 7-8 miljoner som förbundet kan behålla jämfört med det system vi har i dag. Det räddar inte hela situationen, men vi har under åren haft väldigt höga utvecklingskostnader för våra administrativa system, och det börjar rulla ut nu. Så framöver kan vi gå över till lite mer förvaltning och lite mindre utveckling.

Hur har beslutet om färre avdelningar tagits emot ute i organisationen?
– Det är klart att det var rätt mycket diskussioner inledningsvis, men jag är väldigt imponerad av vårt folk där ute som, när det väl blev bestämt, har jobbat som bara den för att få det här att funka. Och man har gjort det under en pandemi där man inte hade möjlighet att träffas. Så jag är djupt imponerad av hur starkt man har jobbat för att få det här på plats, och i dag tycker jag att det funkar väldigt bra.

Vilken blir den mest kontroversiella frågan på kongressen?
– Det är alltid svårt att säga, en kongress är en dynamisk process. Men om man bara ska lyssna på försnacket så är det rätt mycket diskussion runt ekonomin och den här finansieringsfrågan. Det är inte helt osannolikt att det är den som kommer att bli mest diskuterad.

Det finns synpunkter om att man bör spara centralt i förbundet också. Har ni sett över den centrala ekonomin?
– Det är många som sätter likhetstecken mellan den centrala ekonomin och förbundskontoret, men om man tittar till förbundets centrala budget så är det en väldigt liten del av den kostnaden som rör själva förbundskontoret. Vi har ett försäkringspaket bland annat som är en direkt medlemsförmån som belastar den centrala budgeten. Man måste bryta ner kostnaderna se vad det är vi pratar om. Det har vi försökt göra. Sen har vi också gjort en analys av kostnaderna på förbundskontoret och när man tittar på det genom åren så har de följt varandra ganska väl – de besparingar som vi har belastat den lokala organisationen med motsvarar ganska väl de besparingar vi också har gjort på förbundskontoret.

Hur har det påverkat ert arbete att hela tiden veta att verksamheten går back?
– Det är klart att om du hela tiden måste ha ögonen på ekonomin så tar det mycket energi och fokus från ledningsarbetet. Men det som är positivt ändå är att de åtgärder som vi har satt in under tidigare år, de har så klart förbättrat det ekonomiska läget, men vi har också ett helt annat fokus i dag. Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt, nämligen att bygga organisation och rekrytera medlemmar. Det arbetet börjar nu att få fäste i organisationen och det är en positiv utgångspunkt för framtiden. Det kan vara så också att när du hela tiden måste ha fokus på ekonomin så tvingas du att göra det som är viktigt.

Vad är du mest nöjd och stolt över under senaste kongressperioden?
– Det är det jobb som vår organisation och alla inblandande har gjort under pandemin. Att klara omorganisationen under brinnande pandemi, det är en oerhört stark insats. Samtidigt har vi lyckats vända ett väldigt stort utflöde av medlemmar från förbundet och i dag ligger vi väldigt mycket mer stabilt än vi gjorde tidigare. Det är nog det jag är mest stolt över.

Och framåt – vad är det viktigaste ni behöver åstadkomma?
– Att fortsätta utveckla våra arbetssätt och behålla vårt fokus som vi har lyckats att implementera i organisationen. Om man tittar lite mer i omvärlden så ser jag framför mig väldigt stora utmaningar när det gäller kommande avtalsrörelser. Hur ska vi hantera en inflationsekonomi som vi nu ser ut att gå in i? Det är många osäkerhetsfaktorer i omvärlden som gör att vi verkligen måste vara på tårna de kommande åren för att se till att vi hela tiden kan göra det bästa för våra medlemmar.

Vad betyder en kongress för dig?
– Om man bortser från att kongressen fattar viktiga och strategiska beslut för förbundets framtid, så är det ju också en kraftsamling och en manifestation. Det är en energikick för alla dem som är där och åker hem och förhoppningsvis känner sig lite extra taggade.

Vad ser du mest fram emot på kongressen?
– Det är att träffas, att få till den här känslan som bara kan uppstå under en kongress. Det ser jag verkligen fram emot.

Förbundsstyrelsen backade från kritiserat förslag

Kongressen skulle egentligen hållas 2021. På grund av pandemin hölls endast en digital kongress för ett fåtal beslut, bland annat val av förbundsstyrelse och ledning. Den 20-23 maj hålls resten av kongressen i Örebro.

Fyra rapporter har tagits fram och ska behandlas av kongressen: Närings- och branschpolitik, avtals- och lönepolitik, organisation samt en centraliserad ekonomi.

Rapporten om centraliserad ekonomi innehöll förslag om att avdelningarnas tillgångar ska föras över till förbundet och att alla kostnader i avdelningarna framöver ska betalas av förbundet. Förslaget mötte dock kritik och förbundsstyrelsen drog tillbaka det.

Utöver de fyra rapporterna har ytterligare huvudmotioner tagits fram rörande arbetsmiljö, kompetensutveckling, internationellt bistånd, organisering i skogen, facklig/politisk samverkan, facklig utbildning, värdegrund, försäkringar och medlemsrekrytering.

GS håller kongress vart femte år.