Industriarbetarnas tidning

Kamraterna blev kvar i kriget

29 juni, 2022

Skrivet av

Försenad skogsvård. Efter två år med pandemi och krångel med inreseregler såg Joakim Gustafsson fram emot ett normalt år. Då blev det krig och hälften av personalen fastnade i Ukraina.

Volodymyr Honsevych och hans fru var förberedda. De förstod att det knappast skulle komma något bra ur Rysslands militära upptrappning och hot. Den 24 februari, samma dag som Ryssland anföll Ukraina, lämnade de landet tillsammans med sin sexårige son och Volodymyrs bror.

– Vi hade bestämt att om det händer något så åker vi till Sverige. Joakim kanske skulle ha något jobb till oss innan den vanliga säsongen började, säger Volodymyr Honsevych.

Volodymyr Honsevych flydde med sin fru, sin son och sin bror när kriget bröt ut. Joakim Gustafsson förlorar 2 200 arbetstimmar varje vecka. Hälften av säsongens personal skulle ha kommit från Ukraina. Foto: David Lundmark

Han pratar om Joakim Gustafsson som driver skogsvårdsbolaget Svensk Skogsservice sedan tjugo år. I tretton år har Volodymyr jobbat i Sverige under sommarhalvåren. De senaste tre för Joakim. Med sitt kontaktnät i Ukraina har han dessutom hjälpt Joakim Gustafsson att rekrytera fler skogsarbetare. I år var de 53 personer från Ukraina som skulle jobba på Svensk Skogsservice. Bara fem av dem har kunnat ta sig hit, plus ytterligare en som inte hade planerat att vara här.

683

ukrainare fick arbetstillstånd för säsongsarbete inom den svenska skogen 2021. I år har 203 fått tillstånd.

37 699

personer hade i slutet av maj sökt uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet.

De ukrainska arbetslagen skulle utgöra ungefär halva arbetsstyrkan på Svensk Skogsservice den här säsongen. Joakim Gustafsson är långt ifrån ensam om att sakna stora delar av sin personal. Att rekrytera arbetskraft från Ukraina har blivit vanligt inom skogsvården. 

Vissa har lyckats hitta ersättare, men långt ifrån alla. Branschen kommer inte att hinna med alla uppdrag de har tagit på sig i år, men situationen är ändå under kontroll, svarar de stora skogsbolagen på Dagens Arbetes frågor.

Skogsbolaget Holmen jobbar med flera stora entreprenörer, varav två som brukar rekrytera mestadels från Ukraina, och kan konstatera att de inte kommer att få all skogsvård utförd i år. Det svarar skogsskötselchef Olov Norgren.

Tillsammans med entreprenörerna har man därför styrt om så att plantering prioriteras framför röjning, och på så sätt hoppas man att nästan alla plantor ska komma i backen trots allt.

Det är planteringen som är mest kritisk att göra i tid. Dels måste hundratals miljoner plantor kasseras om de inte sätts i år. Dels har marken förberetts för plantering, och om man väntar för länge måste det arbetet göras om.

– Konsekvensen av senarelagd röjning blir inte lika stor, även om försenad röjning kan påverka tillväxt och kvalitetsutveckling negativt, skriver Olov Norgren på Holmen i ett mejl.

Även SCA och Stora Enso svarar att resurser styrs om från röjning till plantering. Svenska Skogsplantor, som ägs av Sveaskog, bedömer i dagsläget att majoriteten av planteringen som har planerats kommer att bli av.

De senaste åren har branschen fått rutin på att prioritera hårt. När pandemin bröt ut 2020 riskerade många entreprenörer att stå nästan helt utan arbetskraft, eftersom ingen fick resa in i landet. Reglerna lättades så småningom, men säsongen kom i gång sent. Förra året var det lättare, men inresereglerna ändrades snabbt fram och tillbaka och ställde till problem.

När jag är här och kan jobba sjunker min stress och oro.

Volodymyr Honsevych, från Ukraina.

En doft av nysågat trä och lingonris hänger över skogsbacken ett par mil från Ludvika. Våren bjuder på ännu en dag med klarblå himmel. Det är svettigt under hjälmar och skyddskläder. Röjsågarna ylar och kapar björksly som växer under kraftledningarna.

Det här röjningsarbetet kan inte vänta. Marken under kraftledningarna måste hållas fri. Volodymyr Honsevych och hans bror Roman kliver omväxlande upp över stenbumlingar och ner i mjuk mossa. Några meter därifrån jobbar bröderna Vasijl och Roman Kushnir. 

De är alla lättade över att vara här. Men kvar i Ukraina finns familj och vänner. Elva av de 53 som skulle ha varit här nu, är inkallade till armén. Snart förflyttas de till fronten i öst. 

– När jag är här och kan jobba så sjunker min stress och oro. Men så fort jag ringer mina vänner … då kommer allt tillbaka igen, säger Volodymyr.

De kommer från en ort i västra Ukraina, nära gränsen till Polen. Den delen av landet har hittills varit relativt förskonad. Många av dem som skulle ha jobbat i Sverige går bara hemma och väntar. Det är otroligt stressigt för dem, förklarar Volodymyr. Det är här i Sverige som de brukar tjäna större delen av sin årsinkomst.

Lunchpaus för Roman och Volodymyr Honsevych och Joakim Gustafsson. Foto: David Lundmark

Han, de och Joakim Gustafsson hoppas att president Zelenskyj ska släppa på de hårda utresereglerna snart.

– De vill komma hit och jobba och tjäna pengar som de sen kan ta med sig hem. Det är viktigt för Ukraina också, säger Joakim Gustafsson.

Och för honom själv så klart. De har många mil kraftledningsgata att röja. Och även om de har kunnat samarbeta med andra entreprenörer och fått extra hjälp tidigare i vår, så hänger den här säsongen på att fler anställda tar sig hit.

– Men det är väldigt viktigt att om Ukraina öppnar, så måste det gå fort för dem som kommer hit att få tillstånd att jobba, säger han.

Vasijl Kushnir slipar sågklingan. Han fick vänta i sju veckor på tillstånd innan han kunde börja jobba. ”Jag funderade på att åka till Polen och ta byggjobb i stället.” Roman Honsevych har säsongsarbetat i Sverige sedan 2013. Veckorna med väntan på arbetstillstånd var jobbiga. ”Man bara kollade på nyheter hela tiden.” Foto: David Lundmark

Så har det verkligen inte varit hittills. Volodymyr och Roman Honsevych fick vänta tre veckor på sina besked, trots att det fanns jobb att göra från första dagen. Och Vasijl och Roman Kushnir väntade i sju veckor. De var på väg att ge upp och åka till Polen för att jobba i stället.

De befann sig varken i Ukraina eller Sverige när kriget bröt ut, och i Sverige omfattas man då inte av massflyktsdirektivet, som ska ge alla ukrainare tillfälligt uppehållstillstånd och rätt att arbeta inom EU. Hur de ändå kunde få ett positivt besked till slut orkar inte Joakim Gustafsson fundera på. 

– Jag förstår mig inte på det här regelverket längre. 

Han har lagt ner mycket tid på att få bara fem personer i arbete. Och de dryga 35 personer i Ukraina som väntar på att få komma hit har fått sina vanliga ansökningar om arbetstillstånd för säsongen avslagna av Migrationsverket. Det beror på kriget. 

Enligt Migrationsverket finns en risk att de inte lämnar landet när säsongsanställningen går ut. Om de tar sig hit hänvisas de i stället till massflyktsdirektivet och kommer behöva vänta på tillstånd innan de får börja jobba. För Joakim hade det varit enklare om de vanliga arbetstillstånden hade beviljats, för då kan de börja jobba direkt. Han har redan förlorat tusentals arbetstimmar den här säsongen.

När det smällde till i Ukraina tänkte jag: Nej, inte en grej till.

Joakim Gustafsson, Svensk Skogsservice.

Arbetslösheten i Sverige är hög, så varför anställer inte företagen folk som redan finns här? Under pandemins första år genomfördes olika arbetsmarknadsprojekt med det syftet, men resultatet blev skralt, säger Maud Petri Rådström, förhandlare på arbetsgivarorganisationen Gröna Arbetsgivare. Intresset för nya sådana försök är litet. 

– Det är klart att vi kan hitta medarbetare även inom sådana satsningar, men de är väldigt få. Att nå den produktivitet som krävs för det här arbetet tar tid. Uppfattningen från flertalet entreprenörsföretag är att man hellre drar ner produktionen än tar in oerfaren personal, säger hon.

Svensk Skogsservice var ett av företagen som deltog i Beredskapslyftet 2020. Av 50–60 deltagare var det bara 12–13 som kom i jobb, enligt Joakim Gustafsson. 

GS-facket ser dumpade villkor som en orsak till att intresset för säsongsarbete i skogen är så lågt. Om branschen betalade schysta löner skulle den hitta arbetskraft menar de.

Att dålig lön är det största problemet håller Joakim Gustafsson med om, men det gäller även nivån på den schysta lönen i kollektivavtalet.

– Det är för lite pengar jämfört med vad duktiga medarbetare får i andra länder inom bygg och andra branscher.

Det råder en tuff prispress i branschen. Något som gjort att han har övervägt att lägga ner om det inte blir en förändring. Han har ägnat mycket tid till att driva frågan om ersättningsnivåerna, och de senaste åren tycker han att vissa uppdragsgivare visar en större förståelse. I vintras kände han sig rätt nöjd efter prisförhandlingarna, men sedan skenade diesel- och elpriserna.

Kraftledningsgatorna måste röjas. I övrigt prioriteras plantering framför röjning för tredje året i rad. Foto: David Lundmark

Det har varit tuffa år. Och på ett sätt liknar den här säsongen de två tidigare, tycker Joakim Gustafsson.

– Men känslomässigt är det här mycket värre. Det var aldrig så att våra 100 anställda riskerade att dö i covid. Men nu fajtas våra anställda för sina liv.

Men för företaget är situationen snarlik. Det är mycket administration, media och politik – och allt går för långsamt, enligt Joakim Gustafsson.

– När det small till i Ukraina så tänkte jag: Nej, inte en grej till. 

Han övervägde att ge upp, lägga ner, strunta i att söka nya kreativa lösningar.

– Hade det bara varit för min egen skull … de här åren har slitit på hälsan, det har kostat på. Hade det inte varit för de som arbetar hos oss och vill komma hit så … 

Nej, han kunde inte lägga ner. Inte i år. 

EU:S massflyktsdirektiv

Ukrainska medborgare, bosatta i Ukraina, som lämnade landet den 24 februari eller senare, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det ger bland annat rätt att arbeta. Personer som lämnade landet innan den 24 februari omfattas inte av direktivet i Sverige.

Undantag görs dock för ukrainska medborgare som vistats i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till 23 februari 2022 – de omfattas av direktivet.

Personer som inte uppfyller kraven kan ansöka om asyl.

Direktivet gäller inom EU och fram till den 4 mars 2023, men kan förlängas.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Migrationsverket avslår ukrainska skogsarbetares ansökan om arbetstillstånd. Motivering: på grund av kriget finns en risk att de inte lämnar Sverige när säsongen är slut.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

Lönerna orsakar inte krisen

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

Att koppla problemen med arbetskriminalitet till arbetskraftsinvandringen är både felaktigt och populistiskt, skriver Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare och Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Regina Hoberg: Min stora hemlighet

Regina Hoberg: Min stora hemlighet

Roger Hoberg gick in på tågtoaletten, tog på sig peruk och klänning – och fick en komplimang av konduktören när hon kom ut. I många år levde skogsarbetaren med en stor hemlighet. Men nu är Regina Hoberg sig själv. Både på motorträffarna och jobbet.

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.