Får inte arbetstillstånd på grund av kriget
Migrationsverket avslår ukrainska skogsarbetares ansökan om arbetstillstånd. Motivering: på grund av kriget finns en risk att de inte lämnar Sverige när säsongen är slut.
Kamraterna blev kvar i kriget
29 juni, 2022
Skrivet av Marie Edholm
Försenad skogsvård. Efter två år med pandemi och krångel med inreseregler såg Joakim Gustafsson fram emot ett normalt år. Då blev det krig och hälften av personalen fastnade i Ukraina.
Volodymyr Honsevych och hans fru var förberedda. De förstod att det knappast skulle komma något bra ur Rysslands militära upptrappning och hot. Den 24 februari, samma dag som Ryssland anföll Ukraina, lämnade de landet tillsammans med sin sexårige son och Volodymyrs bror.
– Vi hade bestämt att om det händer något så åker vi till Sverige. Joakim kanske skulle ha något jobb till oss innan den vanliga säsongen började, säger Volodymyr Honsevych.
Han pratar om Joakim Gustafsson som driver skogsvårdsbolaget Svensk Skogsservice sedan tjugo år. I tretton år har Volodymyr jobbat i Sverige under sommarhalvåren. De senaste tre för Joakim. Med sitt kontaktnät i Ukraina har han dessutom hjälpt Joakim Gustafsson att rekrytera fler skogsarbetare. I år var de 53 personer från Ukraina som skulle jobba på Svensk Skogsservice. Bara fem av dem har kunnat ta sig hit, plus ytterligare en som inte hade planerat att vara här.
683
ukrainare fick arbetstillstånd för säsongsarbete inom den svenska skogen 2021. I år har 203 fått tillstånd.
37 699
personer hade i slutet av maj sökt uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet.
De ukrainska arbetslagen skulle utgöra ungefär halva arbetsstyrkan på Svensk Skogsservice den här säsongen. Joakim Gustafsson är långt ifrån ensam om att sakna stora delar av sin personal. Att rekrytera arbetskraft från Ukraina har blivit vanligt inom skogsvården.
Vissa har lyckats hitta ersättare, men långt ifrån alla. Branschen kommer inte att hinna med alla uppdrag de har tagit på sig i år, men situationen är ändå under kontroll, svarar de stora skogsbolagen på Dagens Arbetes frågor.
Skogsbolaget Holmen jobbar med flera stora entreprenörer, varav två som brukar rekrytera mestadels från Ukraina, och kan konstatera att de inte kommer att få all skogsvård utförd i år. Det svarar skogsskötselchef Olov Norgren.
Tillsammans med entreprenörerna har man därför styrt om så att plantering prioriteras framför röjning, och på så sätt hoppas man att nästan alla plantor ska komma i backen trots allt.
Det är planteringen som är mest kritisk att göra i tid. Dels måste hundratals miljoner plantor kasseras om de inte sätts i år. Dels har marken förberetts för plantering, och om man väntar för länge måste det arbetet göras om.
– Konsekvensen av senarelagd röjning blir inte lika stor, även om försenad röjning kan påverka tillväxt och kvalitetsutveckling negativt, skriver Olov Norgren på Holmen i ett mejl.
Även SCA och Stora Enso svarar att resurser styrs om från röjning till plantering. Svenska Skogsplantor, som ägs av Sveaskog, bedömer i dagsläget att majoriteten av planteringen som har planerats kommer att bli av.
De senaste åren har branschen fått rutin på att prioritera hårt. När pandemin bröt ut 2020 riskerade många entreprenörer att stå nästan helt utan arbetskraft, eftersom ingen fick resa in i landet. Reglerna lättades så småningom, men säsongen kom i gång sent. Förra året var det lättare, men inresereglerna ändrades snabbt fram och tillbaka och ställde till problem.
När jag är här och kan jobba sjunker min stress och oro.
Volodymyr Honsevych, från Ukraina.
En doft av nysågat trä och lingonris hänger över skogsbacken ett par mil från Ludvika. Våren bjuder på ännu en dag med klarblå himmel. Det är svettigt under hjälmar och skyddskläder. Röjsågarna ylar och kapar björksly som växer under kraftledningarna.
Det här röjningsarbetet kan inte vänta. Marken under kraftledningarna måste hållas fri. Volodymyr Honsevych och hans bror Roman kliver omväxlande upp över stenbumlingar och ner i mjuk mossa. Några meter därifrån jobbar bröderna Vasijl och Roman Kushnir.
De är alla lättade över att vara här. Men kvar i Ukraina finns familj och vänner. Elva av de 53 som skulle ha varit här nu, är inkallade till armén. Snart förflyttas de till fronten i öst.
– När jag är här och kan jobba så sjunker min stress och oro. Men så fort jag ringer mina vänner … då kommer allt tillbaka igen, säger Volodymyr.
De kommer från en ort i västra Ukraina, nära gränsen till Polen. Den delen av landet har hittills varit relativt förskonad. Många av dem som skulle ha jobbat i Sverige går bara hemma och väntar. Det är otroligt stressigt för dem, förklarar Volodymyr. Det är här i Sverige som de brukar tjäna större delen av sin årsinkomst.
Han, de och Joakim Gustafsson hoppas att president Zelenskyj ska släppa på de hårda utresereglerna snart.
– De vill komma hit och jobba och tjäna pengar som de sen kan ta med sig hem. Det är viktigt för Ukraina också, säger Joakim Gustafsson.
Och för honom själv så klart. De har många mil kraftledningsgata att röja. Och även om de har kunnat samarbeta med andra entreprenörer och fått extra hjälp tidigare i vår, så hänger den här säsongen på att fler anställda tar sig hit.
– Men det är väldigt viktigt att om Ukraina öppnar, så måste det gå fort för dem som kommer hit att få tillstånd att jobba, säger han.
Så har det verkligen inte varit hittills. Volodymyr och Roman Honsevych fick vänta tre veckor på sina besked, trots att det fanns jobb att göra från första dagen. Och Vasijl och Roman Kushnir väntade i sju veckor. De var på väg att ge upp och åka till Polen för att jobba i stället.
De befann sig varken i Ukraina eller Sverige när kriget bröt ut, och i Sverige omfattas man då inte av massflyktsdirektivet, som ska ge alla ukrainare tillfälligt uppehållstillstånd och rätt att arbeta inom EU. Hur de ändå kunde få ett positivt besked till slut orkar inte Joakim Gustafsson fundera på.
– Jag förstår mig inte på det här regelverket längre.
Han har lagt ner mycket tid på att få bara fem personer i arbete. Och de dryga 35 personer i Ukraina som väntar på att få komma hit har fått sina vanliga ansökningar om arbetstillstånd för säsongen avslagna av Migrationsverket. Det beror på kriget.
Enligt Migrationsverket finns en risk att de inte lämnar landet när säsongsanställningen går ut. Om de tar sig hit hänvisas de i stället till massflyktsdirektivet och kommer behöva vänta på tillstånd innan de får börja jobba. För Joakim hade det varit enklare om de vanliga arbetstillstånden hade beviljats, för då kan de börja jobba direkt. Han har redan förlorat tusentals arbetstimmar den här säsongen.
När det smällde till i Ukraina tänkte jag: Nej, inte en grej till.
Joakim Gustafsson, Svensk Skogsservice.
Arbetslösheten i Sverige är hög, så varför anställer inte företagen folk som redan finns här? Under pandemins första år genomfördes olika arbetsmarknadsprojekt med det syftet, men resultatet blev skralt, säger Maud Petri Rådström, förhandlare på arbetsgivarorganisationen Gröna Arbetsgivare. Intresset för nya sådana försök är litet.
– Det är klart att vi kan hitta medarbetare även inom sådana satsningar, men de är väldigt få. Att nå den produktivitet som krävs för det här arbetet tar tid. Uppfattningen från flertalet entreprenörsföretag är att man hellre drar ner produktionen än tar in oerfaren personal, säger hon.
Svensk Skogsservice var ett av företagen som deltog i Beredskapslyftet 2020. Av 50–60 deltagare var det bara 12–13 som kom i jobb, enligt Joakim Gustafsson.
GS-facket ser dumpade villkor som en orsak till att intresset för säsongsarbete i skogen är så lågt. Om branschen betalade schysta löner skulle den hitta arbetskraft menar de.
Att dålig lön är det största problemet håller Joakim Gustafsson med om, men det gäller även nivån på den schysta lönen i kollektivavtalet.
– Det är för lite pengar jämfört med vad duktiga medarbetare får i andra länder inom bygg och andra branscher.
Det råder en tuff prispress i branschen. Något som gjort att han har övervägt att lägga ner om det inte blir en förändring. Han har ägnat mycket tid till att driva frågan om ersättningsnivåerna, och de senaste åren tycker han att vissa uppdragsgivare visar en större förståelse. I vintras kände han sig rätt nöjd efter prisförhandlingarna, men sedan skenade diesel- och elpriserna.
Det har varit tuffa år. Och på ett sätt liknar den här säsongen de två tidigare, tycker Joakim Gustafsson.
– Men känslomässigt är det här mycket värre. Det var aldrig så att våra 100 anställda riskerade att dö i covid. Men nu fajtas våra anställda för sina liv.
Men för företaget är situationen snarlik. Det är mycket administration, media och politik – och allt går för långsamt, enligt Joakim Gustafsson.
– När det small till i Ukraina så tänkte jag: Nej, inte en grej till.
Han övervägde att ge upp, lägga ner, strunta i att söka nya kreativa lösningar.
– Hade det bara varit för min egen skull … de här åren har slitit på hälsan, det har kostat på. Hade det inte varit för de som arbetar hos oss och vill komma hit så …
Nej, han kunde inte lägga ner. Inte i år.
EU:S massflyktsdirektiv
Ukrainska medborgare, bosatta i Ukraina, som lämnade landet den 24 februari eller senare, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det ger bland annat rätt att arbeta. Personer som lämnade landet innan den 24 februari omfattas inte av direktivet i Sverige.
Undantag görs dock för ukrainska medborgare som vistats i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till 23 februari 2022 – de omfattas av direktivet.
Personer som inte uppfyller kraven kan ansöka om asyl.
Direktivet gäller inom EU och fram till den 4 mars 2023, men kan förlängas.
