GS-facket: Så utnyttjas utländsk arbetskraft i skogen

DEBATT I Sverige är vi stolta över vår skog. Men verkligheten i våra fina skogar är för många inte det minsta idyllisk, skriver Camilla Tiredal, i GS-facket Södra Svealand.

Att arbeta i skogen innebär för många allt annat än den trygghet som skogen, men framför allt den svenska arbetsmarknaden med stolthet gjort sig känd för. För i dag riskerar man som förtroendevald i skogen att bli svartlistad.

Någonstans i de snåriga leden av underentreprenörer har kontrollen över den svenska arbetsmarknaden och vad den står för gått förlorad. Särskilt påtagligt blir det för oss i skogen.

Här arbetar människor under förhållanden som inte hade accepterats på någon annan arbetsplats. Utan respekt för arbetstider, säkra arbetssätt eller löner som ens kan betala för biljetten tillbaka till hemlandet utan att ta lån. En del som vittnar om situationen jämför den med människohandel.

Men skulle en arbetare, ofta från östra Europa eller Sydostasien, gå till sin arbetsledare och vilja veta mer om sina rättigheter, eller kräva sin rätt som man fått reda på genom sitt fackliga ombud, får man i stället information om andra arbetsplatser. Arbetsplatser norröver, som nog skulle passa bättre.

Det är ingen hemlighet att många av de företag som verkar i våra svenska skogar utnyttjar det faktum att kontrollen över arbetsmarknaden och den ökande arbetslivskriminaliteten är otillräcklig. Skogen är en perfekt arena, där man arbetar skyddat från kontroller och i homogena grupper utan kunskap eller tillgång till information om vad som gäller på våra svenska arbetsplatser.

Det är inte alla i skogen som är kriminella. Men skuggan av den arbetskriminalitet som rotat sig och växer sig allt starkare faller över oss alla. Därför behövs krafttag.

Vi behöver, tillsammans med arbets- och uppdragsgivare arbeta för schyssta villkor. Villkor som inte bara ser bra ut på papperet, utan som också gäller för varenda arbetare i vårt avlånga land.

Det behövs hårdare regler för hur många led av underentreprenörer vi tillåter i våra upphandlingar, och ökade kontroller. Vi måste säkerställa att det är svenska regler som gäller på arbetsplatser och att myndigheter har information om vilka det är som arbetar här. På så sätt kan vi också säkra att de villkor som ställs också efterlevs.

Vi har kommit en bit, men vi har långt kvar att gå. Vi fackliga företrädare måste tillsammans med våra etablerade, seriösa, skogsbolag få stärkta möjligheter att ställa krav på, och kontrollera underentreprenörerna. Vi kan inte tillåta att arbetare som vill lära sig om sina rättigheter på arbetet, eller för den delen rätten till organisering, tvingas lämna sitt jobb.

Tillsammans kan vi göra skogen tryggare igen.

Styrelsen i GS Södra Svealand, genom ordförande Camilla Tiredal