Industriarbetarnas tidning

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

29 augusti, 2022 - 08:23

Skrivet av

Val 2022 De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

Valrörelsen är i full gång. Runt om i landet engagerar sig människor för att förändra samhället till det bättre, utifrån sina övertygelser och hjärtefrågor. De delar ut flygblad, bemannar valstugor och häftar upp valaffischer på varje ledig yta.

Några av dem som valt att engagera sig politiskt jobbar inom industrin. Rätt många, om man ser till de kommunala valsedlarna. Men även på regional och nationell nivå.

Dagens Arbete har gått igenom partiernas valsedlar och kartlagt vilka yrken riksdagskandidaterna har. Vi har hittat 119 industriarbetare eller fackligt aktiva inom IF Metall, GS och Pappers. Listan presenteras längre ner i den här artikeln. 

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har flest industriarbetare bland sina kandidater, men de återfinns i alla partier. 

Foto: Socialdemokraterna i Blekinge

Annette Rydell

Ålder: 57.

Bor: Eringsboda, Blekinge.

Arbetsplats: MCT Brattberg, Karlskrona.

Fackligt uppdrag: Ordförande i IF Metall Blekinge.

Parti: Socialdemokraterna.

Valkrets: Blekinge län respektive Ronneby.

Plats på riksdagslistan i valkretsen: 3.

Plats på listan till kommunfullmäktige: 5.

För Annette Rydell, som jobbar inom tillverkningsindustrin på MCT Brattberg i Karlskrona, är engagemanget i Socialdemokraterna självklart. Hon har suttit i kommunfullmäktige i Ronneby sedan 2010 och är andre vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Till hösten hoppas hon på en riksdagsplats.

– Jag vet inte hur stora mina chanser är. Ibland känns det bra och ibland känns det dåligt, men magkänslan visar lite mer åt det positiva hållet.

Utöver det politiska engagemanget är Annette Rydell fackligt aktiv, som ordförande i IF Metall Blekinge. Även om hon inte bedriver någon kryssa-kampanj för facket fram hennes namn i samtal med medlemmarna.

Att både vara fackligt och politiskt aktiv, hur tätt känner du att det hör ihop?

– Det är som handen i handsken. För mig går de här sakerna ihop, i och med att det jag jobbar med fackligt påverkas av politiken. Så för mig är det fullständigt naturligt. 

Och att det blev Socialdemokraterna?

– Det är de som driver våra frågor och det är dem vi har störst påverkansmöjlighet på. 

Hon upplever en viss frustration när hon märker att alla inte delar den synen, särskilt när arbetare sympatiserar med M, KD, L och SD. 

– De driver ju inte arbetstagarnas frågor. Eftersom jag har jobbat inom industrin i över 40 år så ser jag skillnaderna och förstår dem, hur arbetsgivarna tänker och hur vi tänker på golvet. 

Varför tror du då de väljer de här partierna?

– Jag tror att man inte tänker på helheten. Man ser fördelarna för sig själv, till exempel ett jobbskatteavdrag är jättefördelaktigt om du är frisk och har ett jobb och tjänar bra. Jag tror att man har blivit mer och mer egoistisk. Ju mer facket och Socialdemokraterna har drivit igenom under de här 100-120 åren, desto bättre har vi ju fått det. Nu har vi det så pass bra att nu tänker man inte på varför vi har det som vi har det. 

Om hon kommer in i Riksdagen vill Annette Rydell bland annat arbeta för en arbetsmiljö som gör att vi kan jobba till pensionen, och sjysta villkor. Hon vill även förbättra för dem som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet.

– Jag ser hur förändringarna i sjukförsäkringen har påverkat oss. Sjukförsäkringen och a-kassan gör väldigt mycket för våra medlemmar, att man har försörjning så man klarar sig mellan arbeten. Det hjälper inte att bli fattig, man får inte lättare ett jobb då. Och man blir heller inte frisk för att man blir fattig, säger hon.

Ju mer facket och Socialdemokraterna har drivit igenom under de här 100-120 åren, desto bättre har vi ju fått det. Nu har vi det så pass bra att nu tänker man inte på varför vi har det som vi har det. 

Annette Rydell, ordförande i IF Metall Blekinge och socialdemokrat som kandiderar till riksdagen.
Foto: Moderaterna Lessebo

MARCUS DACKLING

Ålder: 48.

Bor: Lessebo, Småland.

Arbetsplats: ESS-ENN Timber AB, Skruv.

Fackligt uppdrag: Klubbordförande för GS, skyddsombud.

Parti: Moderaterna.

Valkrets: Kronobergs län respektive Lessebo.

Plats på riksdagslistan i valkretsen: 21.

Plats på listan till kommunfullmäktige: 1.

Några mil norr om Annette Rydell, i småländska Lessebo, finner vi en annan politiskt engagerad industriarbetare. Men lika självklart som det var för Annette Rydell att välja Socialdemokraterna var det för Marcus Dackling att engagera sig i Moderaterna.

Han jobbar på ESS-ENN Timber AB, och har arbetat inom träindustrin sedan 1998. 2014 blev han fritidspolitiker, och toppar nu Moderaternas lista i Lessebo. Han står även med på listan till riksdagen, men hyser inga förhoppningar om att komma in.

– Jag har sagt att mitt namn är till förfogande, när Moderaternas nomineringskommitté frågade, att man får sätta mig där på listan. Men min huvudenergi går åt till kommunen, att det ska gå bra för Moderaterna i Lessebo kommun.

Lessebo har haft ett socialdemokratiskt styre sedan kommunen bildades 1971. Det har bidragit till att forma Marcus Dacklings politiska engagemang.

– Det är fortfarande samma slagord. De protesterar mot sina egna beslut på 1 maj. Det är rätt uppenbart att det här inte fungerar. Det måste vara nån annan politik som tar över, säger han. 

Hur kommer det sig att det blev Moderaterna som du engagerar dig i?

– Det är först och främst lag och ordning, och att de anser att man måste arbeta för att försörja sig. Och att socialdemokratin verkar engagera sig mest i att ge bidrag till så många som möjligt, utan att de arbetar. 

Han lyfter fram arbetslinjen som en politisk hjärtefråga och beskriver Lessebo som en kommun med högt flyktingmottagande, vikande skolresultat och en ökad otrygghet.

– Det är många i samhället som inte har något arbete eller några studier att ägna sig åt. Det är lite kravlöst. När det gäller skolresultatet har 4 av 10 elever inte godkänd gymnasiebehörighet. Man måste kanske ta tag i de här problemen innan man tar in och hjälper fler människor. 

Jag köper hela den fackliga idén, men någonting jag absolut inte kan köpa är det politiska ihop med Socialdemokraterna och LO.

Marcus Dackling, lokalpolitiker för Moderaterna och klubbordförande inom GS-facket.

Vad skulle du vilja genomföra för förändringar?

Marcus Dackling sätter upp valaffischer i Lessebo. Foto: Moderaterna Lessebo

– När man blir eller är arbetslös och behöver ett försörjningsstöd, då måste första frågan vara: hur är tanken att du ska försörja dig? Hur har du tänkt på det här när du kom till Sverige, eller om du är svensk och inte har något arbete, hur är tanken att du ska kunna försörja dig? Språket brukar vara någonting man behöver stöd med. Lessebo kommun har mycket industrier fortfarande, och det är kanske inte så lätt att förklara industri på engelska för någon som har syriska, arabiska eller somaliska som modersmål.

– Om man inte har ett arbete, då måste man direkt få någon sorts utbildning för att kunna få en egen försörjning. Det är något vi kallar Lessebolöftet. 

Han vill även arbeta för bättre skolresultat och ökad trygghet, bland annat genom kameraövervakning och patrullerande väktare i tätorten, samt bättre samverkan mellan socialtjänsten och skolan. 

Marcus Dackling säger själv att han är lite udda. Han är nämligen både moderat och fackligt aktiv i GS, och dessutom skyddsombud.

– Jag köper hela den fackliga idén, men någonting jag absolut inte kan köpa är det politiska ihop med Socialdemokraterna och LO. Att jag som moderat lägger pengar på Socialdemokraterna. Det ska varje individ avgöra om man vill göra, tycker jag. 

Han har varit facklig i över 20 år, och säger att han varit lika kritisk till vissa delar inom facket som han är mot Socialdemokraterna.

– Det fackliga uppdraget är väl mer för att ingen annan på jobbet vill ha det, om jag ska vara ärlig. Varje år ställer jag min plats till förfogande på årsmötet. Då är det ingen som säger nånting, och då säger jag att jag får väl ta och förhandla för er igen, men ni ska veta det att jag är moderat. Och det verkar inte vara nån som har några synpunkter på det. 

Tipsa om fler industriarbetare bland kandidaterna TILL RIKSDAGEN!

Uppgifterna är ungefärliga. I en del fall skriver partierna inte ut yrke. Vi kan även ha missat att ta med relevanta yrken. Hör gärna av dig och tipsa om du känner till fler personer som borde vara med på listan! Mejla lh@da.se

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Ingen ska behöva dö av jobbet

Ingen ska behöva dö av jobbet

”De yngsta på arbetsplatsen är de som är allra mest oroliga för att skada sig”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall: Sjuk­försäkringen måste bli bättre

Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Marie Nilsson öppnar för storfack

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

Vallöften slaktas på löpande band

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.