Industriarbetarnas tidning

Ska karensavdraget finnas kvar?

25 augusti, 2022

Skrivet av

Val 2022.Den 11 september är det dags att rösta. A-kassa, karensavdrag, skatt för sjukskrivna, arbetskraftsinvandring – så här tycker riksdagspartierna i de frågor som rör arbetslivet.

Hur hög ersättning ska a-kassan ge?

I dag: 80 procent av lönen dag 1–200, därefter 70 procent. Max 1 200 kronor per dag, dag 1– 100. Max 1 000 kronor per dag, dag 101–300. Före pandemin gällde 910 respektive 760 kronor.

Vänsterpartiet: Vårt mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin lön vid arbetslöshet. Vi vill höja dagpenningen och grundbeloppet, indexera beloppen till löneutvecklingen, höja nivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd.

Socialdemokraterna: Vi vill permanenta den tillfälliga förstärkningen av a-kassan som infördes under pandemin, så att fler löntagare kan få ut 80 procent av sin lön om de blir av med jobbet.

Miljöpartiet: Vi vill permanenta den tillfälliga höjningen av a-kassan som gjordes med anledning av pandemin. Vi vill att a-kassa ska omfatta alla, oavsett anställningsform eller hur många timmar man arbetar.

Centerpartiet: Arbetslöshetsförsäkringen ska möjliggöra en trygg omställning och samtidigt garantera att det lönar sig att arbeta. Därför ska ersättningen vara högre i början för att sedan snabbare trappas ner, och med fler stödjande insatser.

Liberalerna: Vi vill se att a-kassan återgår till den ordinarie nivån som gällde före pandemin.

Kristdemokraterna: Vi vill att ersättningsnivåerna ska vara konjunkturbaserade. Tanken är att ersättningarna blir lägre under högkonjunktur, när det finns fler jobb tillgängliga, och höjs under lågkonjunktur.

Moderaterna: Vi vill återställa ersättningen till nivån som gällde före pandemin. Den som under kort tid blir arbetslös ska ha en god trygghet – men det behöver följas av en tydligare avtrappning och tidsgränser för att männi-skor inte ska fastna i bidragsberoende.

Sverigedemokraterna: Ersättning dag 1–100: 1 200 kronor per dag. Dag 101–300: 800 kronor per dag.  

Ska karensavdraget för första sjukdagen behållas?

I dag betalas ingen sjuklön för första sjukdagen.

Vänsterpartiet: Nej, vi vill avskaffa karensavdraget. När man är för sjuk för att jobba ska man kunna stanna hemma. Karensavdraget leder till skadlig sjuknärvaro och drabbar framför allt människor med arbetaryrken.

Socialdemokraterna: Karensavdraget påverkar olika utifrån kön, yrke och ställning på arbetsmarknaden. Vi vill se över hur regelverket kan ändras så att riskerna för inkomstbortfall under sjukdom kan bäras mer solidariskt. En utredning är tillsatt och ska redovisa sina förslag under 2023.

Miljöpartiet: Nej. Ingen ska behöva gå sjuk till jobbet av rädsla för att inte kunna betala hyran. Många med låga löner går sjuka till jobbet för ekonomins skull, medan människor med mer välbetalda jobb i högre grad kan jobba hemifrån trots att de är småsjuka. 

Centerpartiet: Ja. Karensavdraget är en form av självrisk i sjukförsäkringen och vi anser att det är rimligt att det finns en sådan.

Liberalerna: Ja.

Kristdemokraterna: Ja. Karensavdraget är i grunden bra. Det behövs när sjuklönen i övrigt är betald. Det fyller en funktion som självrisk och minskar förekomsten av att arbetstagare stannar hemma i situationer där de inte borde göra det.   

Moderaterna: Ja. Det är viktigt att det finns en god trygghet för den som blir sjuk. För att motverka onödigt många sjukskrivningar är det dock viktigt med vissa trösklar in i systemen. 

Sverigedemokraterna: Vi vill att särskilda utsatta grupper inom exempelvis sjukvård, omsorg och förskola slipper karensavdraget. En fråga som vi har drivit sedan flera år tillbaka.

Ska sjuka och arbetslösa betala mer i skatt?

I dag är skatten på sjukpenning och a-kassa något högre än för motsvarande löneinkomst.

Vänsterpartiet: Nej. Vi vill att principen om lika skatt vid lika inkomster ska gälla för alla.

Socialdemokraterna: Nej. Vi har i stort sett tagit bort denna skatte-klyfta men genom M-KD-SD:s ändring av vårbudgetpropositionen för 2022 blev det en viss skillnad kvar i vissa inkomstinter-valler som vi avser ta bort helt. En lagrådsremiss om detta finns.

Miljöpartiet: Nej. Det är inte rimligt att den som är sjuk, arbetslös eller har en funktionsnedsättning straffas med högre skatt. Att ge sjuka och arbetslösa lägre ersättningar ökar inte möjligheterna att återgå i arbete. 

Centerpartiet: Vi vill sänka skattetrycket generellt med fokus på låg- och medelinkomsttagare och har medverkat till att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning. Samtidigt ska det löna sig att arbeta. Vårt huvudfokus är därför att sänka skatterna på arbete och företagande.

Liberalerna: Vi stödjer systemet med jobbskatteavdrag. Det är en viktig pusselbit för att fler ska komma i arbete eller arbeta mer. För den som har sjuk- och aktivitetsersättning ska jobbskatteavdraget inte få orimliga effekter. Vi har röstat för att minska skatteklyftan för denna grupp. 

Kristdemokraterna: Vår välfärd finansieras genom skatt på arbete. Att få så många som möjligt i arbete är grundläggande för en hållbar välfärd. Sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa gynnar både de som arbetar och de med sjuk- och aktivitetsersättning.

Moderaterna: Ja. Moderaterna värnar arbetslinjen och prioriterar därför sänkt skatt på arbetsinkomster.

Sverigedemokraterna: SD står i princip bakom arbetslinjen och jobbskatteavdragen. Det ska finnas ett respektavstånd mellan den som arbetar och den som inte gör det. Men skälig levnadsstandard för den som inte kan arbeta tillhör välfärdens kärna och är något vi alltid kommer kämpa för.

Viktigaste förändringen ni vill göra i sjukförsäkringen?

Vänsterpartiet: Vi har drivit igenom flera förbättringar av sjukförsäkringen under den gångna mandatperioden, men ytterligare steg behöver tas. Bland annat behöver rehabiliteringskedjan göras om och principen om att man är försäkrad i befintligt skick behöver återupprättas. Därmed skulle större hänsyn tas till individens förutsättningar vid sjukskrivning och rehabilitering. Dessutom behöver ersättningsnivåerna höjas och indexeras. 

Socialdemokraterna: Vi har flera förslag för att förbättra sjukförsäkringen. Eftersom lagstiftningen på det här området är komplicerad behöver dessa förslag utredas och flera utredningar pågår just nu:

  • Vi utreder karensavdraget.
  • Vi utreder indexering av sjuk- och aktivitetsersättning.
  • Vi utreder arbetsskadeförsäkringen.
  • Vi har utrett och vill ändra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen.
  • Vi har flera förslag på hur vi ska stärka rehabiliteringen (preventionsersättning och rehabiliteringsersättning).

Miljöpartiet: Sjukförsäkringen måste förbättras och förstärkas på flera sätt för att vara ett stöd och inte ett hinder i rehabiliteringen. Miljöpartiet vill bland annat införa avstämningspunkter i stället för skarpa tidsgränser i sjukförsäkringen. På längre sikt vill vi bygga ihop sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och försörjningsstödet till ett sömlöst trygghetssystem.

Centerpartiet: Vi vill se förstärkt rehabilitering med större möjlighet till flexibilitet, kortare vårdköer, fler förebyggande insatser och bättre metoder för att bedöma om och hur mycket människor kan jobba.

Liberalerna: I motionen ”Ett förstärkt arbetssätt för Försäkringskassan föreslås en reformerad rehabiliteringskedja genom att en ny insats införs, ”Individuellt stöd och vägledning”, som ska vara ett individuellt utformat stöd genom hela kedjan av insatser vid sjukdom, rehabilitering och tillbakagång till arbete och vardag. Därutöver ska LSS återupprättas och en helt statlig finansiering av assistentersättningen genomföras. Schablonersättningen föreslår vi höjs.

Kristdemokraterna: Vi vill slopa de fasta stegen i sjukförsäkringen – 25, 50, 75 eller 100 procent. I dag kan en person som arbetar till 50 procent och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procent, även om detta skulle vara möjligt enligt vederbörandes läkare. Kristdemokraterna anser att detta är ett system som inte tillvaratar den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet att sakta återvända till arbetsmarknaden i den takt som passar den försäkrade bäst.

Moderaterna: Vi vill motverka långa sjukskrivningar genom förstärkningar av rehabiliteringskedjan med bland annat en förbyggandegaranti för psykisk ohälsa, stäkra möjligheter till förbyggande behandling via arbetsgivaren och återinförd bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.

Sverigedemokraterna: Vi eftersträvar en mer human, trygg och flexibel sjukförsäkring genom dessa förbättringsåtgärder:

  • Högre kvalité och rättssäkerhet i Försäkringskassans sjukskrivningsutredningar
  • Stärkta möjligheter till rehabiliteringsplan och rehabiliteringsersättning
  • Flexibel sjukskrivningsgrad
  • Ökad kompetens och stöd vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa
  • Förbättrat skydd av sjukpenning grundande inkomst (SGI)

Ska fackavgiften vara avdragsgill?

Vänsterpartiet: Ja.

Socialdemokraterna: Ja, sannolikt i form av ett skatteavdrag som tidigare.

Miljöpartiet: En hög facklig organisationsgrad är viktig både för den enskilda individen och för samhället i stort. Eftersom kostnaden för medlemskapet i ett fackförbund blir en konsekvens av att ha ett arbete, är det rimligt att den är avdragsgill.

Centerpartiet: Nej, vi vill genomföra en bred skattesänkning som främst riktar sig till de med de allra lägsta inkomsterna. Hur människor väljer att prioritera sina kostnader är inget staten bör lägga sig i.

Liberalerna: Vi ser hellre en generell skattesänkning på låga och medelinkomster. Det skapar utrymme till både fackföreningsavgifter, höga elräkningar eller buffertsparande. Som liberaler vill vi att individer själva bestämmer vad de vill lägga pengarna på.

Kristdemokraterna: Ja. Upp till 25 procent. Det skulle stimulera fler att gå med i a-kassan.

Moderaterna: Nej, men det är bra om många väljer att vara med i fackföreningar. Moderaterna anser att det är bättre att sänka skatten på arbetsinkomster för att öka människors frihet att göra vad de vill med sina pengar.

Sverigedemokraterna: Nej, vi vill istället göra a-kassan till en del av statens välfärdsåtagande vilket den enskilde skulle gynnas mer av.

Ska regleringen av arbetskraftsinvandring förändras? Hur?

Vänsterpartiet: Nuvarande system är riggat för att arbetsgivare ska kunna utnyttja och ta hit lågbetald arbetskraft. Regelverket behöver förändras i grunden. De förändringar som regeringen genomfört hittills är bra, men de räcker inte. Vi vill bland annat återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Arbetstillstånd ska endast ges till de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Socialdemokraterna: Ja. Vi Socialdemokrater vill att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige och att jobb som kräver kort eller ingen utbildning alls i första hand ska gå till arbetslösa personer som redan bor i Sverige. Från den 1 juni gäller krav på bindande anställningsavtal för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Anmälningsskyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren ändras samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Miljöpartiet: Sverige bör även i framtiden vara ett land som är attraktivt och enkelt att söka sig till. Idag råder det arbetskraftsbrist i både lågkvalificerade och högkvalificerade yrken. Vi vill därför fortsätta att utveckla Sveriges öppna regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi vill införa ett nytt uppehållstillstånd för vissa högkvalificerade personer, som innebär en möjlighet att under viss tid söka arbete eller undersöka möjligheterna att starta företag. Vi vill också fortsätta arbetet med att förhindra kompetensutvisningar, bland annat genom att ett uppehållstillstånd inte ska behöva återkallas vid ringa fall av avvikelser. 

Men det finns också allvarliga problem kopplade till arbetskraftsinvandring. Människor från andra länder ska inte arbeta under sämre villkor än svenskar, och arbetsgivare som lurar och utnyttjar arbetskraftsinvandrare måste upptäckas och lagföras. Vi vill öka kontrollerna och straffa oseriösa företag. Vi vill också öka informationsutbytet mellan myndigheter och lätta på sekretessreglerna, så att arbetslivskriminalitet kan upptäckas, förhindras och straffas.

Centerpartiet: Vi vill införa en lag som ger möjlighet att avslå en arbetstillståndsansökan om syftet med ansökan kan anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet, eller om det finns anledning att misstänka att människor utnyttjats av organiserade kriminella nätverk.

Liberalerna: Utländska specialister och experter måste få det enklare att komma och arbeta i Sverige. Bland annat genom kortare handläggningstider. Samtidigt ska alla som kommer hit få en lön som det går att försörja sig på.

Kristdemokraterna: Sverige behöver strama åt vår arbetskraftsinvandring. För att komma tillrätta med fusk/utnyttjande, undanträngning av invånare i utanförskap vill vi se ett lönegolv på drygt 35 000 per månad för arbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning för bristyrken (ex. säsongsarbeten samt vissa vårdyrken). Vi vill ta bort möjligheten till spårbyte och begränsa rätten till AT-UND.  Systemet utnyttjas felaktigt bland annat genom falska arbetstillstånd kan lämna människor i väldigt utsatta situationer. Vi vill ta krafttag mot skrupelfria företag som konkurrerar ut schyssta företag med hjälp av arbetskraftsexploatering. Samtidigt behöver vi fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Det är angeläget att stoppa kompetensutvisningarna av utländsk arbetskraft.

Moderaterna: Ja. Vi vill dubbla lönekravet till ca 27 500 kronor i månadslön och avskaffa möjligheten till spårbyte för asylsökande. Dessutom vill vi ta krafttag mot fusk och missbruk, bland annat genom skärpta straff för exploatering av utländsk arbetskraft och olovlig handel med arbetserbjudanden. Vi vill stoppa arbetskraftsinvandring av personliga assistenter. Vidare vill vi förenkla att locka experter och annan högkvalificerad arbetskraft bl.a. genom en 30-dagarsgaranti hos Migrationsverket vid komplett ansökan.

Sverigedemokraterna: Ja, de bör skärpas. Arbetskraftsinvandringen måste vara till för att avhjälpa tillfällig brist på högkvalificerad spetskompetens på den svenska arbetsmarknaden, inte vara ett sätt att pressa lönerna nedåt eller försämra villkoren i Sverige. Vi vill därför återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, införa ett skarpt lägsta lönegolv, införa krav på heltid och en heltäckande sjukförsäkring för vistelsen, och krav på anställningsvillkor som motsvarar normen på arbetsmarknaden.  

En kommentar till “Ska karensavdraget finnas kvar?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lyssna på partierna om a-kassan

Lyssna på partierna om a-kassan

Hur ska a-kassan se ut? Partierna ger besked i DA:s podd. Och flera av svaren förvånar vår expert.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö

Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö

Frågan om de regionala skyddsombuden är fortsatt infekterad när Dagens Arbetsmiljö ställer fyra viktiga frågor till partiernas arbetsmarknadstoppar.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

Vi fortsätter påverka politiken

Vi fortsätter påverka politiken

När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?