Industriarbetarnas tidning

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

10 oktober, 2022

Skrivet av

Avtal 2023 Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Braviken är det av Holmens sågverk där de anställda i produktionen har lägst lön. Många hoppas att de ska komma ikapp nästa år. Foto: David Lundmark

bravikens sågverk

Koncern: Holmen.
Råvara: Tall och gran.
Gör: Trävaror för snickeri och konstruktion. Impregnerade trävaror.  
Anställda i produktionen: 112.
Medlemmar i GS-facket: 91.
Genomsnittslön i produktionen: 29 112 kronor.

Erik Jonsson har tagit bilen från Mönsterås. Två dosor lössnus skramlar på instrumentbrädan. Han kör norrut genom Norrköping, mot Bravikens sågverk. Varselvästen är redan på.

Han är sällan nervös, att besöka arbetsplatser är en del av att vara avdelningsordförande. Ändå kan han känna en viss press. Det har varit en ovanlig höst: krig i Europa, skenande priser och svallvågor av pandemin. Kanske blir det också en ovanlig avtalsrörelse.

På flera arbetsplatser har han fått höra att han kan strunta i att komma tillbaka om han och facket inte har något att komma med. Att göra alla nöjda är alltid svårt, att göra det när inflationen är historiskt hög är än svårare.

– Frågan är minerad mark, säger Erik Jonsson i bilen på väg till sågverket.

Han vill inte spekulera om hur stora löneökningarna kan tänkas bli och kommer inte att prata siffror eller procent under mötet med medlemmarna.

Men han förstår att folk undrar.

– Vi har en inflation på åtta procent. Jag märker det själv när jag går och handlar. Det är sanslöst hur mycket vissa matpriser har gått upp, för att inte tala om drivmedels- och elpriser. Så ja, det är den största frågan. Givetvis.

Jag skulle säga att en liten klick är intresserade och resten skiter fullständigt i det.

Björn Nilsson, klubbordförande Braviken.

Sedan nittiotalet har svenska arbetstagare kunnat räkna med att få reallöneökningar, alltså påslag som är högre än inflationen. Din lön räcker till mer, helt enkelt. Så är inte längre fallet, sedan ett år har Sverige en negativ reallöneutveckling. Din lön räcker därmed till allt mindre.

– Vi säger det varje gång: ”Det här är den svåraste avtalsrörelsen någonsin.” Men vi har haft fel i tjugo år, det här är nog den svåraste, säger Erik Jonsson.

Sågverket dyker upp till höger om bilvägen. ”Holmen” står i stora vita bokstäver på en byggnad. Han parkerar. Han ser brädgården genom framrutan, staplar invid staplar invid staplar. Han är själv sågverksarbete, men har jobbat fackligt större delen av tiden i många år.

– Det har gått fantastiskt bra för den här typen av företag, vi talar miljardvinster. Men jag tror att medlemmarna många gånger känner att de inte har fått ta del av den vinsten.

Lokalen för fackmötet, en äldre stenbyggnad inne på sågverkets område. Företaget har pausat produktionen för att alla ska ha möjlighet att närvara. De som ändå inte vill får städa fabriken. Den här tisdagen i augusti vill de allra flesta städa. Foto: David Lundmark

Lokala GS-klubbens ordförande Björn Nilsson välkomnar i rutig kavaj och truckerkeps. Han ska jobba kvällsskiftet och har inte bytt om än. Företaget har pausat produktionen för att facket ska kunna hålla möte mellan skiftbytena.

– Vad tror du om förväntningarna hos er, Björn? På avtalsrörelsen? Är de skyhöga eller? säger Erik Jonsson.

Björn Nilsson hummar.

Så säger han:

– Jag skulle säga att det är en liten klick som är intresserade och resten skiter fullständigt i det. Tyvärr är det så.

Industriavtalet kom till på grund av att inflationen stack iväg. Och det har gett reallöneökningar i tjugofem år, så man kan inte säga att det inte har fungerat. Men nu har det hänt något.

Erik Jonsson, avdelningsordförande.

Lönen då?
– Så länge vi får mer än inflationen, så är det tyst i leden. Men det finns inte en chans i helvete att vi kommer få det. Eller vad tror du? Blir det åtta, nio procent?

– Är det så du har lockat folk till mötet i dag? Lovat åtta procent? säger Erik Jonsson.

Lokalen för mötet är en äldre stenbyggnad, mörk och lågt i tak. Stolar och bord utställda framför en whiteboardtavla. Erik Jonsson suddar ut skisser och stödord som stått där så länge att de knappt går bort. Han vill helst ha ett enkelt svar, säger han. Men det finns inget.

– Industriavtalet kom till på grund av att inflationen stack iväg. Och det har gett reallöneökningar i tjugofem år, så man kan inte säga att det inte har fungerat. Men nu har det hänt något.

Någon ropar i dörröppningen och avbryter honom. Erik Lindblom, elektriker. Stort skägg och markerade svarta glas-ögon. Han säger att han helst håller sig i bakgrunden, men börjar omedelbart prata engagerat om lön och rättvisa och hur man egentligen räknar ut inflationen.

Erik Jonsson, avdelningsordförande och Björn Nilsson, lokalordförande. Foto: David Lundmark

Några till ramlar in. En del har precis klivit av sitt skift, andra ska snart kliva på. Vissa är ombytta, andra inte. En äldre man har tagit av sig skorna med stålhättor och sitter i strumplästen. Omkring femton personer totalt.

Erik Jonsson tar det från början. Han förklarar industriavtalet, ”märket” och varför inflationen spelar roll. Pratar om ATK, deltidspension och visar olika räkneexempel på tavlan. Förra avtalsrörelsen använde arbetsgivarna den låga inflationen som ett argument för att inte höja lönerna, säger han.

– Vi behöver ta hänsyn till den faktiska inflationen, sa de. Och vad var inflationen då? Nästan noll. Tror ni de säger så nu?

– Nu får ni säga det i stället, svarar en man i blå t-shirt i publiken.

Han verkar inte riktigt tro på det själv, en löneökning på över åtta procent.

Ingen här tycks förvänta sig det. På Braviken är lönen redan lägre än på Holmens andra sågverk. Men kanske kan vi få något annat då, föreslår mannen i den blå t-shirten. Nu är kanske rätt tillfälle att kräva andra förbättringar i avtalet?

Efter en timme bryter de upp. Truckarna börjar återigen rulla ut på brädgården, hyvleriet går varmt och högljutt. Inne på emballeringen smäller en ensam häftpistol.

Erik Jonsson står kvar utanför.

– Jag hoppas att de pratar om det i fabriken. Och fortsätter diskussionen i fikarummet, säger han.

Läs också

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.


Karin Håkansson Jackson, 56 år, operatör på Bravikens sågverk:

Foto: David Lundmark

Har du känt av den höga inflationen?

– Ja, jag har tre och en halv mil att resa hit. Så klart att det har blivit dyrare.

Har du behövt dra ned på något?

– Nej, men man får inte sväva ut så mycket.

Vilken lön hoppas du på nästa år?

– Vi ska komma ikapp resten av koncernen, för vi har ju lägst här. Men vad det innebär i pengar vet jag inte. Lika för alla.

Något annat som är viktigt för dig?

– Arbetsmiljön. Vi ska klara av att jobba till att vi är sextio eller sjuttio, eller vad det är man siktar på nu för tiden. Det ska inte vara så mycket statiskt arbete.


Foto: David Lundmark

Petter Sundberg Olsson, 36 år, operatör på BK Tech:

Har du känt av den höga inflationen?

– Ja, gud ja. Matpriser och bensinpriser.

Hur är lönen här?

– Den är bra, men det är svårt att hänga med som det är nu. Det måste ske förändringar på högre nivå.
Vad tänker du om nästa års lönerevision?

– Jag hoppas på att man tänker på hur allt kringliggande ser ut, så att man inte behöver föra den talan själv.
Men om det blir en reallönesänkning?

– Det kommer att bita, det kommer det absolut att göra.

Har du behövt dra in på något?
– Det är svårt, men visst tänker man på det. Jag bor ensam i lägenhet, så minsta lilla kostnad känns. När elpriset stack iväg blev det dubbelt så dyrt. Men det är inte som att bo i hus, långt ifrån. Och värst är det ju för dem som inte har jobb, är sjukskrivna eller ensamstående föräldrar, de kryper på knäna redan nu. Jag tycker att det är skit.


Erik Lindblom, 42 år, elektriker på Bravikens sågverk:

Foto: David Lundmark

Vad är dina tankar inför årets avtalsrörelse?

– Man får hoppas på det bästa, men vara beredd på det värsta. Det är en jävligt svår avtalsrörelse, jag tror att den kommer att bli tuff.

Har du känt av den höga inflationen?

– Ja, även om jag har försökt att binda avtal så gott det går och vara proaktiv. Men visst känns den, och jag tror inte att vi har sett det värsta än. Den kommer att märkas av ännu mer i höst och vinter. Man får försöka hålla i slantarna så gott det går.

Hur mycket högre lön hoppas du på nästa år?

– Man hoppas ju på så hög löneökning som möjligt, men jag vill inte spekulera.

Men om det blir en reallönesänkning?

– Skit, det är inget roligt alls. Men jag tror tyvärr att det kommer att bli det, det ser mörkt ut. Men vad handlar allting om? Det handlar om att dra isär samhället. Det är själva incitamentet. Du har eliten där uppe, och vi andra är skit. Och man har lyckats med det ganska bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?