Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Ackord – Lönesystem med rörlig ersättning som baseras på prestation, till exempel hur många enheter som tillverkats eller hur snabbt jobbet har utförts. Både individuella ackord och lagackord finns. Ren ackordslön är ovanligt, oftast utgör ackordet en del av lönen.

Ajournera – Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.

Allmängiltigförklaring – Förekommer inte i Sverige, men till exempel i Norge. Betyder att staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetsmarknadens parter – Fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsledningsrätt – Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag och kollektivavtal.

Arbetsfred – Så länge det finns gällande kollektivavtal får arbetsmarknadens parter inte ta till stridsåtgärder som strejk eller lock-out. Det juridiska ordet är fredsplikt.

Arbetskraftskostnad – Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifterna (en viss procent av lönen) som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetstidsförkortning – I många kollektivavtal har facken genom åren bytt en del av löneökningen mot sänkt arbetstid.

Arbetstidskorridor – Arbetsgivarens utrymme att variera arbetstiden utan att behöva betala övertidsersättning. Finns i Teknikavtalet och gäller om fack och arbetsgivare inte har kommit överens om arbetstiderna lokalt. Uppgår till 40 minuter per arbetspass. Liknande lösningar med olika benämningar finns i flera kollektivavtal.

Avtalsdelegation – En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalsförsäkringar – LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Avtalsråd – Ett rådgivande organ till ett fackförbunds förbundsstyrelse, i till exempel IF Metall (andra förbund kan ha andra konstruktioner). Det består av personer som valts av avdelningarna att representera medlemmarna. Avtalsrådet tar ställning i frågan som rör avtalen, som lönekrav, de färdiga avtalen och om avtal ska sägas upp.

Avtalsrörelse – En återkommande period då många kollektivavtal snart går ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

Avtalsperiod – Tiden då ett kollektivavtal gäller. Ett avtal kan till exempel tecknas för ett år eller tre år.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats.

Avtalsplattform – Benämning på de krav som till exempel LO-förbunden enas om att driva.

Avtalssekreterare – Facklig förhandlingschef.

Blockad – Stridsåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad slår mot den arbetsgivare konflikten gäller. Övriga blockader, sympatiåtgärder, slår mot andra arbetsgivare.

Central förhandling – Mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Jämför med lokal förhandling.

Central lönebildning – De centrala parterna kommer överens om löneökningar i kollektivavtalen på nationell nivå.

Deltidspension/Flexpension – Rätt att gå ner i arbetstid från 60 års ålder och möjlighet att använda en del av avtalspensionen för att täcka upp för inkomstförlusten. Finns sedan 2013 i flera kollektivavtal och innebär också att arbetsgivaren betalar in extra premier till avtalspensionen.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter skatt.

Dispositiva regler – Förhandlingsbara regler. Vissa lagar är dispositiva, vilket betyder att de kan ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Även vissa bestämmelser i kollektivavtal kan ersättas av lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Dumpning – Försämring av villkor.

Facken inom industrin – Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat industriavtalet. Se industriavtalet.

Fackförening – Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar – Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet – I avtalstider ofta synonymt med ett företags behov av att snabbt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar, t.ex. upp- och nedgång i orderstocken. Tillfälliga anställningar, inhyrda eller möjlighet att variera arbetstiden är verktyg som företagen kan använda. Se arbetstidskorridor.

Fredsplikt – Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut.

Förbundsavtal – Rikstäckande kollektivavtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandling – Överläggning mellan två eller flera parter i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Generellt påslag – Lika stort lönepåslag för alla.

Huvudorganisationer – LO, TCO och Saco samlar fackförbunden. Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna i det privata näringslivet. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig.

Hyvling – Sänkt arbetstid och lön i stället för att några sägs upp på grund av arbetsbrist.

Hängavtal – Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Individgaranti – Den garanterade lönehöjning som alla har rätt till.

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt dåvarande Industritjänstemannaförbundet och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket och Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Inhyrning – Anlitande av bemanningsföretag i stället för att anställa själv.

Jämställdhetspott – Ett försök från LO-förbunden att höja lönen på avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor framför avtalsområden med stor andel högre avlönade män. Se låglönesatsning.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Krisavtal – Ett tillfälligt avtal som IF Metall tecknade med arbetsgivarna under den djupa krisen 2009. Avtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det fanns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Krontalspåslag – Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.
Lagstadgade minimilöner – Bestäms av staten i lag, inte i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Finns inte i Sverige, där parterna bestämmer lönenivåerna.

LO – Landsorganisationen. Samlar fjorton arbetareförbund, där Kommunal och IF Metall är de största.

Lockout – Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till. Stänger folk ute från arbetsplatsen.

Lokal förhandling – Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lokal lönebildning – Förhandling om löner lokalt mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatsen.

Lokal pott – Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Låglönesatsning – En satsning för att höja lönerna mer för dem som tjänar minst. Finns olika sätt att göra det. I senaste avtalsrörelserna har LO-förbunden provat en ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp (26 100 kronor enligt avtalet 2020) bidrar till lönepotten som om de tjänade 26 100 kronor, det vill säga de tillför mer till potten än vad de annars skulle gjort.

Lägstlöner – Avtalets minimilöner.

Lönebildning – Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Löneglidning – Löneökningar utöver avtalet.

Löneskydd – En arbetsgivare kan inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönespridning – Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme – Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av. Bestäms av dels produktivitetsutvecklingen, dels prisökningarna i konkurrentländerna.

Löneväxling – Att byta löneökning mot till exempel kortare arbetstid eller högre pensionspremier.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till. Kallas också lönerevision.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Medlingsinstitutet – En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik och ska verka för att märket följs.

Månadslön – Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Märket – De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan industriavtalet slöts är det industrins parter som ska sätta lönenivån.

Nattmangling – Brukar det kallas när förhandlingarna mot slutet drar ut på tiden och sker på natten.

Nominell löneökning – Löneökning i kronor eller procent utan att hänsyn tas till inflationen. Se reallön.

Normering –  se Märket.

Omställningsavtal – Avtal mellan parterna om stöd till anställda som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

OpO – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av industriavtalet.

Organisationsgrad – Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Prolongering – Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår. När coronan bröt ut våren 2020 prolongerades avtalen som gick ut då till hösten, eftersom det ekonomiska läget var så osäkert.

Reallönesänkning – Vad arbetstagarna förlorar i köpkraft om inflationen är högre än löneökningen.

Reallöneökning – Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

Relativlöner – Skillnaden i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker, till exempel Sveriges Ingenjörer och Akavia.

Saltsjöbadsavtalet – Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen Saf som tecknades 1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken.

Samordning – LO:s medlemsförbund enas ofta om avtalskrav som alla förbund ska driva. Även Facken inom industrin samlas kring några gemensamma krav.

Sifferlösa avtal – Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Strandning – Förhandlingarna avbryts i oenighet. Då kallas medlare in.

Strejk – Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa.

Strejkkassa – Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Strejkvakt – Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lockout). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att befatta sig med ett visst företag (blockad) eller strejka (inte gå till jobbet).

Stupstock – En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Svenskt Näringsliv – Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation i det privata näringslivet.

Sympatiåtgärder – Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

Särskild visstidsanställning – En tidsbegränsad anställning. Om en person har haft särskild visstidsanställning hos samma arbetsgivare i totalt 12 månader under en femårsperiod ska den övergå till en tillsvidareanställning. Ersatte den 1 oktober 2022 det som tidigare hette allmän visstidsanställning.

TCO – Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 12 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Vårdförbundet.

Tidbank – I tidbanken tjänar den enskilde ihop ledighet, dels genom arbetstidsförkortning, dels genom övertidsarbete. I tidbanken lagras tid som tas ut i ledighet, eller i vissa fall som pengar eller premie till pensionsförsäkringen. Se arbetstidsförkortning.

Tidlön – Lön per tidsenhet (timlön, veckolön eller månadslön).

Tillsvidareanställning – Fast anställning som gäller tills personen blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Timlön – Lön per timme.

Vild strejk – Strejk när fredsplikt råder.

Yrkande – Ett krav i avtalsförhandlingarna.

Marie Edholm, Anna Julius, Helena Reistad