Industriarbetarnas tidning

”Nu får man kriga för allt”

11 oktober, 2022

Skrivet av

Kostnader oroar Allt blir dyrare – men kommer lönerna att hänga med? Nu drar avtalsrörelsen i gång. På Åkers i Sörmland är oron störst för dem som har höga lån och många barn.

Åkers Sweden

Företaget Åkers styckebruk grundades 1580. Den första kanonen tillverkades 1588 och den sista 1866.

Orten Åkers styckebruk, som ligger i Strängnäs kommun, har fått sitt namn efter bruket.

I dag heter företaget Åkers Sweden AB och tillverkar valsar som främst används vid tillverkning av tunn- och grovplåt.

Över 90 procent går på export över hela världen.

Företaget har 186 anställda och ägs av amerikanska Union Electric.

Svärföräldrarna sa att han tänkte helt fel. Binda elpriset har man väl aldrig tjänat på! Men Erik tyckte det var skönt att veta i förväg vad de skulle betala.

I dag, ett år senare, är han nöjd.

60 öre per kWh i två år framöver, när andras elpriser rusar i höjden och vi kan stå inför en kärv vinter.

Erik Zentio jobbar på Åkers Sweden som modellsnickare. Här började det tillverkas kanoner redan i slutet av 1500-talet. I dag är det valsar som gäller, som sedan används för tillverkning av tunn- och grovplåt.

Riktigt så gammal är förstås inte Jernbruksklubben, men den är ändå från 1906. På väggen på fackexpeditionen hänger en lång rad porträtt av tidigare ordförande. Först var det Gjutareförbundet, sedan Metall, nu IF Metall.

Den senaste i raden heter Niklas Strömberg. Han säger att klubben traditionellt haft en bra ställning på bruket, goda relationer till arbetsgivarna. Nu, med nya amerikanska ägare, är det lite kärvare.

– Vi har väl legat lite över snittlönen för Stål- och metalls röda avtal, men nu håller de igen för dem som är nya.

– Nu får man kriga för allt, fyller huvudskyddsombudet Jan Blomberg i.

Jernbruksklubben bildades 1906. På väggen sitter porträtt på tidigare ordförande. Senast i raden är Niklas Strömberg. Foto: David Lundmark
Jan Blomberg, huvudskyddsombud. Foto: David Lundmark

Under hösten drar avtalsrörelsen i gång, fack och arbetsgivare ska komma överens om löneökningar för hela den svenska arbetsmarknaden. Den 1 april nästa år ska många nya löner börja gälla.

Samtidigt är läget i världen osäkert. Kriget rasar i Ukraina, Ryssland stryper gasen. Priserna i hela Europa rusar i höjden, inte bara elpriser utan också mat.

– Jag bet på naglarna när jag handlade senast. Vad de hade smyghöjt! säger skyddsombudet Jennifer Aldenroth, som också sitter i klubbstyrelsen.

I våras höjdes lönerna, men mindre än prisökningarna. Fastän de flesta fick mer i kronor och ören så kunde de köpa mindre. Och att nästa löneökning ska ge kompensation för prisökningarna tror inte ens facket på. Ökar lönerna mycket kan det leda till att priserna ökar ännu mer, och så är man inne i en ond spiral.

Elvira Lexell slipar bort järn som fastnat på gjutformen så att kontaktytan ska bli så jämn som möjligt. Foto: David Lundmark

– Det gäller att alla håller igen, säger Jan Blomberg.

– Arbetsgivarna också! säger Niklas Strömberg.

Ute i gjuteriet åker traverser med skänkar med flytande järn. Temperaturen ligger mellan 1 450 och 1 560 grader. Järnet blandas med andra metaller till exakt rätt sammansättning, för att sedan hällas i skorstensliknande formar med packad gjutsand i.

Smältan kan stänka, en av de största arbetsmiljöriskerna, förklarar huvudskyddsombudet Jan Blomberg. Alla måste ha flamsäkra kläder, skyddsglasögon och ofta visir. Samarbetet behöver flyta perfekt.

– Det är som en lagsport. Du lägger ditt liv i någon annans händer.

I taket ligger röken tjock. Enligt Jan Blomberg var det värre förr, innan de fick ett bra utsug. Då nådde röken ned till golvet.

Elvira Lexell håller på att skrapa bort smuts från kanten på gjutformar. Avtalsrörelsen har hon inte hunnit tänka på.

– Jag hoppas att de som kan löser problemet.

Men prisökningarna har hon märkt av, allt har blivit dyrare, inte minst maten.

Erik Zentio jobbar normalt i modellsnickeriet, men har varit mycket i gjuteriet och kan jobbet där också. Det är en fördel när han ska göra modeller till gjutformarna på bilden. Foto: David Lundmark

Kliver man genom en metalldörr är det som att komma till en annan värld. Dånet från gjuteriet dör bort och ersätts av svag reklamradiomusik. I modellsnickeriet är det ljust och rent, luktar sågspån. Erik Zentio har hela snickeriet för sig själv. Här tillverkar han så kallade modeller, cylindrar i trä, som har samma form som delar av valsarna som ska gjutas. Gjutsanden packas runt träet, modellen dras sedan ut för att ge plats åt det flytande järnet. Erik är den enda på Åkers som kan det här jobbet.

– Det kan bli problem när du är pappaledig, säger Jan Blomberg.

Familjen väntar tillökning. Huset köpte de för ett år sedan, det var då de hade turen – eller snarare skickligheten – att binda både ränta och elpris.

– Jag köpte ju ett hus som var samma storlek som ditt, men betalade fem gånger mer, säger Erik till Jan.

Jan Blomberg nickar. Han känner att han klarar sig bra med lånen avbetalda och inga barn att försörja. Men han oroar sig för dem som är yngre.

– Sitter man på stora lån och har många hungriga barn, det blir tufft. Det där kommer vi nog se i vinter i form av sjukskrivningar och annat.

Det är inte bara Erik som är svår att ersätta. Rainer Malmgren, som jobbar med att göra verktyg, fick komma tillbaka efter att han gått i pension – det fanns ingen annan.

Rainer har varit med ett bra tag, men något som liknar dagens situation med prisökningar har han inte varit med om. Någon full kompensation i lönekuvertet för prisökningarna tror han inte på.

– De ska vara glada om de får 3–4 procent.

Så säger de om avtalsrörelsen

Elvira Lexell. Foto: David Lundmark

Lyssna!

Elvira Lexell medverkar även kort i det här poddavsnittet som reder ut förutsättningarna för årets avtalsrörelse. En del av podden DA möter.

Elvira Lexell är gjutare:

”Jag har inte tänkt på avtalsrörelsen så mycket, jag hoppas att de som kan löser problemet. Prisökningarna märker jag av. Vi brukar köpa Bregott, det har verkligen dragit iväg. Jag pratade med min pappa, de hade gått över till Lätta som är billigare. Om det är som de säger att man ska ha en buffert på 50 000 kronor, då blir det tufft. Annars tycker jag att viktiga fackliga frågor är att man ska bli behandlad rätt.

Till exempel, någon som åker fast i ett drogtest bör få samma hjälp som vid alkoholproblem. Kanske behandling och chans att ha kvar sitt arbete.”

Rainer Malmgren. Foto: David Lundmark

Rainer Malmgren gör verktyg och ämnen till valsar:

Är pensionär men blev ombedd att komma tillbaka på halvtid eftersom ingen kunde ersätta honom.

”Man tappar köpkraft hela tiden, jag tror inte man får kompensation för det i avtalsrörelsen. Får de 3–4 procent ska de vara glada. Det är bara att gå in i affären. Jag köpte två paprikor, visserligen ekologiska, sedan såg jag att de kostade 50 spänn.

50 spänn för två paprikor! Jag har varit med många år men riktigt så här illa har det aldrig varit. Det kommer att gå illa.

Men min pension räcker. Jag har inga lån och vi är två i hushållet.”

Erik Zentio. Foto: David Lundmark

Erik Zentio är modellsnickare:

”Man vill väl alltid att lönen ska gå upp! Men jag tycker jag klarar mig, mycket för att jag jobbar extra som deltidsbrandman.

Jag låste både räntan och elpriset när vi köpte vårt hus för ett år sedan, så det är jag inte orolig för. Men som det ser ut med huspriserna som går ner – om jag tvingas sälja kommer jag att sitta med ett huslån i alla fall.”

Jennifer Aldenroth. Foto: David Lundmark

Jennifer Aldenroth, skyddsombud, svarvar återvinningsmaterial:

”Jag har inte så mycket kunskap om avtalsrörelsen, men man hoppas ju på löneökningar. Det är klart jag märker prisökningarna. Jag är ensamstående med tre småbarn, det blir kännbart. Jag har dieselbil, så när jag tankar, är i mataffären, köper barnkläder, allt! Jag hoppas att det inte fortsätter, så man kan ge sina barn mat på bordet.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Ett kanonjobb

Ett kanonjobb

Klockan är 12.19 på Åkers Sweden i Åkers styckebruk.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Varför skrämmer inflationen parterna i avtalsrörelsen? Till och med facken pratar om reallönesänkningar. Hör experterna i DA:s avtalspodd i ett samtal med Helle Klein. De blickar tillbaka till den skenande inflationen på 1980-talet.

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Inflationen slår hårt mot alla – men allra mest mot dem som har små marginaler. Hur facken hanterar det kan avgöra om LO håller samman eller inte i avtalsrörelsen. 
”Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”