Lön, arbetstid, övertid – här är nyheterna i nya avtalet

Ett nytt avtal är tecknat för de kommande två åren mellan fack och arbetsgivare inom industrin.

DA reder ut de viktigaste frågorna som påverkar dig som jobbar.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Lönerna höjs med 6,4 procent på två år

Industrifacken krävde löneökningar på 4,2 procent. Så blev det inte. I stället landade siffran på 6,4 procent på två år – uppdelat på 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år.

Industrifacken hade hoppats på mer, men tycker ändå att de lyckats etablera en högre löneökningstakt. De framhåller också att detta resultat är ”ett av de högsta i industriavtalets 30-åriga historia”. Bara förra avtalsrörelsen, 2023, var ”märket” högre, 3,7 procent per år, mot dagens snitt på 3,2 procent.

Industriarbetsgivarna å sin sida menar att procentsatsen ligger ”en bit över jämförbara konkurrentländer”. De tror att ”avtalet kommer att bli utmanande för konkurrenskraften för industrin”. Samtidigt – i dessa oroliga ekonomiska tider – så är det välkommet att ett avtal alls har träffats, tycker de.

Arbetstiden kortas för alla

Arbetstidsförkortningen var en av knäckfrågorna i förhandlingarna. Den har drivits av industrifacken genom krav på ökad avsättning inom de system som redan finns – arbetstidskonto samt deltidspension. Detta har de lyckats med. Arbetsgivarna har gått med på ytterligare avsättning i de här systemen. Industrifacken har dessutom fått igenom system för arbetstidsförkortning inom områden där detta inte funnits tidigare. Nu har alla avtalsområden inom industrin sådana system.

På arbetsgivarsidan tycker man det är positivt att båda parter är överens om att man inte vill se någon lagstiftning i den här frågan. Samtidigt tycker inte arbetsgivarna att förkortad arbetstid är bra. De hänvisar till svag produktivitetstillväxt i Sverige, som de menar riskerar att förvärras av kortare arbetstid.

Parterna är också överens om att om det blir lagstiftning om kortare arbetstid, så ska parterna sätta sig och förhandla, under fredsplikt, om vad som händer med arbetstidsförkortningen i avtalen. Arbetsgivaren vill ta bort den i så fall.

Extra pengar till lågavlönade

I avtalet ingår en låglönesatsning. Den innebär att anställda som tjänar som tjänar lägre än 29 100 kronor i månaden får en högre lönepott – 989 kronor i månaden första året och 903 kronor andra året. Industrifacken tycker detta är viktigt inte minst som en jämställdhetssatsning, eftersom en större andel av de lågavlönade är kvinnor.

Övertidsersättning även för deltidsanställda

Industrifacken har, inom alla sina områden, fått igenom kravet på att deltidsanställda ska få övertidskompensation på motsvarande nivå som heltidsanställda.

Förhandlingschefen på Teknikföretagen, Tomas Undin, gav en syrlig kommentar där han hänvisade till ” frågan om de här 27 deltidsanställda vi har inom industrin” – från det hållet verkar man med andra ord inte tycka att det är en särskilt stor fråga. Det är däremot en stor fråga i andra branscher, som i handeln och den kommunala sektorn, där många jobbar ofrivilligt deltid.

Enligt facken ingår bestämmelserna om övertid i ”märket” som sätter normen på hela arbetsmarknaden. De nya avtalens bestämmelser om övertidsersättning ska alltså överföras även till andra branscher, anser de.

Arbetsgivarna, däremot, anser att märket bara gäller nivån på lönerna de olika åren, och längden på avtalet. Hur det till slut blir avgörs de närmaste dagarna i förhandlingar.

Amanda Lindholm