Industriarbetarnas tidning

Nattskift för att rädda jobben

15 november, 2022

Skrivet av

Osäkra tider När elpriserna skenar tvingas industriarbetare till snabba omställningar och nattarbete.
– Kris på grund av elpriset, det hade jag aldrig kunnat tro, säger Arne Guldbrandsson på Fundo gjuteri i Charlottenberg.

700 grader får aluminiumet att bubbla inne i den energislukande värmeugnen. Foto: Niklas Porter

Fundo Components AB

Aluminiumgjuteri. Elbaserad smältning och gjutning.

Antal anställda: 68.

Elförbrukning: Cirka 1 miljon kWh per månad. 2,5 miljoner kronor var augustis elräkning för gjuteriet.

Kuriosa: Fundo är latin och betyder ”jag gjuter”.

Valet var inte enkelt, men det var tydligt. Lägga sig ner och ta ett sista andetag eller göra en drastisk förändring nu. All produktion i gjuteriet skulle ställa om till natt- och helgskift, då elpriset var lägst.

Arne Guldbrandsson, den lokala metallklubbens sekreterare, visste att alternativen som företagsledningen presenterade inte skulle uppskattas av hans arbetskamrater. Han fick rätt.

I 46 år har Arne Guldbrandsson jobbat på gjuteriet. Han kan vara den sista generationen som arbetat på samma ställe ett helt yrkesliv, tror han. Aluminiumgjuteriet har fordonsindustrin som viktigaste kund. Större delen av produktionen går till Volvo Group och Scania. Men de tillverkar även för andra branscher, till exempel sjukvården.

Flera kriser har kommit och gått under Arne Guldbrandssons år, under 80-talet, 90-talet och under finanskrisen 2008–2009. Alltid med varsel och oro som ständiga följeslagare. Förra året fick 80 arbetskamrater gå, sedan dess är de 68 som arbetar på gjuteriet med tjänstemän inräknade.

Den senaste månaden liknar ingen annan. Aldrig hade han kunnat föreställa sig att elpriserna skulle leda till en kris. Ändå ser han ett mönster.

– När något förändras ute i världen slår det direkt mot oss industriarbetare. Det har kriserna gemensamt.

Industriarbetaren Arne Guldbrandsson har sett många kriser komma och gå på gjuteriet, men inget liknar den senaste – då elpriset tvingade dem att ställa om. Foto: Niklas Porter

Lösningen på den senaste krisen, att flytta produktionen till natt och helg, möttes inte av några glädjerop, som han förutsett. Som att välja både pest och kolera, menade chockade arbetskamrater. Var det verkligen nödvändigt?

Ja, blev svaret. Efter en fördubblad elräkning i augusti som stigit från 1,2 miljoner kronor i månaden till 2,5 miljoner kronor, kunde man inte vänta längre.

En ny skiftgång förhandlades fram som till en början skulle pågå i åtta veckor.

– Redan efter två veckor var jag trött. Det är tungt att jobba natt när man är äldre. Det jobbigaste var att ställa om mellan skiften, säger smältarbetaren Jan Olsson.

När något förändras ute i världen slår det direkt mot oss industriarbetare.

Arne Guldbrandsson, klubbsekreterare.

Han står på tusentals små aluminiumbitar utspridda som stjärnstoft på betonggolvet. Det sopas ihop till glittrigt skräp i containrar. En bit bort behandlar arbetskompisen Kent Jonsson aluminiumet.

– Klart jag är lite orolig, blir det för dyrt så kanske företaget inte klarar av priserna och då kan man ju bli av med jobbet.

Jan Olsson vet inte hur länge han hade orkat att jobba natt. Nu är han tillbaka på dagskift och hoppas att de inte ska behöva ställa om igen. Foto: Niklas Porter
Fordonsindustrin är gjuteriets största kund. Foto: Niklas Porter

Efter två veckor med de nya skiften märkte företagsledningen att det inte räckte med att ställa om till natt och helg. Den nya skiftgången gjorde att de tappade produktion motsvarande ett skift. Dessutom var det slitsamt för både personal och maskiner.

De var tvungna att hitta en annan lösning och vände sig därför till sina kunder. Hjälpen kom i form av ett el-tillägg som kunderna valde att betala. De står för delar av de extra elkostnaderna och på gjuteriet har man kunnat återgå till dagtid.

– Det var skönt, jag vet inte hur länge jag hade orkat. Framåt känns det fortfarande lite osäkert, man vet ju aldrig om vi måste ställa om igen, säger Jan Olsson.

Nu står en dator vid smältugnen. Där ska smältarbetarna hålla koll på vad elen kostar per timme och köra ugnen när det är billigast.

Rusande elpriser som är påverkade av omvärlden är svårt att värja sig mot. Men det finns också något annat som gjort gjuteriet i Charlottenberg extra känsligt för svängningar: rörligt elavtal.

Hade ni kunna göra något annorlunda för att inte hamna i den här sitsen?

”Inget önskeläge”, säger Mikael Wandér, platschef. Foto: Niklas Porter

– Det är alltid bra att vara självkritisk. Och man kan så klart fundera på det rörliga avtalet. Men vi har inte varit i ett läge att teckna ett nytt fastprisavtal då vi haft en mycket osäker försäljningsprognos och inte vetat vilken mängd el vi skulle komma att ha behov av, säger Mikael Wandér, platschef på Fundo.

Han fortsätter:

– Det är inget önskeläge vi hamnat i, men vi har visat att vi snabbt kan ställa om och alla har ställt upp. Det är bättre jämfört med alternativet – att tvingas lägga ner.

Mikael Wandér hoppas att det kommer någon form av akutinsats, som anstånd med betalningen av hela eller delar av elräkningen. Eller en kreditgaranti från staten så att företag inte riskerar konkurs på grund av elpriserna.

Ute i bygden säger de att katter har nio liv, men gjuteriet har fler. Arne Guldbrandsson tror att deras fabrik kommer att överleva på något sätt, att det kommer att finnas behov av deras kompetens och möjlighet att bland annat producera mindre serier av mer avancerade produkter, som större gjuterier inte kan räkna hem.

Gjuteriet håller orten vid liv tillsammans med det stora shoppingcentret, dit norrmännen vallfärdar. Men bara Norgehandeln skulle inte vara tillräckligt för att bygden ska överleva, menar Arne Guldbrandsson.

Det är bättre jämfört med alternativet – att tvingas lägga ner.

Mikael Wandér, platschef.

Varje dag till och från jobbet på gjuteriet passerar han shoppingcentret. På kvällen när det är upplyst med stora skyltar i rött sken blir han nästan rörd. Så vackert, brukar han tänka.

Även om han tror att gjuteriet tar sig igenom också denna kris, så fastnar ändå tanken ibland: hur länge kommer skyltarna att lysa upp hans väg till och från gjuteriet?

Så var omställningen till nattskift

Bengt Skoglund, gjutare, jobbar på gjuteriet sedan 1987:

– Hur ska det egentligen bli, frågar man sig. Hur dyrt kommer det att bli? Att det skulle bli kris på grund av elpriserna, det trodde man ju aldrig. Det var jobbigt med nattskift, resten av dygnet blir förstört, man är trött hela dagen.

Emelie von Krusenstjerna, jobbar på monteringen sedan 2007:

– Jag hade tvingats söka nytt jobb om jag varit tvungen att jobba natt. Jag är ensamstående med tre barn. När resten av gjuteriet ställde om till natt var jag kvar på dagtid på monteringen. Det blev tomt. Man blir lite orolig när det blir så här.

Hans Johannesson, mellanchef, jobbar på gjuteriet sedan 2010:

– Det blev väldigt annorlunda när vi ställde om. Vi var tvungna att vara noga, nästan övertydliga, i våra överlämningar mellan skiften, så att inget kunde misstolkas. Men det gjorde det ändå. Det var också svårt att sprida kompetensen mellan skiften.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen. Följ med in i studion och möt gänget bakom radioprogrammet – där det just i kväll handlar mycket om godis.

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

IF Metall: Vi ser en dubbel oro hos industriarbetarna

IF Metall: Vi ser en dubbel oro hos industriarbetarna

El-krisen slår hårt mot industriarbetare och industrin. Både den egna ekonomin och arbetsgivarens situation oroar många, säger IF Metalls vice ordförande Tomas With.

Så mycket el kan industrin spara

Så mycket el kan industrin spara

Svensk industri skulle ­kunna spara 4,1 TWh varje år, enligt Nordic Energy Audit. Det motsvarar ­ungefär den årliga elförbrukningen för samtliga hushåll i Skåne.

Jakten på energitjuvarna

Jakten på energitjuvarna

Hushållen uppmanas att spara el när priserna är rekordhöga. Samtidigt läcker svensk industri mer el än vad alla hushåll i hela Skåne förbrukar under ett år. Och på företagen finns inga besparingskrav.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.