Industriarbetarnas tidning

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

18 november, 2022 - 12:29

Skrivet av

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Under natten till fredagen tecknade tyska IG Metall ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarna i nyckelstaten Baden-Württemberg. Avtalet är sträcker över 24 månader och innebär ökningar av de så kallade lönetarifferna på 5,2 procent nästa år och 3,3 procent 2024 – sammanlagt en årstakt på 4,25 procent.

Avtalet, som även inkluderar två skattefria engångsbelopp á 1 500 euro, kommer efter veckor av förhandlingar och varningsstrejker där IG Metall krävt 8 procent i löneökningar över 12 månader för de 3,9 miljoner anställda i den tyska verkstadsindustrin.

På en presskonferens efter en nattmangling kallade Roman Zitzelsberger, IG Metall-ordförande i Baden-Württemberg, resultatet för ”mycket anständigt”.

– Det har kommit till i en svår tid med mycket stridigheter, mycket bråk och hetsiga debatter, sa han och hänvisade till den höga inflationen och energipriserna i Tyskland.

Det förra avtalet för de tyska verkstadsarbetarna löpte ut redan i september och de får nu vänta på löneökningarna till juni nästa år. Under de kommande dagarna förväntas fack och arbetsgivare i de övriga förbundsländerna att anta samma avtal.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Utifrån de förutsättningar som de har i Tyskland, har de fått ett bra avtal, säger IF Metall avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Men han betonar att det är svårt att översätta det tyska avtalet till svenska förhållanden, där facken inom industrin krävt 4,4 procents löneökningar i ett ettårigt avtal. Till skillnad från Sverige höjer tyskarna inte de utgående lönerna, utan minimilönerna i de olika avtalen. Arbetarna i den starka tyska bilindustrin har i regel redan runt 30 procent högre löner än minimilönen.

– De är inte garanterade någon ökning alls. Inför juni nästa år kommer företagsråden sätta sig i lokala förhandlingar och såklart hänvisa till de här beloppen. I bilindustrin vill man behålla avståndet till lägstalönerna så att man inte tappar. Men exakt var de förhandlingarna slutar är svårt att säga, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En annan skillnad är att det svenska industriavtalet sätter märket för resten av arbetsmarknaden. Det förhållandet finns inte i Tyskland, där löneökningarna i tjänstesektorn till exempel brukar hamna betydligt lägre.

– I de lokala förhandlingarna i Sverige har vi i alla fall det centrala avtalets löneökning garanterad på den utgående lönen. Den situationen har man inte i Tyskland. Där får vissa mer och vissa mindre. Så vilket genomslag det här avtalet får i verkligheten får vi reda på först efteråt, säger han.

I Tyskland har engångsbelopp kommit att prägla de avtalade lönerna allt mer de senaste åren. I verkstadsindustrin har lönetarifferna inte höjts alls sedan 2018. Staten har stimulerat utvecklingen genom att göra utbetalningar på upp till 3 000 euro skattefria, både för arbetsgivaren och den anställda.

– Att få en stor klumpsumma är såklart välkommet. Men i Sverige tycker vi att löneökningar ska vara bestående, ett engångsbelopp är ett engångsbelopp. Det betalas ut vid ett tillfälle, sen är det borta. Lokalt kan man ibland ha sådana bonussystem, och det kan man ju ha. Men det är inget som vi strävar efter i de centrala avtalen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En kommentar till “Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

  • Det är alltid lika roligt att höra Veli-Pekka prata om teknikavtalet, dess fördelar bla bla bla.

    ”Vissa får mer, vissa får mindre”. Det är exakt så vårat teknikavtal är format, inte bara tyskarnas.
    Klumpsumman Veli-Pekka pratar om, nej visst har han rätt – ett engångsbelopp är inte att sträva efter, men tyskarna har högre löner PLUS en klumpsumma, inget teknikavtalet kan briljera med direkt.

    Så kan vi förvänta oss 30000kr i löneökning då? Eller får vi lägre lön än tyskarna samt blir utan en klumpsumma du inte förordar?

    Nej, min gissning är att lägsta löneökningen kommer hamna på 250-350kr som dessutom är utan garanti att få ta del av låglönesatsningen. Så arbetsgivaren får möjligheten att lägga tillskottet från låglönesatsningen på anställda som går i pension.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.