Industriarbetarnas tidning

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

18 november, 2022 - 12:29

Skrivet av

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Under natten till fredagen tecknade tyska IG Metall ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarna i nyckelstaten Baden-Württemberg. Avtalet är sträcker över 24 månader och innebär ökningar av de så kallade lönetarifferna på 5,2 procent nästa år och 3,3 procent 2024 – sammanlagt en årstakt på 4,25 procent.

Avtalet, som även inkluderar två skattefria engångsbelopp á 1 500 euro, kommer efter veckor av förhandlingar och varningsstrejker där IG Metall krävt 8 procent i löneökningar över 12 månader för de 3,9 miljoner anställda i den tyska verkstadsindustrin.

På en presskonferens efter en nattmangling kallade Roman Zitzelsberger, IG Metall-ordförande i Baden-Württemberg, resultatet för ”mycket anständigt”.

– Det har kommit till i en svår tid med mycket stridigheter, mycket bråk och hetsiga debatter, sa han och hänvisade till den höga inflationen och energipriserna i Tyskland.

Det förra avtalet för de tyska verkstadsarbetarna löpte ut redan i september och de får nu vänta på löneökningarna till juni nästa år. Under de kommande dagarna förväntas fack och arbetsgivare i de övriga förbundsländerna att anta samma avtal.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Utifrån de förutsättningar som de har i Tyskland, har de fått ett bra avtal, säger IF Metall avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Men han betonar att det är svårt att översätta det tyska avtalet till svenska förhållanden, där facken inom industrin krävt 4,4 procents löneökningar i ett ettårigt avtal. Till skillnad från Sverige höjer tyskarna inte de utgående lönerna, utan minimilönerna i de olika avtalen. Arbetarna i den starka tyska bilindustrin har i regel redan runt 30 procent högre löner än minimilönen.

– De är inte garanterade någon ökning alls. Inför juni nästa år kommer företagsråden sätta sig i lokala förhandlingar och såklart hänvisa till de här beloppen. I bilindustrin vill man behålla avståndet till lägstalönerna så att man inte tappar. Men exakt var de förhandlingarna slutar är svårt att säga, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En annan skillnad är att det svenska industriavtalet sätter märket för resten av arbetsmarknaden. Det förhållandet finns inte i Tyskland, där löneökningarna i tjänstesektorn till exempel brukar hamna betydligt lägre.

– I de lokala förhandlingarna i Sverige har vi i alla fall det centrala avtalets löneökning garanterad på den utgående lönen. Den situationen har man inte i Tyskland. Där får vissa mer och vissa mindre. Så vilket genomslag det här avtalet får i verkligheten får vi reda på först efteråt, säger han.

I Tyskland har engångsbelopp kommit att prägla de avtalade lönerna allt mer de senaste åren. I verkstadsindustrin har lönetarifferna inte höjts alls sedan 2018. Staten har stimulerat utvecklingen genom att göra utbetalningar på upp till 3 000 euro skattefria, både för arbetsgivaren och den anställda.

– Att få en stor klumpsumma är såklart välkommet. Men i Sverige tycker vi att löneökningar ska vara bestående, ett engångsbelopp är ett engångsbelopp. Det betalas ut vid ett tillfälle, sen är det borta. Lokalt kan man ibland ha sådana bonussystem, och det kan man ju ha. Men det är inget som vi strävar efter i de centrala avtalen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En kommentar till “Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

  • Det är alltid lika roligt att höra Veli-Pekka prata om teknikavtalet, dess fördelar bla bla bla.

    ”Vissa får mer, vissa får mindre”. Det är exakt så vårat teknikavtal är format, inte bara tyskarnas.
    Klumpsumman Veli-Pekka pratar om, nej visst har han rätt – ett engångsbelopp är inte att sträva efter, men tyskarna har högre löner PLUS en klumpsumma, inget teknikavtalet kan briljera med direkt.

    Så kan vi förvänta oss 30000kr i löneökning då? Eller får vi lägre lön än tyskarna samt blir utan en klumpsumma du inte förordar?

    Nej, min gissning är att lägsta löneökningen kommer hamna på 250-350kr som dessutom är utan garanti att få ta del av låglönesatsningen. Så arbetsgivaren får möjligheten att lägga tillskottet från låglönesatsningen på anställda som går i pension.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.