Industriarbetarnas tidning

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

26 januari, 2023 - 12:42

Skrivet av

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
– Det är viktigt att man inte har en gräddfil för vissa grupper.

Så gott som alla löntagare kommer att få sänkt reallön i år. Inflationen äter upp de löneökningar som blir, och flera tidigare års ökningar. Många medlemmar är missnöjda med att facken inte kräver kompensation för inflationen. Irene Wennemo, generaldirektör för statliga Medlingsinstitutet, ser det ändå som ett nödvändigt ont att hålla tillbaka lönerna.

– Det fackliga perspektivet syftar till goda reallöner på sikt. Då måste man ibland gå omvägen via en dålig reallöneökning ett år för att snabbt komma tillbaka till reallöneökningar igen.

Det finns olika sätt att bekämpa inflationen, som Riksbankens ränta, samordnad lönerörelse med måttliga lönekrav, samt prisstopp. Alla metoder har sina kostnader och sina problem. De medel som används i dag är räntan och lönebildningen. Att få sin reallön sänkt drabbar många, men Irene Wennemo tycker att alternativet vore värre: Att bara använda räntorna för att kyla ner ekonomin kraftigt. Det skulle leda till högre arbetslöshet och en sämre inkomstutveckling i hela ekonomin.

– Om man får ner inflationen genom en samordnad lönebildning så får alla betala oavsett om de har jobb eller inte. Annars är det de som blir arbetslösa som drabbas. Det skulle bli en mer ojämn fördelning av bördorna.

Läs också

Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. Hör experternas lägesbeskrivning – och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemos reaktion – i DA:s avtalspodd.

Att priserna och räntorna stiger drabbar alla, men mest de som har minst marginaler i sin ekonomi.

– De mer välbeställda drabbas också, men de har saker att skära på som inte leder till nöd. Man kan samköra till jobbet, slå av utomhusjacuzzin, strunta i att åka utomlands på jullovet. Men de som har mindre marginaler – det som de kan skära på är mycket mer nödvändiga utgifter.

Betyder det att man borde kompensera dem som har det sämre ställt på något sätt?

– Det är en fråga för den ekonomiska politiken. Man har gjort en del, sen kan man diskutera om tillräckligt. Det är avvägningar man får göra.

Många arbetare vi pratar med frågar sig varför det är de som ska ta smällen genom att inte få höjda reallöner, samtidigt som Ica höjer priserna, och hyran höjs, det stoppar man inte. Vad säger du till dem?

– Priserna höjs, men det är för att inköpspriserna höjs. Det beror på pandemin och på kriget i Ukraina. Produktionskapacitet har förstörts, det leder till brist, och då blir priserna högre. Även vi i Sverige kommer att ta smällen för det. Det viktiga är hur vi hanterar det med så sammantaget så låga kostnader som möjligt både när det gäller reallöner, och framtida tillväxt.

Varför är det just lönerna man bromsar och inte till exempel priserna?

– Långt tillbaka har man ju testat prisstopp ett antal gånger, men vi tycker att det är en fördel att inte ha statligt bestämda priser. Om man har prisstopp så hamnar man antingen i kö eller i att man sänker kvaliteten, för att ändå kunna producera till ett visst pris. Det är inte något vidare bra. Om man har det måste man släppa det förr eller senare.

Hon säger dock att det i vissa lägen och vissa branscher kan vara rimligt med prisstopp, och avvisar det inte helt för till exempel elmarknaden.

Man pratar mycket om att inflationen måste bekämpas, men vad är det som gör inflation så farligt?

– En engångsinflation är inte farlig, det är bara smärtsamt. Det är om vi börjar kompensera oss genom att höja lönerna och drar igång prisspiral, som man ibland, inte så ofta, hamnar i en okontrollerbar situation, eller en djup ekonomisk kris. Det gäller att bryta inflationen innan det blir en kris. Det var en av faktorerna bakom nittiotalskrisen.

En fråga som varit ovanligt omdiskuterad denna avtalsrörelse är lönerna för näringslivets allra högsta chefer, som tjänar mångdubbelt mot vad arbetare gör.

Det är inte alls konstigt att det diskuteras intensivt just nu, tycker Irene Wennemo. Avtalsrörelsen berör miljoner anställdas löner, och de höga cheferna är i princip de enda som står utanför. Inte ens arbetsgivarnas egna organisationer har direkt inflytande av deras löner.

Irene Wennemo säger att det är viktigt att få förståelse för att en reallönesänkning är något som behöver genomlidas kortsiktigt – för att komma tillbaka till reallöneökningar så snabbt som möjligt. Det blir svårare om de högsta cheferna lyckas kompensera sig för inflationen, medan vanliga anställda får står tillbaka, trots att de kanske har större behov av höjd lön.

Om det nu kommer något ”bonusregn” i början av året, hur påverkar det avtalsrörelsen?

– Det blir mycket svårare att bli överens om nivån. Vi har mycket att vinna på att inte springa ikapp inflationen. Det gäller att hamna på rätt nivå. Men den rätta nivån kommer inte accepteras om vissa grupper slipper undan reallönesänkningar.

I de flesta avtalsrörelser brukar reallönerna öka för alla, även om de högsta cheferna får mer. Det kan väcka irritation men är ofta lättare att ta, säger Irene Wennemo. Det är svårare om man själv förlorar pengar, och märker att någon annan vinner.

– Det är psykologiskt mycket mer smärtsamt att bli av med något, och nu blir vi av med reallöner.

Arbetsgivarnas organisationer är noga med att de inte förhandlar om vd:ars löner. Men skulle de ändå kunna uppmana sina medlemmar att tänka på att hålla igen lite där?

– Jag tror nog att det förs diskussioner på det temat. På arbetsgivarsidan inser man också att det här är en tuff situation.

Till slut, om du gissar, när tror du att vi kan se reallöneökningar igen?

– Det är svårt att säga, men om lönebildningen fungerar bra går det snabbare. Men sen är det ju hur energifrågan hanteras, i ett europeiskt perspektiv, och kriget i Ukraina. Det styr ju inte Sverige över. De frågorna ägs ju inte av partssystemet men partssystemet kan göra sitt bästa.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat ska verka för en väl fungerande lönebildning. I uppdraget ingår att ta hänsyn till den internationellt konkurrensutsatta sektorns (det vill säga industrins) lönenormerande roll. Man ska alltså försvara ”märket”.

Myndigheten ska också bidra till höjd reallön och hög sysselsättning och verka för att arbetsmarknadskonflikterna blir få.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

”Det var en strid värd att ta”

”Det var en strid värd att ta”

Lön varannan vecka eller en gång i månaden? På Älvsbyhus har det pågått hårda förhandlingar under flera år. För de anställda handlar det om principer – att det som står i avtalet ska gälla och att företaget inte kan göra hur det vill.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.