Industriarbetarnas tidning

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

26 januari, 2023 - 12:42

Skrivet av

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
– Det är viktigt att man inte har en gräddfil för vissa grupper.

Så gott som alla löntagare kommer att få sänkt reallön i år. Inflationen äter upp de löneökningar som blir, och flera tidigare års ökningar. Många medlemmar är missnöjda med att facken inte kräver kompensation för inflationen. Irene Wennemo, generaldirektör för statliga Medlingsinstitutet, ser det ändå som ett nödvändigt ont att hålla tillbaka lönerna.

– Det fackliga perspektivet syftar till goda reallöner på sikt. Då måste man ibland gå omvägen via en dålig reallöneökning ett år för att snabbt komma tillbaka till reallöneökningar igen.

Det finns olika sätt att bekämpa inflationen, som Riksbankens ränta, samordnad lönerörelse med måttliga lönekrav, samt prisstopp. Alla metoder har sina kostnader och sina problem. De medel som används i dag är räntan och lönebildningen. Att få sin reallön sänkt drabbar många, men Irene Wennemo tycker att alternativet vore värre: Att bara använda räntorna för att kyla ner ekonomin kraftigt. Det skulle leda till högre arbetslöshet och en sämre inkomstutveckling i hela ekonomin.

– Om man får ner inflationen genom en samordnad lönebildning så får alla betala oavsett om de har jobb eller inte. Annars är det de som blir arbetslösa som drabbas. Det skulle bli en mer ojämn fördelning av bördorna.

Läs också

Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. Hör experternas lägesbeskrivning – och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemos reaktion – i DA:s avtalspodd.

Att priserna och räntorna stiger drabbar alla, men mest de som har minst marginaler i sin ekonomi.

– De mer välbeställda drabbas också, men de har saker att skära på som inte leder till nöd. Man kan samköra till jobbet, slå av utomhusjacuzzin, strunta i att åka utomlands på jullovet. Men de som har mindre marginaler – det som de kan skära på är mycket mer nödvändiga utgifter.

Betyder det att man borde kompensera dem som har det sämre ställt på något sätt?

– Det är en fråga för den ekonomiska politiken. Man har gjort en del, sen kan man diskutera om tillräckligt. Det är avvägningar man får göra.

Många arbetare vi pratar med frågar sig varför det är de som ska ta smällen genom att inte få höjda reallöner, samtidigt som Ica höjer priserna, och hyran höjs, det stoppar man inte. Vad säger du till dem?

– Priserna höjs, men det är för att inköpspriserna höjs. Det beror på pandemin och på kriget i Ukraina. Produktionskapacitet har förstörts, det leder till brist, och då blir priserna högre. Även vi i Sverige kommer att ta smällen för det. Det viktiga är hur vi hanterar det med så sammantaget så låga kostnader som möjligt både när det gäller reallöner, och framtida tillväxt.

Varför är det just lönerna man bromsar och inte till exempel priserna?

– Långt tillbaka har man ju testat prisstopp ett antal gånger, men vi tycker att det är en fördel att inte ha statligt bestämda priser. Om man har prisstopp så hamnar man antingen i kö eller i att man sänker kvaliteten, för att ändå kunna producera till ett visst pris. Det är inte något vidare bra. Om man har det måste man släppa det förr eller senare.

Hon säger dock att det i vissa lägen och vissa branscher kan vara rimligt med prisstopp, och avvisar det inte helt för till exempel elmarknaden.

Man pratar mycket om att inflationen måste bekämpas, men vad är det som gör inflation så farligt?

– En engångsinflation är inte farlig, det är bara smärtsamt. Det är om vi börjar kompensera oss genom att höja lönerna och drar igång prisspiral, som man ibland, inte så ofta, hamnar i en okontrollerbar situation, eller en djup ekonomisk kris. Det gäller att bryta inflationen innan det blir en kris. Det var en av faktorerna bakom nittiotalskrisen.

En fråga som varit ovanligt omdiskuterad denna avtalsrörelse är lönerna för näringslivets allra högsta chefer, som tjänar mångdubbelt mot vad arbetare gör.

Det är inte alls konstigt att det diskuteras intensivt just nu, tycker Irene Wennemo. Avtalsrörelsen berör miljoner anställdas löner, och de höga cheferna är i princip de enda som står utanför. Inte ens arbetsgivarnas egna organisationer har direkt inflytande av deras löner.

Irene Wennemo säger att det är viktigt att få förståelse för att en reallönesänkning är något som behöver genomlidas kortsiktigt – för att komma tillbaka till reallöneökningar så snabbt som möjligt. Det blir svårare om de högsta cheferna lyckas kompensera sig för inflationen, medan vanliga anställda får står tillbaka, trots att de kanske har större behov av höjd lön.

Om det nu kommer något ”bonusregn” i början av året, hur påverkar det avtalsrörelsen?

– Det blir mycket svårare att bli överens om nivån. Vi har mycket att vinna på att inte springa ikapp inflationen. Det gäller att hamna på rätt nivå. Men den rätta nivån kommer inte accepteras om vissa grupper slipper undan reallönesänkningar.

I de flesta avtalsrörelser brukar reallönerna öka för alla, även om de högsta cheferna får mer. Det kan väcka irritation men är ofta lättare att ta, säger Irene Wennemo. Det är svårare om man själv förlorar pengar, och märker att någon annan vinner.

– Det är psykologiskt mycket mer smärtsamt att bli av med något, och nu blir vi av med reallöner.

Arbetsgivarnas organisationer är noga med att de inte förhandlar om vd:ars löner. Men skulle de ändå kunna uppmana sina medlemmar att tänka på att hålla igen lite där?

– Jag tror nog att det förs diskussioner på det temat. På arbetsgivarsidan inser man också att det här är en tuff situation.

Till slut, om du gissar, när tror du att vi kan se reallöneökningar igen?

– Det är svårt att säga, men om lönebildningen fungerar bra går det snabbare. Men sen är det ju hur energifrågan hanteras, i ett europeiskt perspektiv, och kriget i Ukraina. Det styr ju inte Sverige över. De frågorna ägs ju inte av partssystemet men partssystemet kan göra sitt bästa.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat ska verka för en väl fungerande lönebildning. I uppdraget ingår att ta hänsyn till den internationellt konkurrensutsatta sektorns (det vill säga industrins) lönenormerande roll. Man ska alltså försvara ”märket”.

Myndigheten ska också bidra till höjd reallön och hög sysselsättning och verka för att arbetsmarknadskonflikterna blir få.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Det var på tiden, ärligt talat”

”Det var på tiden, ärligt talat”

Bra löneökning. Helt okej. Vi får se vad det ger i lönekuvertet i slutändan. Dagens Arbete pratade med några anställda på Katrinefors bruk om nya avtalet.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

Lite klent, faktiskt nöjd, ett år för långt. Det är några av reaktionerna på helgens avtal.

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.