Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
– Det är viktigt att man inte har en gräddfil för vissa grupper.

Så gott som alla löntagare kommer att få sänkt reallön i år. Inflationen äter upp de löneökningar som blir, och flera tidigare års ökningar. Många medlemmar är missnöjda med att facken inte kräver kompensation för inflationen. Irene Wennemo, generaldirektör för statliga Medlingsinstitutet, ser det ändå som ett nödvändigt ont att hålla tillbaka lönerna.

– Det fackliga perspektivet syftar till goda reallöner på sikt. Då måste man ibland gå omvägen via en dålig reallöneökning ett år för att snabbt komma tillbaka till reallöneökningar igen.

Det finns olika sätt att bekämpa inflationen, som Riksbankens ränta, samordnad lönerörelse med måttliga lönekrav, samt prisstopp. Alla metoder har sina kostnader och sina problem. De medel som används i dag är räntan och lönebildningen. Att få sin reallön sänkt drabbar många, men Irene Wennemo tycker att alternativet vore värre: Att bara använda räntorna för att kyla ner ekonomin kraftigt. Det skulle leda till högre arbetslöshet och en sämre inkomstutveckling i hela ekonomin.

– Om man får ner inflationen genom en samordnad lönebildning så får alla betala oavsett om de har jobb eller inte. Annars är det de som blir arbetslösa som drabbas. Det skulle bli en mer ojämn fördelning av bördorna.

Läs också

Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. Hör experternas lägesbeskrivning – och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemos reaktion – i DA:s avtalspodd.

Att priserna och räntorna stiger drabbar alla, men mest de som har minst marginaler i sin ekonomi.

– De mer välbeställda drabbas också, men de har saker att skära på som inte leder till nöd. Man kan samköra till jobbet, slå av utomhusjacuzzin, strunta i att åka utomlands på jullovet. Men de som har mindre marginaler – det som de kan skära på är mycket mer nödvändiga utgifter.

Betyder det att man borde kompensera dem som har det sämre ställt på något sätt?

– Det är en fråga för den ekonomiska politiken. Man har gjort en del, sen kan man diskutera om tillräckligt. Det är avvägningar man får göra.

Många arbetare vi pratar med frågar sig varför det är de som ska ta smällen genom att inte få höjda reallöner, samtidigt som Ica höjer priserna, och hyran höjs, det stoppar man inte. Vad säger du till dem?

– Priserna höjs, men det är för att inköpspriserna höjs. Det beror på pandemin och på kriget i Ukraina. Produktionskapacitet har förstörts, det leder till brist, och då blir priserna högre. Även vi i Sverige kommer att ta smällen för det. Det viktiga är hur vi hanterar det med så sammantaget så låga kostnader som möjligt både när det gäller reallöner, och framtida tillväxt.

Varför är det just lönerna man bromsar och inte till exempel priserna?

– Långt tillbaka har man ju testat prisstopp ett antal gånger, men vi tycker att det är en fördel att inte ha statligt bestämda priser. Om man har prisstopp så hamnar man antingen i kö eller i att man sänker kvaliteten, för att ändå kunna producera till ett visst pris. Det är inte något vidare bra. Om man har det måste man släppa det förr eller senare.

Hon säger dock att det i vissa lägen och vissa branscher kan vara rimligt med prisstopp, och avvisar det inte helt för till exempel elmarknaden.

Man pratar mycket om att inflationen måste bekämpas, men vad är det som gör inflation så farligt?

– En engångsinflation är inte farlig, det är bara smärtsamt. Det är om vi börjar kompensera oss genom att höja lönerna och drar igång prisspiral, som man ibland, inte så ofta, hamnar i en okontrollerbar situation, eller en djup ekonomisk kris. Det gäller att bryta inflationen innan det blir en kris. Det var en av faktorerna bakom nittiotalskrisen.

En fråga som varit ovanligt omdiskuterad denna avtalsrörelse är lönerna för näringslivets allra högsta chefer, som tjänar mångdubbelt mot vad arbetare gör.

Det är inte alls konstigt att det diskuteras intensivt just nu, tycker Irene Wennemo. Avtalsrörelsen berör miljoner anställdas löner, och de höga cheferna är i princip de enda som står utanför. Inte ens arbetsgivarnas egna organisationer har direkt inflytande av deras löner.

Irene Wennemo säger att det är viktigt att få förståelse för att en reallönesänkning är något som behöver genomlidas kortsiktigt – för att komma tillbaka till reallöneökningar så snabbt som möjligt. Det blir svårare om de högsta cheferna lyckas kompensera sig för inflationen, medan vanliga anställda får står tillbaka, trots att de kanske har större behov av höjd lön.

Om det nu kommer något ”bonusregn” i början av året, hur påverkar det avtalsrörelsen?

– Det blir mycket svårare att bli överens om nivån. Vi har mycket att vinna på att inte springa ikapp inflationen. Det gäller att hamna på rätt nivå. Men den rätta nivån kommer inte accepteras om vissa grupper slipper undan reallönesänkningar.

I de flesta avtalsrörelser brukar reallönerna öka för alla, även om de högsta cheferna får mer. Det kan väcka irritation men är ofta lättare att ta, säger Irene Wennemo. Det är svårare om man själv förlorar pengar, och märker att någon annan vinner.

– Det är psykologiskt mycket mer smärtsamt att bli av med något, och nu blir vi av med reallöner.

Arbetsgivarnas organisationer är noga med att de inte förhandlar om vd:ars löner. Men skulle de ändå kunna uppmana sina medlemmar att tänka på att hålla igen lite där?

– Jag tror nog att det förs diskussioner på det temat. På arbetsgivarsidan inser man också att det här är en tuff situation.

Till slut, om du gissar, när tror du att vi kan se reallöneökningar igen?

– Det är svårt att säga, men om lönebildningen fungerar bra går det snabbare. Men sen är det ju hur energifrågan hanteras, i ett europeiskt perspektiv, och kriget i Ukraina. Det styr ju inte Sverige över. De frågorna ägs ju inte av partssystemet men partssystemet kan göra sitt bästa.

Anna Julius