Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. I vår podd håller experter nu tummarna för att löntagarna tror på modellen trots reallönesänkning. Och Medlingsinstitutets generaldirektör hoppas att varken arbetsgivare eller den nya regeringen trampar snett.

Det råder tuffa tider för de svenska hushållen. Inflationen rusar, liksom kostnaderna för el, mat, resor och boende. Och för de allra flesta är löneökningar det enda sättet att öka sina intäkter. Men den svenska lönemodellen bygger sedan länge på att den typen av kostnadsökningar som medborgarna nu drabbas av inte ska kompenseras genom löneökningar.

Dagens Arbete inleder nu sin bevakning av årets avtalsrörelse med ett poddavsnitt som fokuserar på förutsättningarna för det rådande Industriavtalet. Hur tacklar modellen dagens utmaningar, den sammanlagda kostnadschock som nu drabbar svenskarna ger en ny spelplan?

– Jag tror ändå att det finns en förståelse för att företagen inte bedriver stabiliseringspolitik, säger Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten i podden och fortsätter:

– Vi på arbetsgivarsidan brukar vara tydliga med att vi fokuserar på lönerna och sedan får Riksbanken och regeringen fokusera på sin uppgift. Vi brukar inte vilja att de lägger sig i vad vi gör och då kan inte vi ställa några krav på dem.

Det är viktigt att den nya regeringen inte trappar snett. Man måste inse att det här är en jättesvår situation för facken.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Erica Sjölander är kanslichef för Facken inom industrin, och även hon ger sin syn på läget i poddavsnittet:

– Det är förstås så att vi ser det som människor upplever. Men vi har valt väg och sagt att det inte är via avtalsrörelser som vi ska kompensera de här kostnadsökningarna, säger hon och fortsätter:

– Modellen bygger på att se över tid och om vi tittar från 1998 fram till 2021 så har det varit en reallöneökning på i snitt två procent per år. Och även om det kanske blir minus fem procent i år så är vår utgångspunkt att modellen kommer kunna fungera framöver.

Samtidigt pekar Erica Sjölander på att svenska industriföretag visat goda resultat de senaste åren. Kerstin Hallsten håller med, men påpekar att det inte säger något om framtiden:

– Ja, lönsamt har det varit. Men det kan svänga snabbt. Många av våra industrier är väldigt beroende av låga elpriser och påverkas förstås om de stiger.

I podden medverkar även Irene Wennemo som är generaldirektör för Medlingsinstitutet, den myndighet som ska se till att svensk arbetsmarknad är så konfliktfri som möjligt. Hon menar att det svåra kostnadsläget för medborgarna ställer stora krav på politiken:

– Det är viktigt att den nya regeringen inte trappar snett. Man måste inse att det här är en jättesvår situation för facken. För de ska stå emot det tryck som ändå finns om att fixa en kompensation. För det är vad medlemmarna säger och du kan aldrig få dem att säga något annat. Det är därför man är med i facket.

Irene Wennemo riktar också en uppmaning till arbetsgivarna inför kommande förhandlingar:

­– Reta inte upp facken i onödan nu, vad det än kan vara i en överenskommelse. Det är lätt hänt, man förhandlar med varandra och plötsligt går det genom något som är väldigt provocerande. Och då kommer man fokusera så mycket på detta att man kanske inte orkar med den viktiga uppgiften att förklara varför det är så viktigt att hålla fast vid att tänka långsiktigt.

Hon är dock övertygad om att modellen med ett löneledande industriavtal tar sig genom dagens utmaningar:

– Märket kommer att hålla även denna gång.

Och även om Irene Wennemo betonar att hon inte ska ge råd till parterna ser hon ändå fördelar med såväl ett långt som ett kort avtal:

– Det naturliga i en sådan här situation är ju ett kort avtal. Men om vi tror på modellen och att Riksbanken kommer att få ner inflationen kan det finnas fördelar med att teckna ett längre avtal. Det blir ett tufft första år, men sedan kan vi snabbt vara back on track med reallöneökningar igen.

Jonas Nordling