Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

25 januari, 2023

Skrivet av

PERSPEKTIV Sverige har ögonen på sig. I berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter och kallar Sverige för ”de sällsynta jordartsmetallernas hem”.

Harald Gatu, reporter.

EU väntar otåligt på att Sverige ska förse Europas industri med de värdefulla metallerna. Omistliga i elbilarnas motorer, mobiltelefonerna, i vindkraften och vapensystemen.

Beroendet av Kina ska brytas, Europa bli självförsörjande. Och det är främst i Sverige de åtråvärda metallerna finns.

Tajmingen var den allra bästa när statliga gruvbolaget LKAB häromveckan aviserade att bolaget sitter på kontinentens största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.

EU-kommissionen fanns på plats i Kiruna denna dag, den första på det svenska ordförandeskapet. EU-toppen tog ett glädjeskutt över beskedet. Kommissionen är ju i full färd med att utarbeta en plan för hur Europa ska bli mer självförsörjande på sällsynta jordartsmetaller.

Sannolikt fortplantades nyheten till den schweiziska vintersportorten Davos där den ekonomiska och stora delar av den politiska eliten samlats för att diskutera inriktningen på världsekonomin efter covid-19, inflationens återkomst, kriget i Ukraina och de geopolitiska spänningarna mellan USA och Kina.

Regionalisering är det nya modeordet. Globaliseringen är inte död, den ändrar bara karaktär. Ett ensidigt beroende av rysk gas, halvledare från Taiwan, sällsynta jordartsmetaller från Kina bedöms som alltför riskabelt. Världen ska göras mera robust, risker minimeras och därför mer produktion på hemmaplan.

Det är därför USA ser om sitt hus, satsar på inhemsk halvledarproduktion och ett gigantiskt stimulanspaket som ska förlösa en ny, grön industri. EU rustar å sin sida för sin omställning och där är de svenska mineraltillgångarna av strategiskt värde.

Att Per Geijer-fältet i Kiruna skulle innehålla sällsynta jordartsmetaller kom knappast som en överraskning för den som haft det minsta hum om vad som slumrar i den svenska berggrunden. Geologen Per Geijer upptäckte fyndigheterna redan 1931 och malmfältet bär därför hans namn.

Men idag vet LKAB mer om ungefär hur mycket av det sällsynta som finns inbäddat i järnmalmskroppen. Cirka en miljon ton – den dominerande producenten Kina förser världen årligen med cirka 180 000 ton.

De är 17 till antalet, de sällsynta jordartsmetallerna. Många av dem upptäcktes faktiskt i Sverige redan på 1700 och 1800-talet.

Flera av sjutton grundämnena har också fått sina namn just för att de har upptäckts i Sverige.

Scandium efter den latinska benämningen av Skandinavien.

Tulium efter den grekiska och romerska mytologins benämning på Skandinavien, Thule.

Holmium efter det latinska namnet för Stockholm.

Fyra av dem – Yttrium, Ytterbium, Terbium och Erbium – har fått sitt namn efter en och samma fyndplats, skärgårdsbyn Ytterby nära Vaxholm där en gruva en gång fanns.

Sverige är ”de sällsynta jordarternas hem” konstaterade EU i den rapport som forskningsprojekt EURare presenterade häromåret. Som om vi satt på den nya oljan? Nja.

Mellanöstern har sin olja, vi har de sällsynta jordartsmetallerna, sa visserligen den kinesiske ledaren Deng Xiao-Ping när Kina började moderniseras för 30 år sedan. Men den liknelsen får du knappast höra från någon omdömesgill svensk politiker. Det är helt enkelt för mycket osäkerhet och risktagande som omgärdar de sällsynta jordartsmetallerna.

Vi vet inte exakt vilka jordartsmetaller som finns i LKAB:s fyndighet. Därmed går det heller inte att uppskatta det ekonomiska värdet. Vissa metaller är värda betydligt mer än andra.

Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid LTU. Foto: Harald Gatu

Vägen till produktion är lång, besvärlig och osäker. Inte minst tekniskt. Sällsynta jordartsmetaller är sällsynt knepiga att hitta och skilja ut från andra grundämnen. ”Processen är miljömässigt besvärlig och kan orsaka stora utsläpp. Att bygga upp ett skydd mot utsläpp kostar pengar. Det är därför västvärlden låtit Kina ta hand om raffineringen, att rena metallerna”, säger Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet och verksam vid RMG Consulting.

Länge har exempelvis den enda amerikanska gruvan – Mountain Pass i Kalifornien – skeppat över sina sällsynta jordartsmetaller till Kina för raffinering. Men LKAB tänker göra hela processen i egen regi. Bland annat har man köpt in sig i det norska företaget REETech som bygger ett nytt raffinaderi på Heröya i södra Norge. Magnus Ericsson:

– Frågan är hur Kina kommer att reagera på att det dyker upp en konkurrent som LKAB. Om kineserna vill behålla sitt monopol på raffineringen skulle de kunna dumpa priserna så att det blir olönsamt för LKAB. Den risken finns.

– En annan risk för LKAB är teknisk, att själva utvinningsprocessen inte fungerar.

Samtidigt är den stora fyndigheten i Kiruna av högsta intresse för ett EU som vill bli kvitt sitt importberoende av de viktiga metallerna. Kan man tänka sig att det svenska gruvbolaget får stöd? Magnus Ericsson tycker att det vore rimligt. Dels borde potentiella köpare kunna skriva långtidskontrakt med LKAB så att gruvbolaget inte behöver ta risken självt. Att skriva långtidskontrakt för att eliminera försörjningsrisker är knappast ovanligt. ”Men framför allt borde EU-kommissionen kunna ta täten och underlätta för LKAB. För det här är ett riskfyllt projekt, det säger ju företaget självt”.

Sällsynta jordartsmetaller i Sverige

Ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller sker i dagsläget i Sverige. Här är några av de platser där man vet eller finner troligt att det finns fyndigheter.

Källor: SGU, eurare.org, LKAB

Sverige är alltså ”de sällsynta jordartsmetallernas hem” enligt EU. En lika strategiskt viktig resurs i den gröna omställningen som kol och olja var för fossilsamhället, brukar det sägas. Enligt SGU, Sveriges geologiska undersökningar, vimlar det av kända fyndigheter. Bland annat i Almunge utanför Uppsala, på Alnön utanför Sundsvall, i Västervik, Bastnäs i Riddarhyttan, Särna i norra Dalarna och i bergslagsbältet Grängesberg-Blötberget-Idkerberget där gruvdriften lades ner för inte så längesedan och där de sällsynta jordartsmetallerna lär finnas i kvarlämnade slagghögar som plötsligt kan bli ekonomiskt högintressanta.

Men den största fyndigheten vid sidan av Kiruna ligger halvannan mil norr om Gränna. Där, i Norra Kärr, vill ett kanadensiskt bolag öppna ett 800 meter långt och 200 meter brett dagbrott för att under ett kvartssekel plocka upp sällsynt tunga – och därmed eftertraktade – jordartsmetaller. Enligt SGU rankas Norra Kärr som ”internationellt ett av de mest intressanta projekten i Europa, såväl ekonomiskt (höga halter av de mest eftertraktade sällsynta jordartsmetallerna) som miljömässigt (mycket låga uran- och toriumhalter).”

Ingen vet när – eller ens om – brytning kommer att ske i Norra Kärr. Länsstyrelsen har sagt nej eftersom bolaget inte har lämnat någon tillfredsställande redovisning hur miljön ska syddas den dag brytningen börjar. Bolaget lovar att återkomma.

De eftertraktade, sällsynta jordartsmetallerna fortsätter att ruva i den svenska berggrunden. Allt medan EU väntar.

Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller består av en grupp med 17 grundämnen, varav 16 förekommer naturligt. Ämnena är:

  • lantan (La)
  • cerium (Ce)
  • praseodym (Pr)
  • neodym (Nd)
  • prometium (Pm)
  • samarium (Sm)
  • europium (Eu)
  • gadolinium (Gd)
  • terbium (Tb)
  • dysprosium (Dy)
  • holmium (Ho)
  • erbium (Er)
  • tulium (Tm)
  • ytterbium (Yb)
  • lutetium (Lm)
  • skandium (Sc)
  • yttrium (Y)

Metallerna finns dessutom ofta tillsammans med radioaktiva ämnen som uran och torium. Det kan göra brytningen dyr och besvärlig.

De sällsynta jordartsmetallerna kan användas för att tillverka starka magneter för användning i elektriska motorer, för bruk i industri eller fordon. Sådana magneter används även i elektriska generatorer, som behövs för elproduktion i olika typer av kraftverk.

De används också som katalysatorer i kemiska reaktioner, exempelvis i raffinaderier inom oljeindustrin. Bränsleceller och specialiserade batterier utgör ytterligare användningsområden, liksom glas och keramik för specifika applikationer.

Källa: SGU

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”