Dom: Northvolt frias efter att utländska arbetare jobbat utan tillstånd
Northvolt frias av Skellefteå tingsrätt. De tolv utländska arbetarna, som jobbade olagligt inne på företagets område, var inte Northvolts ansvar.
Industriarbetarnas tidning
31 maj, 2023
Skrivet av Anna Julius
Förlorade jobbet När Jennifer blev sjuk av graviditeten sa företaget att hon måste jobba. När hon blev sjuk igen blev hon uppsagd. Vad var det egentligen som hände på Åkers Sweden?
När en arbetsgivare får veta att en anställd är gravid ska man genast undersöka om arbetstagaren utsätts för någon av de risker som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter: AFS 2007:5.
Arbetsgivare ska aktivt arbeta för möjligheter att förena arbete med familjeliv. Det står i diskrimineringslagen. Det kan betyda att inte beordra övertid eller inte ha arbete på obekväm arbetstid.
”Du är en tjej som vi vill satsa på.” Sms:et från HR-chefen värmde. Det hade varit tjafsigt i arbetslaget. HR-chefen uppmanade Jennifer att inte ta åt sig. Jennifer tackade, svarade att hon inte lät någon trycka ner henne.
Lite mindre än tre år senare satt hon på HR-chefens rum. Företaget ville säga upp henne. Varken Jennifer eller facket förstod. Hon, skyddsombud och ledamot i klubbstyrelsen, blev uppsagd av personliga skäl. Från lovande till icke-önskvärd.
– Vad var det som hände egentligen? funderar Jennifer. Ja, jag blev gravid.
Om man kör av E20 mellan Södertälje och Strängnäs, och sedan några minuter mellan åkrarna, kommer man till det lilla samhället Åkers styckebruk. Orten har fått namn efter industrin som är anledningen till att den finns. Ett av Sveriges äldsta företag, som tillverkade kanoner redan på 1500-talet. Nu heter det Åkers Sweden, är amerikanskägt och gjuter valsar till bland annat stålverk.
Hit kom Jennifer efter att ha jobbat en tid på Scania. Hon trivdes att jobba med kroppen, gillade att köra travers. Hon ville också något mer med sitt jobb. Därför blev hon snart skyddsombud – den psykosociala arbetsmiljön var viktig. Hon blev invald i klubbstyrelsen och jämställdhetsansvarig.
IF Metallklubbens ordförande Niklas Strömberg beskriver henne som ambitiös.
– Som med många fackliga som kommer in som nya, ofta unga, kände man att man snarare behövde bromsa henne. Det finns en risk att de tar på sig för mycket.
I början trivdes Jennifer. Hon avancerade till inköpsassistent. Någon gång då, 2021, blev hon gravid med sitt tredje barn. Hon tyckte det saknades information om att vara gravid på jobbet, och skrev själv ihop en lista.
Samtidigt började hon märka en förändring i företagets attityd. Hon drabbades av hyperemesis, kraftigt graviditetsillamående. Läkaren på mödravårdscentralen sjukskrev henne. Under graviditeten var hon sjukskriven i omgångar. Hon blev omplacerad och mådde psykiskt dåligt. Hon fick värkar alldeles för tidigt.
HR-avdelningen började uttrycka att de var frågande till hennes sjukskrivning. När läkarintyget gick ut fick hon sms om att hon måste infinna sig på jobbet nästa dag och arbeta med administration.
– Samtidigt som min barnmorskeläkare sa att jag skulle ta det lugnt och inte stressa.
Jennifer svarade att hon var sjuk och inte kunde jobba, läkarintyget skulle komma. HR-chefen svarade att företagsläkaren sagt att hon visst kunde arbeta. Att ha det psykiskt jobbigt var inte sjukskrivningsorsak.
HR-chefen skickade sms både dagtid och kväll. Jennifer tyckte att det var stressande. HR-ansvarig uppmanade henne att gå till företagshälsan för att bli kollad. Hon gick inte. Facket säger i efterhand att de inte ser att kollektivavtalet gör det möjligt att kräva det.
– Att vara gravid – ska inte det vara bästa tiden i livet?
Så föddes dottern, i november. Jennifer blev föräldraledig, men hade svårt att koppla bort jobbet. Efter tre månader hörde företaget av sig. Hon skulle bli omplacerad, tackade hon nej riskerade hon jobbet. Mot slutet av ledigheten fick hon veta att hon skulle jobba treskift.
– Jag förklarade att de inte har rätt att skicka sådana brev, det får man ta när hon ska tillbaka, säger Lars Wedin, ombudsman på IF Metalls avdelning i Sörmland.
Han sa att det inte var okej att hon skulle jobba skift som ensamstående mamma. Företaget backade.
Jennifer var hemma ungefär ett år. När hon började igen kände hon sig skör, mådde psykiskt dåligt.
Hon upplevde att företaget ifrågasatte att hon gick ifrån för att jobba fackligt. Varje gång hon gick till klubbexpeditionen kände hon sig stressad.
Under några veckor var hon sjukskriven av en psykiatriker.
Än en gång ifrågasattes sjukskrivningen. Företaget ville ha en second opinion, i princip att företagshälsovården skulle överpröva sjukskrivningen. Jennifer fick höra att arbetsgivaren
bestämmer arbetsförmågan.
Strax efter det blev hon uppkallad till HR-chefen. Där fick hon ett papper om att hon var uppsagd av personliga skäl.
På sätt och vis är det sant att arbetsgivaren ska bedöma arbetsförmågan vid en sjukskrivning. Det är bara arbetsgivaren, ofta i samverkan med företagshälsan, som kan veta om det till exempel finns jobb för någon som har brutit foten.
Men det betyder inte att arbetsgivare hur som helst går in och överprövar sjukskrivningar som gjorts av specialister. Särskilt inte utan att prata med den sjukskrivande läkaren.
Jennifer är inte det enda fallet där HR-avdelningen på Åkers Sweden ifrågasatt sjukskrivningar. Enligt klubbordförande Niklas Strömberg är det flera som råkat ut för det, även om det blivit bättre på sistone.
Som Emmelinn. Hon började våren 2022. Det var det roligaste jobb hon hade haft, och hon lärde sig snabbt. Men. Hon kände sig trött, något var fel. Hon gick och tog prover och var tvungen att vara borta från jobbet.
Detta var under coronan, anställda var uppmanade att stanna hemma vid symtom. Emmelinn tog det på allvar. Hon fick inte ha kvar sin provanställning. För mycket korttidsfrånvaro.
Åkers Sweden är ett kraftigt mansdominerat företag som stundtals skrikit efter arbetskraft. Nu förlorade de ännu en kvinnlig anställd.
Symtomen visade sig vara livmoderhalscancer. I dag är Emmelinn frisk. Hon jobbar på Scania och har fått erbjudande att komma tillbaka till Åkers Sweden. Hon vill inte.
– Det är tillräckligt tufft att vara tjej i industrin som det är.
Jennifers tid på Åkers var också över. Men hennes historia slutar inte där. Facket valde att ta strid.
Som skäl till uppsägningen uppgav företaget samarbetssvårigheter och stöld av tid.
Men facket säger att de fick höra att det var den senaste sjukskrivningen som blev droppen. Det är också vad Jennifer tror. Företaget vidhåller att det som står i protokollet gäller.
– Jag kom inte försent, jag har inte misskött mina arbetsuppgifter. Jag är en glad tjej som tycker om att utvecklas. Att de kan ha så mycket emot mig som människa, säger Jennifer.
Lars Wedin på fackets Sörmlandsavdelning säger att något måste skurit sig mellan företaget och Jennifer.
– Min uppfattning är att man inte tyckte om den här tjejen. Vi försökte förklara att det saknas saklig grund, säger han.
När de gick igenom listan med tillfällen då Jennifer skulle ha stulit tid såg de att allt var fackliga möten, säger de. Och samarbetssvårigheter – ja, Jennifer hade varit inblandad i konflikter vid ett par tillfällen. Men det var med personer som har haft konflikter med fler än Jennifer, säger både hon och facket.
– Det är bara indicier. Över huvud taget försöker de lägga över saker på henne, säger Niklas Strömberg.
Facket var berett att driva fallet till Arbetsdomstolen. Skulle domstolen helt gå på Jennifers linje skulle hon kunna få 18 månadslöner i skadestånd. Det behövde aldrig gå så långt, parterna gjorde upp i central förhandling. Jennifer fick inte komma tillbaka, men fick 16 månadslöner.
– Jag vet inte om man kan säga det, men jag kände att jag vann. De hade ingenting på mig, säger hon.
Summan företaget gick med på att betala var bara strax under vad de riskerade att få betala i AD.
– Utslaget är ganska talande, företaget hade inget att komma med, säger Niklas Strömberg.
Jag vet inte om man kan säga det, men jag kände att jag vann. De hade ingenting på mig.
Jennifer efter att parterna gjort upp i central förhandling.
Jennifer flyttade från Åkers styckebruk, bort från minnena. Dessutom ville hon och pojkvännen hitta något tillsammans, på landet. Hon var ledsen förstås, chockad, kände sig utkastad.
– Jag har förlorat min familj, det är så mina arbetskamrater var, min familj. Jag tror inte företaget förstår hur mycket de skadat mig.
Efter någon månad började hon söka jobb. Flera i veckan, kom på intervju. Snart fick hon nytt jobb i industrin. Efter ett tag insåg hon att hon ville vidare och hoppade på en utbildning.
Hon säger att hon berättar för DA för att andra inte ska råka illa ut. Ilskan riktar sig mot vissa personer på Åkers Sweden, inte alla. Och facket tycker hon varit helt fantastiskt i att stötta.
Hon säger att hon aldrig får tillbaka den tiden då hon mådde som sämst. För henne, som stundtals mått psykiskt dåligt, har orden om att psykisk ohälsa inte skulle vara en sjukskrivningsorsak bitit sig fast. I dag är hon mer rädd för att vara driven, säger hon. Såren finns kvar.
Om du som anställd blir sjuk betalar arbetsgivaren som regel sjuklön de 14 första dagarna (minus karensavdrag). Från dag 15 tar Försäkringskassan över.
Det vanligaste är att arbetsgivaren kräver sjukintyg från läkare från dag 8. Läkarintyget behöver inte innehålla uppgifter om vilken sjukdom du har, men det behöver vara tydligt att din
arbetsförmåga är nedsatt.
Grundregeln är att arbetsgivaren utifrån läkarintyget och uppgifter från den som är sjukskriven ska bedöma personens arbetsförmåga. Är personen helt eller delvis förhindrad att arbeta på
arbetsplatsen? Kan personen jobba med något annat med bibehållen lön?
I avtal kan det finnas särskilda bestämmelser om sjuklön. I Jennifers fall hänvisar facket till kollektivavtalet (Stål och metall, röda avtalet). Enligt dem ger avtalet ingen möjlighet för arbetsgivaren att överpröva en sjukskrivning som gjorts av en läkare.
Företagshälsan kan vara stöd i att bedöma arbetsförmågan, till exempel om det finns andra jobb som personen kan utföra, eller utreda arbetsförmågan om sjukintyget är otydligt. Enligt experter är detta normalt ett samarbete där den anställda är delaktig – det är inte brukligt att företagshälsan/arbetsgivaren kör över den enskilde.
Om du tycker att du har nedsatt arbetsförmåga, men företaget inte håller med, kan du ansöka om sjuklönegaranti från Försäkringskassan. Bedömer de att din arbetsförmåga är nedsatt kan de ge dig rätt till sjuklön. Arbetsgivaren blir då betalningsskyldig till myndigheten.
Arbetsgivaren kan ha rätt att säga upp en person som missköter sig. Till exempel genom samarbetssvårigheter, olovlig frånvaro, dåliga prestationer eller arbetsvägran.
I den nya lagen om anställningsskydd från 2022 är det tydligare skrivet exakt vad som kan vara grund för uppsägning, men egentligen skiljer sig inte de skälen så mycket mot vad som gällt tidigare.
Arbetsgivaren måste ha gjort den anställda medveten om att problemen finns innan uppsägningen.
Vd Jörgen Hedström uttalar sig inte om enskilda fall, men säger att företaget har en policy för sjukskrivningar, gravida och föräldrar. Och att de arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Enligt Åkers Swedens policy ska företagshälsovården kopplas in efter sex sjukskrivningar under tolv månader, i syfte att stötta medarbetaren. Det kan även ske efter fyra tillfällen på uppmaning av den anställde, företaget eller företagshälsan.
Företagshälsan är också med och bedömer arbetsförmågan. Till skillnad från vårdcentralen, säger han, tittar de inte bara på rollen personen har just nu, utan även på om det finns andra arbetsuppgifter personen kan utföra.
Facket har varit kritiska till att ni kopplat in företagshälsovården när det funnits sjukintyg. Hur ser ni på den kritiken?
– Den kritiken har inte kommit till mig, så jag kan inte kommentera det.
Jennifer ska ha fått höra att det var ok att jobba även när man har det psykiskt jobbigt. Även om du inte kan kommentera just det fallet, har ni någon speciell syn på psykisk ohälsa som skäl till sjukskrivning?
– Nej, vi har ingen speciell syn. Det är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst, där vi behöver ha specialister för att stötta medarbetaren.
Så om någon är sjukskriven, ska de inte vara rädda för att vara hemma?
– I vår värdegrund ryms inte ”rädd”, jag tycker att den frågeställningen är irrelevant. Är man sjuk så är man sjuk. Varför skulle vi ha problem med att folk är sjuka när de är sjuka?
Jörgen Hedström vill inte heller kommentera fallet med Emmelinn som inte fick förlängt på sin provanställning.
– Hon har fått en förklaring till varför hon inte fick vara kvar.
Att de inte kommenterar enskilda fall säger han beror på hänsyn till individen och GDPR.
Han säger också att när det gäller facklig tid så är företaget överens med det lokala facket.
– Om det kommer upp en fråga om facklig tid så säger jag bara, läs protokollet. Och jag kan säga så här, det är inte till vår favör, men fyller absolut den praxis som finns.
Hur jobbar ni med gravida medarbetare?
– Vi gör en riskbedömning där chef, medarbetare och skyddsombud är med. Vi tittar också på om den här kvinnan kan jobba i en annan del av företaget för att kunna fortsätta bidra.
Han säger att de jobbar för att det ska gå att förena familjeliv med arbete, att man anstränger sig för att hitta dagtidsjobb när det inte fungerar att jobba skift.
– Sedan, i generella termer, om vi inte har någon som kan jobba treskift då får vi stänga. Men det är klart att vi jobbar med det.
Allmänt säger han att företaget jobbar för att vara ett ställe där folk vill jobba, och han tror att de flesta trivs. Förra året rekryterade de 47 personer.
– Om det är någonting jag jobbat med under mina tre år som vd är det att vara en attraktiv arbetsgivare. Och vi kan inte vara en attraktiv arbetsgivare om vi gör allt det som du generellt frågar om nu.