Så jobbar SKF mot machokulturen

Arbetsmiljö Porrtidningar på arbetsplatsen och skämt om sexuell läggning. Det var en gång vardag på SKF i Göteborg. Att motarbeta grabbig jargong står högt upp på prioriteringslistan för fackklubben.

Vladimir Jankovic

Ålder: 54 år.
Familj: Sambo, tre barn, tre barnbarn.
Yrkesroll: Förtroendevald IF Metall, jämställdhets- och mångfaldsansvarig på SKF
År som SO: 25.
På fritiden: Tränare i fotboll, innebandy, friidrott och futsal.

För 20 år sedan var kvinnor på arbetsplatsen en avvikelse på SKF
i Göteborg. När produktionschef Beatriz Elinoff var ny på jobbet var hon ensam kvinna i sin rullkanal. Hon minns männens blickar och hur de fixade till håret när de såg en kvinna komma in. Hon minns också hur kvinnor inte gavs samma utrymme på arbetsplatsen, och den grabbiga jargongen var bara att acceptera.

– Som tjej vill man komma in i gruppen och då är man ju tyst. Lyssnar och accepterar och känner av läget.

På den tiden låg porrtidningar utspridda på arbetsplatsen och skämten kunde handla om allt från religion till sexuell läggning. Skyddsombudet Vladimir Jankovic tror att det är den psykosociala arbetsmiljön som gör att kvinnor inte söker sig till industrijobb, snarare än att jobben är för fysiskt påfrestande.

– Förr i tiden var det väl mycket att det var tunga lyft, nu handlar det mer om att vi har en jargong på jobbet som gör att tjejer inte vill söka till industrin.

Vladimir berättar om hur han själv hade en slags persona på jobbet innan han blev förtroendevald i IF Metall.

– Jag ville inte ens att min son skulle komma in och se hur jag uppförde mig på jobbet. Gapig och rastlös, skulle dra de häftigaste skämten och vara lite värre än alla andra. Jag var ju inte sån hemma. Nu har jag gått tillbaka till personen jag egentligen är.

Ett viktigt verktyg för att åstadkomma förändring, har varit metoden ”Förändringens fyra rum”. Vid ingången till konferensrummet på SKF:s verkstadsklubb finns en inramad visuali­sering av rummen. Varje rum, eller ruta, representerar olika mentala och emotionella tillstånd som individer kan befinna sig i inför ett socialt sammanhang.

Vid ramens nedre kant finns ett tiotal små runda magneter med initialer, så att varje person kan markera vilken utgångspunkt de har innan ett möte börjar. Om de flesta befinner sig i ”inspiration-rummet” är det en bra dag för brainstorming och kreativitet, medan många magneter i ”förvirring-rutan” innebär att man behöver backa bandet och ha en lugnare dialog.

Så fungerar de fyra rummen

Konceptet om Förändringens fyra rum myntades på 1970-talet av psykologen Claes Janssen.
Teorin beskriver hur människor konstant genomgår olika sorters förändringsprocesser vilket gör att de går in i ett socialt sammanhang med olika utgångspunkter. De fyra kategorierna, eller rummen, är:

Nöjdhet
Censur/förnekande
Förvirring och konflikt
Inspiration/förnyelse

Konceptet används i arbetslivet, skolor och liknande former av sociala system.

Förändringens fyra rum, eller Fyrarummaren, är ett koncept baserat på psykologen Claes Janssens forskning och teorier om hur människor upplever samma situationer från helt olika utgångspunkter, så kallade förändringsprocesser. Vladimir Jankovic är certifierad användare av metoden och har i dag utbildat över 200 anställda och fackmedlemmar om metoden.

– Vi är väldigt olika personer med olika behov och behöver ha förståelse för varandras olikheter. Det har inte varit lätt att få män till att prata om känslor i en industri, det är en utmaning, berättar han.

Vladimir stötte på en version av fyrarummaren för tre år sedan på en ledarskapsutbildning för IF Metalls klubbstyrelser. För honom var kunskap om den ”mjukare” delen av ledarskap – kommunikation och relationer – något som generellt saknades i fackliga sammanhang.

– Vi fackliga är väldigt duktiga på hårda bitar. Fråga om vilken lag som helst och du kan den flytande, men hur vi kommunicerar och känner av är vi sämre på. Det var därför jag fastnade för det här mjukare.

En förtroendevald som har gått utbildningen är Mattias Bäckström. Han berättar om förändringarna han upplevt både på arbetsplatsen och i privatlivet sedan Fyrarummaren introducerades.

– Jag använder den både på jobbet och hemma. Jobbet är som natt och dag jämfört med när jag började här. Jag följde ju med i jargongen då. I dag lägger man mer band på sig och tänker väl till lite extra på hur man beter sig, vad man säger.

Beatriz Elinoff har gått från att vara ensam kvinnlig chef på sitt område till att vara en av tre. Hon har sett mycket positiva förändringar, inte minst kring hur mycket plats kvinnor vågar ta på jobbet.

– Man vågar säga ifrån på ett annat sätt nu än vad man kanske gjorde förr.

Läs också

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Hon och Vladimir är överens om att ett annat viktigt steg för att motverka machokulturen, förutom utbildning, är att få in fler kvinnor på arbetsplatsen.

– Män vill gärna visa sig tuffa och hävda sin kompetens innan de ens har den. Kvinnor har ett säkerhetstänk på ett annat sätt, säger Vladimir.

– Man kan göra förändring här som som tjej. Vi kvinnor har ett annat sätt att se på saker, och det tror jag behövs, säger Beatriz.

Minna Ströman