Varvs­arbetaren Mikael Ohlsson: ”Man känner sig stolt över att båtarna vi bygger räddar liv”

Rekordbeställning Sjöräddningssällskapet har lagt en stor order på nya båtar. Det gör att varvet har jobb i flera år framöver.

– Det är klart man känner sig stolt över att båtarna vi bygger räddar liv, säger varvsarbetaren Mikael Ohlsson.

Mikael Ohlsson sitter på huk i det nio meter långa skrovet. Bara huvudet sticker upp.

– Allt har ju sin charm i det här jobbet, men det här är kanon, konstaterar han och lyfter på hörselkåpan.

Just det här arbetsmomentet – att slipa bort ojämnheter i den blivande båtens innandöme – är en av Mikaels favorituppgifter. Här kan han slå på power metal-bandet Sabaton i lurarna och koppla bort allt annat. Bara tänka på sitt.

Runt om pågår arbetet för fullt. Här i Swede Ship Composites varv i Hunnebostrand på västkusten trängs för dagen 16 arbetare och fem mer eller mindre färdiga båtar. Det lyfts, skruvas, slipas och putsas. Men den båt Mikael Ohlsson och kollegan Jonas Adolfson arbetar med är lite extra speciell. Det är nämligen den första båten i den sprillans nya båtserien K9 – som kommer bli en del av en ny toppmodern sjöräddningsflotta. När båten sjösätts om några månader kommer det nu gröna skrovet ha målats om i Sjöräddningssällskapets vita, röda och gula färger.

De senaste två åren har Sjöräddningssällskapet fått in stora donationer, över 100 miljoner kronor från i huvudsak privatpersoner och testamenten. Faktum är att den ideella föreningen aldrig tidigare fått så många donationer på så kort tid. Det har i sin tur lett till att föreningen kunnat beställa rekordmånga nya räddningsbåtar. 13 stycken, som alla kommer att tillverkas på varvet i lilla Hunnebostrand, främst känd som turistort och för sin småbåtshamn.

– Det är ju jätteskönt att få en order på så många båtar. Vi märker ju egentligen inte så mycket av det, för vi bygger båtar hela tiden. Men det är ju en trygghet att veta att vi kommer ha jobb i några år framöver.

Att slippa gå och kolla på marknaden och oroa sig över att folk har dåligt med pengar och inte köper några båtar, säger Mikael Ohlsson.

Det kommer alltid att finnas ett behov av polis-, sjöräddnings- och militärbåtar, resonerar Mikael. Och det är just yrkesbåtar som är Swede Ship Composites huvudsakliga inriktning. Även om man genom åren har tillverkat allt från flytande bensinmackar till balettgolvet i Oslos operahus.

Men för en tid framöver kommer det alltså vara fullt fokus på räddningsbåtar. Nu har varvet fler båtar i kö än kanske någonsin tidigare, säger varvschefen Christian Oscarsson. Han har arbetat sig upp från golvet där han själv började för snart tre decennier sedan.

– Det ser positivt ut framåt. Vi kan satsa på ett annat sätt än tidigare, säger han.

Sjöräddningssällskapets beställning innehåller tre nya modeller: K9, K12 och K14. Nio, tolv respektive fjorton meter långa. De nya båtarna ska vara snabbare, lättare och mer lättmanövrerade än de som används i dag. Dessutom kommer de innehålla mer och modernare teknik, och samtidigt vara lättare att förstå för Sjöräddningssällskapets 2 400 frivilliga sjöräddare.

Allt för att vara så effektiva som möjligt när det gäller som mest. När ett larm går till sjöss ska räddningen vara på väg inom 15 minuter.

– Vi har ännu inte full produktion på de nya båtarna. K12 ska vi börja med nu. K9 är fortfarande inne i en framtagningsprocess och nya K14 ska vi snart börja utvecklingsarbetet med, säger Christian Oscarsson.

Jonas Adolfson har jobbat på varvet i snart 16 år, och med nya K9 i några veckor. Framför allt, säger Jonas, är jobbet omväxlande.

– Det här är så jävla roligt. Även om vi bygger flera båtar i samma serie så skiljer sig arbetet hela tiden åt.

Det är verkligen ett hantverk. Vi lägger ut glasfibermattor i formar, jobbar med vakuuminjicering och gör paneler, dörrar och själva skrovet. Vi gör allting, säger han.

Jonas Adolfson och Mikael Ohlsson jobbar tätt ihop. Båda bor i Lysekil nästan fem mil söderut och de samåker till jobbet. Turas om att köra den 45 minuter långa resvägen, som sicksackar sig fram genom det kuperade bohuslänska kustlandskapet.

– Man tänker väl inte hela tiden på jobbet, att de här båtarna kommer rädda liv. Men vi bor båda vid kusten så man ser dem ju titt som tätt. Det absolut roligaste är ju när man får se i tidningen att en båt man har varit med och byggt har räddat någon, säger Jonas.

– Man blir ju påmind när man kollar på tv också, fyller Mikael i.

– Havets hjältar på femman. Jag har varit med och byggt två av de polisbåtar som är med där. En till Stockholm och en till Göteborg, säger han.

I en annan lokal på varvet finns en kanske ännu tydligare påminnelse. Här, i varvets reparentavdelning, ligger den norska räddningsbåten Uni Kragerø uppdragen.

– Den här har vi också byggt. Den har varit med om lite tråkigheter och är här för reparation, säger Jonas Adolfson.

Räddningsbåtar får utstå en hel del stryk. Uni Kragerø har råkat ut för ett elfel och den skyddande fendern – som på den här typen av båtar löper runt hela skrovet – har skadats.

Skadorna var dock inte värre än att båten för egen maskin kunde ta sig hit från norska Kragerø, 64 sjömil raka vägen över Skagerrak. Sedan båten sjösattes för tolv år sedan har den varit med och räddat åtta liv, hjälpt 4 800 personer i sjönöd och assisterat över 1 800 fartyg.

Jonas Adolfson pekar ner mot den röd-vita båtens akter.

– Den här typen av båtar är alltid jet-drivna. Det gör ju att de kan gå grundare och komma närmare land, och att inte personer riskerar att trasslas in i någon propeller. Den här båten skulle jag tro har en marschfart på runt 30–35 knop.

Reparentavdelningen är en av de verksamheter som företaget nu vill bygga ut. Samtidigt hoppas varvschefen Christian Oscarsson att man inom en snar framtid kommer kunna öka personalstyrkan från dagens 20 till 30. Men för det krävs också större lokaler.

– Vi behöver utvidga verksamheten. Nu kan vi egentligen bara ha en båt inne på reparation i taget. Vår förhoppning är så klart att ordrarna blivit ännu fler innan vi har levererat de här 13. Men bara de här båtarna är ju flera års verksamhet, så det känns tryggt inför framtiden, säger Christian Oscarsson.

Först ut i de svenska vattnen är den nya tolv meter långa K12:an. Den står nu i två delar i varvets ena hörn. Hytten och skrovet skickas iväg separat till systervarvet på Öckerö utanför Göteborg där all slutgiltig montering av utrustning och färdigställande utförs.

Om några månaders arbete står sedan den sprillans nya K9 på tur.

– Det är klart att man känner en yrkesstolthet över att man bygger båtar som räddar liv. Att veta att man har några svettdroppar och sitt DNA i de här båtarna, säger Jonas Adolfson.