Regeringens utredare: Inga fler lättnader för sjukskrivna

Kostnaderna för sjukskrivningar ökar i Sverige. Det är en effekt av regler som infördes 2021. Nu föreslås de göras om – och bli hårdare – igen.

Kostnaderna för svensk sjukförsäkring har ökat med 16 procent sedan reglerna ändrades 2021 och 2022. Det visar en utredning av sjukförsäkringen som lämnades över till regeringen under tisdagen.

Anledningen är att fler är sjukskrivna längre och att färre går tillbaka till jobb. Sex procent fler är fortfarande sjukskrivna efter 24 månader, efter 2021. Och antalet som går tillbaka till jobbet efter 24 månader har samtidigt minskat, med två procent.

Trots detta har vare sig hälsan eller inkomsterna påverkats.

Förslaget – återgång till striktare regler

Därför föreslår regeringens särskilda utredare Per Johansson en återgång till de striktare regler för bedömning av rätten till sjukpenning som gällde tidigare:

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Arbetsförmågan ska bedömas mot hela arbetsmarknaden – finns det jobb du borde klara av ska sjukpenningen dras in. I dag kan den gränsen flyttas fram, om ”övervägande skäl” talar för att du kommer att ta dig tillbaka till ditt jobb inom ett år.

Sjukskrivna mellan 63 och 65 år har sluppit få arbetsförmågan prövad mot hela arbetsmarknaden, och fått sjukpenning så länge de inte klarat sitt vanliga arbete. Det ska ändras så att sjukpenningen dras in om det finns andra jobb de kan klara.

Försäkringskassan ska inte längre behöva precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga. Det ska räcka att hänvisa till ett ”normalt förekommande arbete”.

Behovsanställda ska få arbetsförmågan prövad mot hela arbetsmarknaden från dag ett. I dag kan de få sjukpenning om de inte klarar sin normala behovsanställning till och med dag 90.

Striktare bedömning – högre arbetsåtergång

Enligt Per Johansson kommer de hårdare reglerna att ge en mer rättssäker och träffsäker sjukförsäkring, som bättre tar tillvara på människors arbetsförmåga. Forskning visar att kontroller ger lägre sjukfrånvaro, och en hårdare bedömning vid sjukdag 180 kommer att leda till att fler går tillbaka till arbetet, utan några förväntade negativa effekter på hälsa eller ekonomi, sammanfattar han.

Att lättnaderna i regelverket inte har har påverkat hälsan hos de sjukskrivna baseras på hur många som har sökt sjukvård och hur mycket läkemedel som förbrukats.

Ni har inte undersökt hur de sjukskrivna upplever stress och press i dag jämfört med tidigare?

– Nej.

Det är ganska små förändringar ni ser, två procent färre som går tillbaka till den egna arbetsgivaren.

– Ja, men hela intentionen med de nya reglerna var att man skulle komma tillbaka till sin egen arbetsgivare och vi ser precis motsatt effekt.

Försäkringskassan har i egna utredningar sett att 68 procent av de som sjukskrivits enligt de nya reglerna är tillbaka i jobb hos den egna arbetsgivaren efter ett år. Det låter rätt bra?

– Mellan tummen och pekfingret så ligger det tio procent lägre än i det gamla systemet. Det vi jämför är det gamla och det nya systemet, och då är 68 procent sämre.

Hur ska man tolka det som ni har kommit fram till, är det att folk är sjukskrivna fast de inte behöver?

– I princip kan man tolka det på det sättet, att det är bättre för dem att komma tillbaka till jobbet. Och det har delvis att göra med att vi inte har några bra arbetsrehabiliteringsinsatser att ge, så att vara tillbaka till arbetet kanske kan vara en arbetslivsrehabiliteringsinsats i sig.

Regeringen kommer nu att påbörja beredningen av ärendet, och förslagen i utredningen kommer att skickas ut på remiss. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kunde inte svara på om eventuella förändringar av sjukförsäkringen kommer att göras innan nästa val.

Marie Edholm