GS: ”De lyfter inte ett finger när våra medlemmar blir arbetslösa”

27 miljarder till sänkta skatter var huvudnumret i regeringens nya budget. Men LO efterlyser större investeringar och GS-facket saknar subventioner för att bryta byggkrisen.

LO tycker det finns några lovvärda ambitioner med regeringens budget men vill se större investeringar för att få fart på Sverige. Ordförande Johan Lindholm efterlyser speciellt riktade insatser till låg- och medelinkomsttagare som höjda barnbidrag och slopad karens i sjukförsäkringen.

Genom att inte höja bidragen i takt med inflationen gör man automatisk en åtstramning som drabbar flera grupper. Den som inte får sin inkomst från lön eller pension riskerar att få noll kronor extra i plånboken 2025.

– LO-förbundens medlemmar har burit Sverige genom pandemin och inflationen. Nu får en kvinna i ett arbetaryrke 150 kronor i skattesänkning. Det är ett välkommet stöd till ett LO-hushåll. Men ställ det mot att en hög chef eller minister får över tre tusen kronor i sänkt skatt varje månad. Det kostar miljarder som i stället hade kunnat bygga Sverige starkare, säger Johan Lindholm.

– Vi får inte fler i jobb för att regeringen sänker a-kassan. För att trycka ner arbetslösheten vill jag se större investeringar från politikerna och en nystart för landet. Sverige behöver tåg som går i tid. Vi behöver en skola där alla barn lär sig att läsa. En omsorg och vård som är lika för alla och där personalen inte behöver springa benen av sig. Vi behöver få igång byggandet.

”Ännu en förlorad möjlighet”

Byggandet är något som även GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö lyfter fram. Det är den tredje budgeten i rad som det saknas riktiga satsningar trots den värsta byggkrisen sen 90-talskrisen.

– De kan jobba hårt för att sänka skatten på snus, plastpåsar och flygresor men de lyfter inte ett finger när våra medlemmar blir arbetslösa istället för att bygga bostäder. Regeringens tredje budget är ännu en förlorad möjlighet, säger Per-Olof Sjöö.

Regeringen har tidigare lyft fram den höga inflationen som ett hinder för byggsubventioner. Men nu har finansministern själv sagt att kampen är vunnen, ändå händer ingenting menar Per-Olof Sjöö.

– Det är dags för regeringspartierna att minnas sina löften om att värna landsbygden. Alla försvunna jobb i träindustrin urholkar landsbygden och gör det svårt för Sverige att starta om byggandet igen. Det räcker inte med sänkt ränta – det behövs politiska åtgärder för att rädda jobben och bygga alla de bostäder som behövs, säger Per-Olof Sjöö.

11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna

Industriarbetsgivarna är mer positiva och lyfter fram tre satsningar som särskilt intressanta; Satsningen på infrastruktur, pengar till vindkraftsutbyggnad och kompetensutveckling.

Regeringen lägger en miljard för att stödja landbaserad vindkraft för att främja grön omställning och föreslår ytterligare en miljard som inkluderar ersättning till kommuner för vindkraftsutbyggnad och stöd till kärnkraftsprojekt något som Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna tycker är bra.

– Basindustrin är i behov av fossilfri el för att lyckas med den gröna omställningen och det är just tillgången på el till konkurrenskraftiga priser som skapat den framgångsrika svenska industrin som vi har idag. Utan ny elproduktion kan sysselsättningen påverkas, säger Per Hidesten i ett pressmeddelande. 

Den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen (regionalt yrkesvux) inom komvux får 900 miljoner extra. Förslaget motsvarar cirka 11 000 fler årsstudieplatser. Totalt blir det cirka 72 000 årsplatser inom regionalt yrkesvux under 2025, enligt finansdepartementet.

– Tillgången till efterfrågad arbetskraft och kompetens riskerar att bli ett tillväxthinder för industrin. Yrkesvux är angeläget för industrin. Men nu är det viktigt att det blir riktig verkstad, säger Per Hidesten.

Industriarbetsgivarna skriver samtidigt i sitt pressmeddelande om att urvalsreglerna för Yrkesvux behöver reformeras och anpassas efter industrins förutsättningar.

Andra satsningar som industriarbetsgivarna ger tummen upp till är 10 miljoner till jobbsprånget som ska erbjuda individuellt anpassad praktik för de som har svårt att få jobb och 79 miljoner till Arbetsförmedlingen för ett förstärkt stöd till arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden och har stora behov av stöd.

Ökade kostnader för de som har lån och kör mycket bil

I dag får den som pendlar till arbete, så kallade arbets- och inställelseresor, göra avdrag för sina kostnader som är över 11 000 kronor. Det beloppet kommer att höjas till 13 000 kronor från och med 1 januari 2026. Regeringen menar att beloppsgränsen, som varit densamma sedan 1 januari 2017, behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas.

Även den som har tagit lån utan säkerhet, till exempel blancolån, får räkna med ökade kostnader när ränteavdraget trappas ner. Enligt överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna kommer de utfasade ränteavdragen att träda i kraft den 1 januari 2025 och upphör helt inom loppet av två år. Meningen är att den ökande skuldsättningen bland hushållen ska minska. 

Josef Molin