Läckande kärl, brist på skyddsutrustning och för höga nivåer av farliga ämnen. Slarv i den kemiska arbetsmiljön är bland de vanligaste orsakerna till att industriföretag får hot om böter.
Dagens Arbete har kartlagt alla Arbetsmiljöverkets vitesförelägganden inom industrin, från 2019 till och med 2023. Av de 271 ärendena var hanteringen av kemiska produkter den vanligaste bristen.
Pernilla Pehrson Niia är regionchef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning, med ett särskilt uppdrag att hålla ihop frågor kopplat till kemiska arbetsmiljörisker.
– Det här är en ögonöppnare. Och det är bra att vi på Arbetsmiljöverket har sett de här riskerna eftersom det kan leda till dödsfall på sikt – på ett sätt som man på arbetsplatsen kanske inte tänker på.
Samtidigt, säger hon, kan de många ärendena med just brister i hanteringen av kemiska produkter vara ett resultat av kortare stickprovsinspektioner som Arbetsmiljöverket ofta gör tillsammans med andra myndigheter.
– Då har vi inte så lång tid på oss utan får försöka gå på det som är snabbt att konstatera, men också riskfyllt.
Vanligare med kemikalier: ”Det är bara att titta på sitt privatliv”
Att behöva hantera kemiska risker i jobbet blir allt vanligare, säger Pernilla Pehrson Niia.
– Kemikalieanvändningen ökar. Det är bara att titta på sitt privatliv. För tio år sedan var det inte någon som förlängde naglar och fransar, men nu gör var och varannan det. Och det är ju någon som ska sitta och jobba med kemikalierna som behövs för naglar och fransar.
Hon säger att det är avgörande att företag vet hur de ska hantera riskerna som finns. Det kan handla om att ha en förteckning över vilka kemiska riskkällor man har, besiktiga tryckkärl så att de inte exploderar och att ha koll på hur länge man får arbeta med varje produkt.
– Arbetsplatsen behöver förstå vilka prylar de jobbar med och hur man arbetar säkert med dem.
Men regelverket kan vara svårgreppbart, säger Pernilla Pehrson Niia.
– Det kan vara svårare att förstå instruktioner kring kemiska ämnen än när någon säger ”ha inte den där för då kan någon falla”. Dessutom kan de kemiska riskerna vara svåra att lägga märke till. Det kan vara en lukt eller ett damm.
Att inte göra rätt kan dock få stora konsekvenser.
– Vi ser ju personer som får sluta arbetslivet i förtid för att de får allergier. Man kan också få dödliga sjukdomar på grund av kemikalierna som man har blivit utsatt för. Exempelvis cancer, säger Pernilla Pehrson Niia.
Kemiska arbetsmiljörisker i fokus för EU och Arbetsmiljöverket
Av de 271 vitesföreläggandena från 2019 till och med 2023 så var det bara 30 där vitet blev utdömt, det vill säga där domstolen till slut begärde att arbetsgivaren skulle böta.
– De allra flesta åtgärdar bristerna innan det går så långt, säger Pernilla Pehrson Niia.
Flera av företagen som dömdes att betala vite hade ett litet antal anställda.
– Det kan vara så att mindre företag inte har någon större skyddsorganisation och kanske inte förstår hur de kan åtgärda riskerna.
De senaste åren har både EU och Arbetsmiljöverket haft fokus på kemiska arbetsmiljörisker. Det är viktigt att sprida informationen, säger Pernilla Pehrson Niia.
– När man pratar om dödlighet på jobbet så är det många som tänker att man faller död ner, men det är ett mycket större antal dödsfall som kommer av långsiktig påverkan.
