Eva Burman: Systemet hänger inte med
”Arbetslivet blir tuffare – men varken pension eller trygghetsförsäkringar hänger med”
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
Publicerad 2025-06-23, 15:45 Uppdaterad 2025-08-26, 14:50
LEDARE Teslastrejken är den längsta strejken i Sverige på 100 år. Kanske också den viktigaste som svenska industriarbetare tvingats ut i, skriver Eva Burman.
Den svenska modellen är en konfliktlösning som parterna enats om. Den balanserar krafterna på arbetsmarknaden och har gjort så sedan Saltsjöbadsavtalet 1938. Styrkan – och kanske svagheten – är att modellen bygger på frivillighet.
Kommer man inte överens finns strejkvapnet. Men fredsplikten är desto starkare.
Systemet har fungerat bra i Sverige. Antalet strejker här är färre än i de flesta demokratier. Konflikter brukar lösas relativt smärtfritt.
Så var det ända fram tills man bestämde sig för att ta sig an den amerikanska techindustrins kronjuvel, Tesla. Då blev det tvärstopp.
Elon Musk, företagets grundare, är rotad i den libertarianska myllan. Ni vet: Survival of the fittest.
I Elons värld råder den starkes rätt.
IF Metall spelar plötsligt på en spelplan där motståndarlaget spelar helt utan regler.
Därför drar strejken ut på tiden. Och risken är att de aldrig viker ner sig. Tesla har bara kollektivavtal i länder där lagen kräver det.
Men det finns hopp. Dagens Arbete har listat ett antal scenarier som skulle kunna få stopp på konflikten.
Men det finns stora hot.
Marie Nilsson, ordförande i IF Metall, sätter fingret på det största.
Bara en tredjedel gick med i strejken.
Hon säger att den yngre generationen tror att facket är en försäkring mot trubbel på jobbet. De fattar inte att facket är ett vi. Inte ett jag.
Man kämpar för gemensamma rättigheter. Tillsammans.
Dagens Arbete har tagit pulsen på Teslastrejkens första 600 dagar. Hur får man ihop 10 000 strejkvaktspass på bara 60 strejkande. Och vilka är det som står på barrikaderna – egentligen?
Eva Burman är chefredaktör för Dagens Arbete.