Annika får gå efter 41 år på Abu Garcia – sportfiskefabriken flyttar utomlands
Alla 38 på produktionen sägs upp Annika Evaldsson: "Beskedet är fruktansvärt”
Annika, 61, städar undan ett helt arbetsliv: ”Väldigt tungt”
Publicerad 2025-12-11, 11:27
Jobbet har glidit de anställda ur händerna. Sportfiskefabriken Abu Garcia flyttar sin produktion utomlands och de anställda på golvet gör sina sista veckor.
I ett sista ryck tömmer Annika Evaldsson fabriken hon beskriver som ”ett andra hem”.
– Sedan måste jag ta tag i mitt liv.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Beskedet kom för ett knappt år sedan. Fabriken i Svängsta läggs ner. Abu Garcia – tillverkare av sportfiskekomponenter – flyttar all produktion, distribution och sina lager utomlands. Samtliga 38 produktionsanställda och ett tiotal tjänstemän är uppsagda. I dag är de 23 kvar som spenderar sina sista dagar på golvet. En av dem är Annika Evaldsson. Hon pustar lite i luren när DA ringer henne.
– Ursäkta, det är så himla tungt bara.
Hon bär kartonger och drar palltruck – allting ska ut. Den sista spolen är producerad, och nu ska förbrukningsmaterial kastas och maskiner auktioneras ut. Den sista december ska lokalerna stå tomma. Det är ”skittråkigt”, säger hon.
– I går, när vi gjorde den sista rullen, kändes det väldigt tungt får jag lov att säga.
Annika Evaldsson har jobbat på Abu Garcia sedan hon var 19. Om ett par veckor lämnar hon 42 år på golvet bakom sig.
– Jag vet ärligt talat inte om jag landat riktigt. Det känns overkligt.
Fastän Annika närmar sig pensionen tvingas hon nu ut på arbetsmarknaden. Det är en situation hon delar med flera av kollegerna.
– Vi är ju rätt många stycken som har passerat 60, men man måste ju söka ett jobb till. Men chansen vet jag inte hur stor den är.
För flera kollegor är planen kortare utbildningar eller a-kassa, säger hon. Själv har hon inte bestämt sig.
– Mitt första steg är nog att landa i detta, och fundera lite på vad jag vill.
Annika ser tillbaka på många goda minnen under sina 42 år på fabriken.
– Det har varit en jättebra arbetsplats, med många vänner, arbetskamrater och även sådana som man har lärt känna så pass att man umgås privat.
När produktionen slutar går en hundraårig del av Blekinges industrihistoria i graven. Redan på 1800-talets slut tillverkades fickur i fabriken som senare blev ABU. Läs mer om detta här.
Läs också
Tick tack, tick tack …
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Åh…jag känner med dom som blir av med sina jobb man verkligen har tyckt om. Precis som artikeln beskriver så är det ofta arbetarens andra hem.