Industriarbetarnas tidning

Tick tack, tick tack …

1 februari, 2023

Skrivet av

Arkivbilden Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Vad är klockan? Det kanske en och annan undrar i fabriken. Men vad en klocka innehåller – det är det nog ingen i dunklet som undrar, vare sig vuxna eller barn. Det är ju deras jobb. Skruva och fingra samman små kugghjul, fjädrar och annat smått så att det blir fungerande klockor av allt till slut.

Fickur, vill säga. Med tillhörande kedja. Ja, något man kan hala upp från västfickan och visa att man har koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Mannen till vänster i bild, han som står upp och tittar ut genom fönstret, ser ut att ha råd med en. Kanske i guld rent av.

Medan arbetarna intill honom troligen får nöja sig med de till synes bäst upplysta fönsterplatserna.

En av arbetarna det här året var Carl-August Borgström. Om han finns med på bilden framgår inte, men det var han som många år senare tog över tillverkningen i Svängsta.

Och det var hans son, Göte, som strax före andra världskriget – när en moderiktig klocka bars på handleden och inte i västfickan längre – bytte fokus och började tillverka spinnrullar i stället. ABU. Ett riktigt lyckokast skulle det visa sig.

Halda fickurfabrik

Grundades av fabrikör Henning Hammarlund 1887. Fickuren gjorde tidigt succé och uppmärksammades världen över. Samtidigt började man även tillverka sådant som taxametrar och skrivmaskiner.

1904  …

… var också året när Svenska Fotbollförbundet bildades, när Sveriges första ubåt sjösattes och när världens första västernfilm, Den stora tågplundringen, hade svensk premiär. Amerikansk stumfilm förstås. Längd: tolv minuter.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

Kaross för en hel busslast

Kaross för en hel busslast

Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Passar som gjutet

Passar som gjutet

Hett arbete. Hackås, Jämtland, en juli­dag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inn­e på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriet­s hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

Lessebo, Småland, en tidig aprildag 1978. Sveriges kung, 31-årige Carl XVI Gustaf, får lära sig konsten att göra papper på traditionellt gammalt vis.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.